Ezequiel 20
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs VC
1 Och det skedde i det 7:e året [efter Jojachins fångenskap, se \+xt Hes 1:2; 8:1\+xt*] i den 5:e månaden [av] på den 10:e dagen i månaden [15 aug år 591] att några av Israels äldste kom för att söka (fråga, träda fram inför, tillbe – hebr. darash) Herren (Jahveh) och satt framför mig.
1 No sétimo ano, no décimo dia do quinto mês, vieram alguns anciãos de Israel consultar o Senhor, e se assentaram diante de mim.
2 Och Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa:
2 A palavra do Senhor me foi dirigida nestes termos:
3 Människobarn tala till Israels äldste och säg till dem: Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Har ni kommit för att söka (fråga, tillbe) mig? Jag lever, jag ska inte låta mig sökas av er, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh).
3 filho do homem, dirige-te como se segue aos anciãos de Israel: eis o que diz o Senhor Javé: viestes para me consultar. Por minha vida! Eu não me deixarei consultar por vós - oráculo do Senhor Javé.
4 Ska du döma dem människobarn, ska du döma dem? Eftersom de är intimt förtrogna med sina fäders styggelser.
4 Julga-os, julga-os pois, filho do homem. Faze-os reconhecer as abominações de seus pais.
5 Och säg till dem: Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Den dagen när jag utvalde Israel och lyfte upp min hand till Jakobs hus säd och gjorde mig känd för dem i Egyptens land, när jag lyfte upp min hand till dem och sa: Jag är Herren er Gud (Jahveh Elohim),
5 Dize-lhes: eis o que diz o Senhor Javé: no dia em que fiz a escolha de Israel, em que levantei a mão para a raça de Jacó, em que me dei a conhecer a eles no Egito, em que ergui a mão para eles, dizendo: sou eu que sou o Senhor, vosso Deus -,
6 den dag jag lyfte upp min hand till dem för att föra ut dem från Egyptens land, in i landet som jag hade sökt upp för dem (utforskat åt dem), flödande med mjölk och honung som är ländernas skönhet,
6 foi nesse dia que jurei tirá-los do Egito para conduzi-los à terra que eu escolhera para eles, terra que mana leite e mel, a jóia de todos os países.
7 och jag sa till dem: ”Kasta bort varje man från sina ögon de osmakliga tingen och orena inte er själva med Egyptens avgudar. Jag är Herren er Gud (Jahveh Elohim).
7 Eu lhes disse então: que cada um lance para fora os ídolos abomináveis que atraem os vossos olhos; não mais vos mancheis com os ídolos do Egito. Eu é que sou o Senhor, vosso Deus.
8 Men de gjorde uppror mot mig och lyssnade inte till mig, varje man kastade inte bort de osmakliga tingen från sina ögon och de förkastade inte Egyptens avgudar. Då sa jag att jag ska hälla ut mitt raseri över dem och förbruka min vrede över dem mitt i Egyptens land.
8 Eles, porém, se rebelaram contra mim e se recusaram a escutar-me; nenhum deles rejeitou os ídolos abomináveis que atraem os olhos e nenhum abandonou os ídolos do Egito. À vista disso, decidi desencadear sobre eles a minha cólera e contra eles e contra o próprio Egito saciar o meu furor.
9 Men jag nitälskade för mitt namns skull för att det inte ska bli vanhelgat i folkslagens ögon, bland vilka de var, i vars ögon jag gjort mig själv känd för dem, för att föra dem ut ur Egyptens land.
9 Se eu os tirei do Egito, foi somente em consideração ao meu nome, a fim de que não fosse odiado aos olhos das nações entre as quais viviam, e onde eu me tinha dado a conhecer a eles.
10 Så jag lät dem gå fram, ut ur Egyptens land och förde dem in i öknen.
10 Eu os fiz assim sair do Egito e os conduzi ao deserto.
11 Och jag gav dem mina förordningar (ordagrant ”saker inristat”) och lärde dem mina påbud (bindande juridiska beslut) som om en människa gör dem, ska hon leva av dem.
11 Eu lhes dei as minhas leis e lhes ensinei os meus preceitos, em virtude dos quais vive aquele que os observa.
12 Och jag gav dem även mina sabbater till att vara ett tecken mellan mig och mellan dem, för att de ska veta (vara intimt förtrogna med) att jag är Herren (Jahveh) som helgar dem.
12 Instituí mesmo para eles os meus sábados, como sinal entre mim e eles, a fim de que reconhecessem que sou eu, o Senhor, que os santifica.
13 Men Israels hus gjorde uppror mot mig i öknen, de vandrade inte i mina förordningar (ordagrant ”saker inristat”) och de förkastade mina påbud (bindande juridiska beslut) som när en människa gör dem, ska leva av dem, och mina sabbater vanhelgade de storligen. Sedan sa jag att jag ska hälla ut mitt raseri över dem i öknen för att förtära dem.
13 No deserto, todavia, os israelitas se rebelaram contra mim; não praticaram as minhas leis e rejeitaram os meus preceitos, em virtude dos quais o homem vive, quando os cumpre; profanaram gravemente os meus sábados. Por isso tomei a resolução de desencadear sobre eles o meu furor, no deserto, para aniquilá-los.
14 Och jag nitälskade för mitt namns skull för att det inte ska bli vanhelgat i folkslagens ögon, i vars ögon jag förde dem ut.
14 Mas o fiz em consideração ao meu nome, a fim de que não ficasse ele desmoralizado aos olhos das nações, perante as quais eu os tinha feito sair {do Egito}.
15 Och även jag lyfte upp min hand till dem i öknen för att jag inte skulle föra in dem i landet jag gett dem, flödande med mjölk och honung som är ländernas skönhet,
15 Todavia, no deserto, eu lhes fiz o juramento de não levá-los à terra que eu lhes tinha prometido, terra onde corria leite e mel, a mais bela de todas as terras,
16 eftersom de förkastade mina påbud (bindande juridiska beslut) och inte vandrade i mina förordningar (ordagrant ”saker inristat”) och vanhelgade mina sabbater, för deras hjärtan gick efter deras avgudar.
16 porque haviam rejeitado as minhas leis, abandonando os meus preceitos, profanando os meus sábados e entregando-se intimamente a seus ídolos.
17 Likväl skonade mina ögon dem från att förgöra dem, inte heller gjorde jag helt slut på dem i öknen.
17 Depois eu me compadeci deles; renunciei à idéia de destruí-los, e não os exterminei completamente no deserto.
18 Och jag sa till deras söner i öknen: Vandra inte i era fäders förordningar och håll (vakta, skydda, bevara) inte deras påbud, och orena inte er själva med deras avgudar.
18 Eu disse no deserto a seus filhos: não sigais os preceitos dos vossos pais, não imiteis as suas práticas, contaminando-vos com os ídolos.
19 Jag är Herren er Gud (Jahveh Elohim) vandra i mina förordningar (ordagrant ”saker inristat”) och håll (vakta, skydda, bevara) mina påbud (bindande juridiska beslut) och gör dem.
19 Sou eu, o Senhor, que sou o vosso Deus. Deveis guardar as minhas leis, observar e praticar as minhas ordens.
20 Och helga mina sabbater och de ska vara ett tecken mellan mig och mellan er, så att ni ska veta att jag är Herren er Gud (Jahveh Elohim).
20 Respeitai santamente os meus sábados, a fim de que sejam um sinal entre mim e vós, e que se saiba que eu, o Senhor, é que sou o vosso Deus.
21 Men sönerna gjorde uppror mot mig, de vandrade inte i mina förordningar (ordagrant ”saker inristat”) och höll (vaktade, skyddade, bevarade) inte mina påbud (bindande juridiska beslut) för att göra dem, som om en människa gör dem, ska leva av dem. De vanhelgade mina sabbater, när jag sa att jag ska hälla ut mitt raseri över dem och förbruka min vrede på dem i öknen.
21 Mas também os filhos se sublevaram contra mim, não cumpriram as minhas leis, não as observaram, pondo em prática os meus preceitos, em virtude dos quais o homem vive, desde que os cumpra; e eles profanaram os meus sábados. Por isso concebi o desígnio de desencadear contra eles a minha cólera, de fartar minha ira contra eles no deserto.
22 Och jag drog undan min hand och jag gjorde det för mitt namns skull, att det inte ska vanhelgas inför folkslagens ögon inför vars ögon jag förde dem fram.
22 Se retirei a minha mão, foi em atenção ao meu nome, a fim de que não seja desrespeitado entre as nações perante as quais eu os tirei {do Egito}.
23 Jag lyfte även upp min hand (som en varning) till dem i öknen, att jag skulle förskingra dem bland folkslagen och sprida dem bland länderna,
23 Entretanto, fiz, no deserto, o juramento de dispersá-los entre as nações e de disseminá-los através dos países,
24 eftersom de inte gjort mina påbud (bindande juridiska beslut) utan har förkastat mina förordningar (ordagrant ”saker inristat”) och har vanhelgat mina sabbater, och efter deras fäders avgudar är (ser, trånar) deras ögon.
24 porque não haviam observado os meus preceitos, tinham rejeitado as minhas leis, profanando os meus sábados e deixando seus olhos se apegar aos ídolos de seus pais.
25 Och jag gav även till dem förordningar (ordagrant ”saker inristat”) om det som inte är gott och påbud (bindande juridiska beslut) om det de inte kan leva efter. [I denna vers är förordningar och påbud de varningar, om olika felaktiga sätt att leva, som finns i Torah.]
25 De minha parte, cheguei a dar-lhes estatutos que lhes foram funestos, ordens em virtude das quais não podiam viver;
26 Och jag förorenade dem med deras egna offergåvor som de avskilde för allt som öppnar moderlivet, så att jag skulle kunna ödelägga dem för att de ska kunna veta att jag är Herren (Jahveh).
26 eu os tornei impuros por suas oferendas - quando faziam passar seus primogênitos pelo fogo - para puni-los e dar-lhes a conhecer que eu sou o Senhor.
27 Därför, tala till Israels hus människobarn och säg till dem: Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): I detta har era fäder hädat mig när de har handlat förrädiskt med mig (Ordagrant när de har varit förrädiska förrädare mot mig).
27 Por isso, filho do homem, dirige-te à casa de Israel: eis o que diz o Senhor Javé: ainda nisso me ultrajaram os vossos pais, e me foram infiéis.
28 Och när jag fört in dem i landet, som jag lyft upp min hand för att ge till dem och de såg varje hög kulle och varje tjockt träd, offrade de sina offer där och de bar fram sina offers provokationer, de gjorde en söt arom och där hällde de ut sina drickoffer.
28 Após haverem sido introduzidos por mim na terra que lhes havia jurado dar à vista de todas as suas colinas elevadas, de todas as árvores frondosas, ofereceram seus sacrifícios e apresentaram as suas oblações que me irritavam; depuseram o agradável odor {de suas oferendas} e derramaram as suas libações.
29 Och jag sa till dem: Vad betyder den höga platsen som ni går till? Och den gavs (kallades) namnet Bama till denna dag. [Bama betyder upphöjning eller hög plats]
29 Então eu lhes disse: que lugar alto é esse, aonde ides? E esse nome de lugar alto é o que até hoje tem subsistido.
30 Därför, tala till Israels hus: Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): När ni förorenade er själva på era fäders sätt och gick efter styggelserna,
30 Por isso, dirige-te assim à casa de Israel: eis o que diz o Senhor Javé: vós vos contaminais, à maneira dos vossos pais, e vos prostituís como os seus ídolos.
31 och när ni offrade era gåvor och lät era söner gå genom elden, förorenade ni er själva med alla era avgudar till denna dag. Ska jag då ställas till svars av er ni av Israels hus? Jag lever förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh), jag ska inte ställas till svars av er.
31 Apresentando as vossas oferendas, fazendo passar vossos filhos pelo fogo, vós ainda hoje vos manchais com todos os vossos ídolos. E eu, casa de Israel, eu me deixarei consultar por vós? Por minha vida - oráculos do Senhor Javé -, não o farei.
32 Och det som ni tänker (som kommer till ert sinne) ska inte alls ske när ni säger: Vi ska bli som länderna, som (de andra) ländernas familjer som tjänar trä och sten.
32 Nada sucederá daquilo que sonhais quando dizeis: iremos fazer como as nações, como as raças da terra, rendendo culto à árvore e à pedra.
33 Jag lever förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh). Jag ska med säkerhet med en mäktig hand och med en utsträckt arm och med uthällt raseri vara kung över er.
33 Por minha vida - oráculo do Senhor Javé -, é com mão forte, com braço estendido, no desencadeamento do meu furor, que eu reinarei sobre vós.
34 Och jag ska föra ut er från folken och samla er från länderna till vilka ni har förskingrats, med en mäktig hand och med en utsträckt arm och med uthällt raseri,
34 Eu vos tirarei do meio das nações; reunir-vos-ei fora dos países onde vos achais dispersos e, com mão poderosa, braço estendido, no desencadear do meu furor,
35 och jag ska föra er till folkens öken och där ska jag döma er ansikte mot ansikte.
35 vos conduzirei ao deserto das nações onde, face a face, entrarei em julgamento convosco.
36 På samma sätt som jag dömde era fäder i Egyptens öken ska jag döma er förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh).
36 Como entrei em demanda com os vossos pais, no deserto do Egito, assim entrarei em demanda convosco - oráculo do Senhor Javé.
37 Och jag ska få er att gå under staven och jag ska föra in er i förbundets band. [Att gå under staven hör ihop med herden vars stav leder fåren.]
37 Eu vos farei passar sob o bastão e reentrar nos liames da aliança.
38 Och jag ska rensa ut från er de upproriska och dem som begår överträdelser mot mig. Jag ska föra fram dem, ut ur landet där de vistats, men de ska inte gå in i Israels land och ni ska veta att jag är Herren (Jahveh).
38 Segregarei do vosso meio os rebeldes e aqueles que contra mim se revoltaram, e os tirarei da terra onde se estabeleceram, e eles não entrarão na terra de Israel. Assim sabereis que sou eu o Senhor.
39 Och ni Israels hus, så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Gå varje man till sin avgud för ni lyssnar inte till mig. Men mitt heliga namn ska inte längre vanhelgas med era gåvor och med era avgudar.
39 Quanto a vós, israelitas, eis o que diz o Senhor: ide, servi cada um de vós aos ídolos! Depois disso juro que me escutareis, e não profanareis o meu santo nome por vossas oferendas e vossos ídolos.
40 För på mitt heliga berg på Israels höga berg förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh) där ska hela Israels hus, de ska allesamman tjäna mig i landet. Där ska jag ge dem nåd (villkorad nåd – hebr. ratsa) och där ska jag ta emot era lyftoffer och det första av era gåvor och allt ert heliga.
40 É na minha montanha santa, na montanha de Israel - oráculo do Senhor Javé -, é lá que me prestará culto toda a casa de Israel, todos desta nação. Lá vos farei uma acolhida favorável. Lá receberei vossas oferendas e as primícias dos vossos dons, com tudo o que me apresentardes.
41 Den söta aromen ska ge er nåd (villkorad nåd – hebr. ratsa) när jag för er ut från folken och samlar er ur länderna där ni varit kringspridda. Och jag ska helga er inför folkslagens ögon.
41 Em vós deliciar-me-ei com perfume agradável, quando vos tiver arrancado do meio dos povos e reunido fora dos países em que vos acháveis dispersos. Aos olhos das nações, manifestarei em vós a minha santidade;
42 Och ni ska veta att jag är Herren (Jahveh) när jag för er in i Israels land, in i landet som jag lyft upp min hand till att ge det till era fäder.
42 e sabereis que eu sou o Senhor, quando vos tiver conduzido à terra de Israel, que jurei dar a vossos pais.
43 Och där ska ni komma ihåg era vägar och vad ni gjort när ni orenat er själva. Och ni ska avsky er själva i era egna ögon för all ondska som ni har gjort.
43 Lá reconhecereis vossa má conduta pela qual vos tornastes impuros e sentireis desgosto de vós mesmos, pelo mal que cometestes.
44 Och ni ska veta att jag är Herren (Jahveh). Jag har gjort detta för mitt namns skull, inte för era onda vägar och inte för ert korrupta agerande, ni Israels hus förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh).
44 E sabereis que eu é que sou o Senhor, quando eu proceder convosco em atenção ao meu nome, não em consideração aos vossos erros e vossos costumes corrompidos, ó casa de Israel - oráculo do Senhor Javé!
45 Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa:
45 A palavra do Senhor foi-me dirigida nestes termos:
46 Människobarn sätt (vänd) ditt ansikte mot söder (hebr. tejman) och predika för södern (hebr. darom) och profetera och mot fältens skogar i söder (hebr. negev). [Hebreiskan har flera ord för söder, här används tre av dem i samma vers.]
46 filho do homem, volta-te para a direita e profere um oráculo para o sul, um oráculo contra a floresta do meio-dia.
47 och säg till söderns skog: Hör Herrens (Jahvehs) ord: Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Se jag ska tända en eld i dig och den ska sluka varje grönt träd hos dig och inget torrt träd ska släckas utan flammande flamma, och alla ansikten från söder till norr ska brännas av den.
47 Dize à floresta meridional: escuta a palavra do Senhor: eis o que diz o Senhor Javé: vou acender em tuas matas um fogo que devorará toda árvore verde e toda árvore seca. Uma chama ardente, que não se extinguirá, e queimará todos os rostos do sul ao norte.
48 Och allt kött ska se att jag Herren (Jahveh) har antänt den, den ska inte släckas.
48 Todo ser vivo verá que sou eu o Senhor que acendi esse fogo. Ele não se extinguirá.
49 Och jag sa: Ack (åh nej), Herrarnas Herre (Adonai Jahveh) dessa säger till mig: Är han inte en fabeldiktare (någon som hittar på sagor)?
49 Exclamei então: ah! Senhor Javé, dir-se-á de mim que falo sempre por parábolas!
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Ezequiel 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.