Ester 9
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs ARIB
1 Nu i den tolfte månaden, det är månaden adar, på den trettonde dagen [7:e mars 473 f.Kr.] skulle kungens befallning och hans dekret verkställas. Judarnas fiender hade hoppats att övervinna dem på den dagen, men nu blev det tvärtom – judarna skulle istället övervinna dem [sina fiender].
1 Ora, no duodécimo mês que é o mês de adar, no dia treze do mês, em que a ordem do rei e o seu decreto estavam para se executar, no dia em que os inimigos dos judeus esperavam assenhorar-se deles, sucedeu o contrário, de modo que os judeus foram os que se assenhorearam do que os odiavam.
2 Judarna samlade sig i sina städer i alla kung Ahasveros (Xerxes) provinser, för att lägga sin hand på alla som sökte att skada dem. Det var ingen som kunde stå dem [judarna] emot, eftersom fruktan för dem hade kommit över alla människor.
2 Ajuntaram-se, pois os judeus nas suas cidades, em todas as províncias do rei Assuero, para pôr as mãos naqueles que procuravam o seu mal; e ninguém podia resistir-lhes, porque o medo deles caíra sobre todos aqueles povos.
3 Alla furstar i provinserna, satraperna och guvernörerna och alla som höll på med kungens affärer, hjälpte judarna eftersom fruktan för Mordochaj hade drabbat dem.
3 E todos os príncipes das províncias, os sátrapas, os governadores e os que executavam os negócios do rei auxiliavam aos judeus, porque tinha caído sobre eles o medo de Mordecai.
4 Mordochaj var stor i kungens hus, och hans berömmelse (ryktbarhet) hade gått ut i alla provinser, eftersom denne man Mordochaj blev större och större.
4 Pois Mordecai era grande na casa do rei, e a sua fama se espalhava por todas as províncias, porque o homem ia se tornando cada vez mais poderoso.
5 Judarna slog alla sina fiender med ett slag av svärdet och slaktade och förgjorde och gjorde vad de önskade med dem (fienderna) som hatade dem (judarna).
5 Feriram, pois, os judeus a todos os seus inimigos a golpes de espada, matando-os e destruindo-os; e aos que os odiavam trataram como quiseram.
6 I Susas slott slog och förgjorde judarna 500 män.
6 E em Susã, a capital, os judeus mataram e destruíram quinhentos homens;
7 Parshaneddata och Dalfon och Aseppata
7 como também mataram Parsandata, Dalfom, Aspata,
8 och Porata och Adalja och Aridata
8 E a Porata, e a Adália, e a Aridata,
9 och Parmashetta och Arisaj och Aridaj och Vajezata,
9 Parmasta, Arisai, Aridai e Vaizata,
10 de tio sönerna till Haman, son till Hammedata, judarnas fiende, slog de. Men de lade inte sin hand på (rörde inget av) det tillspillogivna (deras ägodelar). [Detta visar att de agerade i självförsvar, inte för materiell vinst, se \+xt Est 8:11; 1 Mos 14:23\+xt*.]
10 os dez filhos de Hamã, filho de Hamedata, o inimigo dos judeus; porém ao despojo não estenderam a mão.
11 Samma dag kungjordes för kungen antalet av dem som hade blivit dräpta i huvudstaden Susa [\+xt Est 1:2\+xt*].
11 Nesse mesmo dia veio ao conhecimento do rei o número dos mortos em Susã, a capital.
12 Då sa kungen till drottning Ester: ”Judarna har slaktat och förgjort 500 män i Susas slott och Hamans tio söner, vad har de då gjort i resten av kungens provinser? Nåväl, vad än som är din önskan, ska garanteras dig, och vad du än vidare begär ska bli gjort.”
12 E disse o rei à rainha Ester: Em Susã, a capital, os judeus mataram e destruíram quinhentos homens e os dez filhos de Hamã; que não teriam feito nas demais províncias do rei? Agora, qual é a tua petição? e te será concedida; e qual é ainda o teu rogo? e atender-se-á.
13 Då sa Ester: ”Om det behagar kungen, låt judarna i Susa garanteras att få göra även i morgon vad de har gjort enligt dagens dekret, och låt Hamans tio söner bli upphängda på pålar.”
13 Respondeu Ester: Se parecer bem ao rei, conceda aos judeus se acham em Susã que façam ainda amanhã conforme o decreto de hoje; e que os dez filhos de Hamã sejam pendurados na forca.
14 Kungen befallde att det skulle göras, och ett dekret utfärdades i Susa och de hängde Hamans tio söner.
14 Então o rei mandou que assim se fizesse; e foi publicado em edito em Susã, e os dez filhos de Hamã foram dependurados.
15 Och judarna som var i Susa samlades även på den 14:e i månaden adar [8:e mars 473 f.Kr.] och slog 300 män i Susa, men de lade inte sin hand på bytet.
15 Os judeus que se achavam em Susã reuniram-se também no dia catorze do mês de adar, e mataram em Susã trezentos homens; porém ao despojo não estenderam a mão.
16 De andra judarna som var i kungens provinser samlade sig också och försvarade sina liv, och fick ro för sina fiender, av dem som hatade dem (judarna) slog de 75 000, men de lade inte sin hand på bytet,
16 Da mesma sorte os demais judeus que se achavam nas províncias do rei se reuniram e se dispuseram em defesa das suas vidas, e tiveram repouso dos seus inimigos, matando dos que os odiavam setenta e cinco mil; porém ao despojo não estenderam a mão.
17 på den 13:e dagen i månaden adar [motsvarar mars]. På den 14:e dagen vilade de och gjorde det till en dag av fest och glädje (dagar med banketter, firande och festligheter).
17 Sucedeu isso no dia treze do mês de adar e no dia catorze descansaram, e o fizeram dia de banquetes e de alegria.
18 Men judarna som var i Susa samlades på den 13:e dagen och på den 14:e dagen. På den 15:e dagen vilade de och gjorde det till en dag av fest och glädje.
18 Mas os judeus que se achavam em Susã se ajuntaram no dia treze como também no dia catorze; e descansaram no dia quinze, fazendo-o dia de banquetes e de alegria.
19 Därför har judarna på landsbygden, de som bor i byar utan murar gjort den 14:e i månaden adar [8:e mars] till en dag av fest och glädje, en bra (vacker, ändamålsenlig – hebr. tóv) dag då man sänder runt gåvor till varandra.
19 Portanto os judeus das aldeias, que habitam nas cidades não muradas, fazem do dia catorze do mês de adar dia de alegria e de banquetes, e de festas, e dia de mandarem porções escolhidas uns aos outros.
20 Mordochaj skrev ner dessa ting och skickade brev till judarna som befann sig i alla kung Ahasveros (Xerxes) provinser, både nära och fjärran,
20 Mordecai escreveu estas coisas, e enviou cartas a todos os judeus que se achavam em todas as províncias do rei Assuero, aos de perto e aos de longe,
21 och uppmuntrade dem att fira den 14:e dagen i månaden adar och den 15:e dagen i samma månad varje år,
21 ordenando-lhes que guardassem o dia catorze do mês de adar e o dia quinze do mesmo, todos os anos,
22 dagarna när judarna hade fått ro från sina fiender och månaden som vände deras klagan till glädje och deras sorg till goda dagar. De skulle göra dessa dagar till dagar av fest och glädje (dagar med banketter, firande och festligheter) och dagar då man sänder matgåvor [portioner, se vers 19] till varandra och gåvor till de fattiga.
22 como os dias em que os judeus tiveram repouso dos seus inimigos, e o mês em que se lhes mudou a tristeza em alegria, e o pranto em dia de festa, a fim de que os fizessem dias de banquetes e de alegria, e de mandarem porções escolhidas uns aos outros, e dádivas aos pobres.
23 Judarna tog på sig att göra som de hade börjat och som Mordochaj hade skrivit till dem,
23 E os judeus se comprometeram a fazer como já tinham começado, e como Mordecai lhes tinha escrito;
24 eftersom Haman, son till Hammedata, agagiten, judarnas fiende hade gett råd mot judarna för att förgöra dem och kastat ”por”, det är lott, för att göra dem modfällda och förgöra dem,
24 porque Hamã, filho de Hamedata, o agagita, o inimigo de todos os judeus, tinha intentado destruir os judeus, e tinha lançado Pur, isto é, a sorte, para os assolar e destruir;
25 men när hon [Ester] kom inför kungen, befallde han [kungen] genom brev att hans [Hamans] onda råd som han hade föreslagit mot judarna skulle återvända över hans eget huvud, och att han och hans söner skulle hängas på träpålar (galgar).
25 mas quando isto veio perante o rei, ordenou ele por cartas que o mau intento que Hamã formara contra os judeus recaísse sobre a sua cabeça, e que ele e seus filhos fossem pendurados na forca.
26 Därför kallas dessa dagar purim (hebreiska Porim) efter namnet por. Därför, på grund av allt i dessa brev och på grund av det som de hade sett och det som hände med dem,
26 Por isso aqueles dias se chamaram Purim, segundo o nome Pur. portanto, por causa de todas as palavras daquela carta, e do que tinham testemunhado nesse sentido, e do que lhes havia sucedido,
27 fastställde judarna för sig själva och sin säd (sina efterkommande) och för alla dem som slöt sig till dem, att de ska minnas dessa två dagar på det sätt som beskrivits och på den bestämda tiden varje år.
27 os judeus concordaram e se comprometeram por si, sua descendência, e por todos os que haviam de unir-se com eles, a não deixarem de guardar estes dois dias, conforme o que se escreveras a respeito deles, e segundo o seu tempo determinado, todos os anos;
28 Dessa dagar ska bli ihågkomna och firade i varje generation och av varje familj och i alla provinser och i alla städer. Dessa dagar med purim ska inte fattas bland judarna, deras minne ska inte gå förlorat från deras säd (efterkommande).
28 e a fazerem com que esses dias fossem lembrados e guardados por toda geração, família, província e cidade; e que esses dias de Purim não fossem revogados entre os judeus, e que a memória deles nunca perecesse dentre a sua descendência.
29 Sedan skrev drottning Ester, dotter till Avichajil, och juden Mordochaj ner alla kraftgärningar, för att bekräfta detta andra brev om Purim.
29 Então a rainha Ester, filha de Abiail, e o judeu Mordecai escreveram cartas com toda a autoridade para confirmar esta segunda carta a respeito de Purim,
30 Och han skickade runt brevet till alla judar, till de 127 provinserna i kung Ahasveros (Xerxes) kungarike, med ord om frid (shalom, all slags välgång) och sanning,
30 e enviaram-nas a todos os judeus, às cento e vinte e sete províncias do reino de Assuero, com palavras de paz e de verdade,
31 för att fastställa dessa purimdagar och deras bestämda tid, i enlighet med juden Mordochajs och drottning Esters beslut för dem själva och deras säd (efterkommande), angående tiden för fasta och klagan.
31 para confirmar esses dias de Purim nos seus tempos determinados, como o judeu Mordecai e a rainha Ester lhes tinham ordenado, e como eles se haviam obrigado por si e pela sua descendência no tocante a seus jejuns e suas lamentações.
32 Esters befallning bekräftade firandet av purim och det skrevs i boken.
32 A ordem de Ester confirmou o que dizia respeito ao Purim; e foi isso registrado nos anais.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Ester 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.