Êxodo 5
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs ARC
1 En tid därefter gick Mose och Aron till farao och sa: ”Så säger Herren, Israels Gud: Släpp mitt folk så att de kan fira högtid i öknen till min ära.”
1 E, depois, foram Moisés e Arão e disseram a Faraó: Assim diz o Senhor , Deus de Israel: Deixa ir o meu povo, para que me celebre uma festa no deserto.
2 Men farao [som själv ansåg sig vara en gud] svarade: ”Vem är Herren (Jahveh). Varför skulle jag lyda honom och släppa Israel? Jag känner inte Herren, och jag tänker inte släppa Israel.”
2 Mas Faraó disse: Quem é o Senhor , cuja voz eu ouvirei, para deixar ir Israel? Não conheço o Senhor , nem tampouco deixarei ir Israel.
3 De svarade: ”Hebréernas Gud har visat sig för oss. Låt oss få gå tre dagsresor ut i öknen och offra åt Herren, vår Gud. Annars kommer han över oss med pest eller svärd.”
3 E eles disseram: O Deus dos hebreus nos encontrou; portanto, deixa-nos agora ir caminho de três dias ao deserto, para que ofereçamos sacrifícios ao Senhor e ele não venha sobre nós com pestilência ou com espada.
4 Kungen i Egypten svarade dem: ”Mose och Aron, varför har ni gjort så att folket slutat arbeta [gett dem falska förhoppningar]? Gå tillbaka till ert slavarbete!”
4 Então, disse-lhes o rei do Egito: Moisés e Arão, por que fazeis cessar o povo das suas obras? Ide a vossas cargas.
5 Farao sa [till dem eller tänkte för sig själv]: ”Befolkningen är stor, och ni vill att de ska slippa arbeta!”
5 E disse também Faraó: Eis que o povo da terra já é muito, e vós os fazeis abandonar as suas cargas.
6 Samma dag kommenderade han [de egyptiska] slavdrivarna som var över folket och [de israeliska] förmännen [som ledde sina landsmän, se vers 14]:
6 Portanto, deu ordem Faraó naquele mesmo dia aos exatores do povo e aos seus oficiais, dizendo:
7 ”Ni ska inte längre ge folket halm för att göra tegel. Låt dem gå ut och hämta halm själva.
7 Daqui em diante não torneis a dar palha ao povo, para fazer tijolos, como fizestes ontem e anteontem; vão eles mesmos e colham palha para si.
8 Ni ska dock kräva samma mängd tegel av dem som förut, minska inte kvoten. De är lata, det är därför de ropar: ’Låt oss gå och offra till vår Gud.’
8 E lhes imporeis a conta dos tijolos que fizeram ontem e anteontem; nada diminuireis dela, porque eles estão ociosos; por isso, clamam, dizendo: Vamos, sacrifiquemos ao nosso Deus.
9 Gör därför deras arbete så hårt för dem så att de inte har tid att tänka på något annat än arbete. Kanske slutar de då att lyssna på dessa lögner [som Mose och Aron talar]!”
9 Agrave-se o serviço sobre estes homens, para que se ocupem nele e não confiem em palavras de mentira.
10 Då gick slavdrivarna över folket och förmännen ut och sa till folket: ”Så säger farao: ’Jag ger er inte någon halm.
10 Então, saíram os exatores do povo, e seus oficiais, e falaram ao povo, dizendo: Assim diz Faraó: Eu não vos darei palha;
11 Gå ut och hämta den bäst ni kan. Det blir inget avdrag på kvoten [Ni ska producera lika mycket tegel som förut].’ ”
11 ide vós mesmos, e tomai vós palha de onde a achardes; porque nada se diminuirá de vosso serviço.
12 Folket begav sig ut över hela Egypten för att samla strå [kortare stubb från fälten] för att ha som halm.
12 Então, o povo se espalhou por toda a terra do Egito, a colher restolho em lugar de palha.
13 Slavdrivarna pressade dem hårt och sa: ”Fullgör ert arbete, er dagliga kvot på samma sätt som när ni fick halm.”
13 E os exatores os apertavam, dizendo: Acabai vossa obra, a tarefa de cada dia, como quando havia palha.
14 De israeliska förmännen som faraos slavdrivare hade satt över folket, blev slagna och man sa: ”Varför har ni inte fullgjort er kvot av tegel som tidigare, varken i går eller i dag?”
14 E foram açoitados os oficiais dos filhos de Israel, que os exatores de Faraó tinham posto sobre eles, dizendo estes: Por que não acabastes vossa tarefa ontem e hoje, fazendo tijolos como antes?
15 Då kom Israels förmän till farao och ropade: ”Varför behandlar du dina tjänare så här?
15 Pelo que se foram os oficiais dos filhos de Israel e clamaram a Faraó, dizendo: Por que fazes assim a teus servos?
16 Man ger ingen halm åt dina tjänare, ändå säger man: ’Gör tegel!’ Dina tjänare blir nu slagna, trots att skulden ligger hos ditt eget folk.”
16 Palha não se dá a teus servos, e nos dizem: Fazei tijolos; e eis que teus servos são açoitados; porém o teu povo tem a culpa.
17 Han svarade: ”Nej, det är ni som är lata, ni är verkligen lata (overksamma)! [Ni försöker komma undan ert arbete.] Därför säger ni ’Låt oss gå och offra till Herren (Jahveh).’
17 Mas ele disse: Vós sois ociosos; vós sois ociosos; por isso, dizeis: Vamos, sacrifiquemos ao Senhor .
18 Ut med er, tillbaka till ert arbete! Ni ska inte få någon halm, men ni måste producera samma kvot tegel.”
18 Ide, pois, agora, trabalhai; palha, porém, não se vos dará; contudo, dareis a conta dos tijolos.
19 De israeliska förmännen förstod att de var illa ute när de blev tillsagda att arbetsbördan inte skulle lätta. De var tvungna att göra lika mycket tegel varje dag som de gjort tidigare.
19 Então, os oficiais dos filhos de Israel viram-se em aflição, porquanto se dizia: Nada diminuireis de vossos tijolos, da tarefa do dia no seu dia.
20 När förmännen lämnat farao gick de på en gång till Mose och Aron som väntade på dem.
20 E encontraram a Moisés e a Arão, que estavam defronte deles, quando saíram de Faraó.
21 De sa: ”Låt Herren se och döma vad ni gjort. På grund av er ser farao och hans tjänare på oss som om vi vore något motbjudande (ordagrant: ’en avskyvärd stank’). Du har satt svärdet i deras hand för att döda oss.” [Nu har de en ursäkt att dräpa oss.]
21 E disseram-lhes: O Senhor atente sobre vós e julgue isso, porquanto fizestes o nosso cheiro repelente diante de Faraó e diante de seus servos, dando-lhes a espada nas mãos, para nos matar.
22 Då vände sig Mose på nytt till Herren (Jahveh) och sa: ”Herre (Adonai, fokus på Guds storhet och makt), varför har du låtit så mycket elände komma över detta folk? Varför har du sänt mig?
22 Então, tornou Moisés ao Senhor e disse: Senhor! Por que fizeste mal a este povo? Por que me enviaste?
23 Ända sedan jag gick till farao för att tala i ditt namn har hans ondska mot detta folk bara ökat, och du har inte gjort något för att rädda ditt folk.”
23 Porque, desde que entrei a Faraó para falar em teu nome, ele maltratou a este povo; e, de nenhuma maneira, livraste o teu povo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Êxodo 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.