1 Samuel 24
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs NTLH
1 Och David gick upp därifrån och vistades i fästena (bergfästena – hebr. masad) i Ein-Gedi [i området vid Döda havet].
1 Quando Saul voltou da luta contra os filisteus, soube que Davi estava na região deserta que fica perto da fonte de Gedi.
2 Och det hände när Saul hade återvänt från att förfölja filistéerna, att det berättades för honom och man sa: ”Se, David är i Ein-Gedis öken.”
2 Então escolheu três mil dos melhores soldados de Israel e foi com eles procurar Davi e os seus homens a leste das Rochas dos Cabritos Selvagens.
3 Och Saul tog 3 000 utvalda män från hela Israel och gick och sökte David och hans män på klipporna med stenbockar.
3 Saul chegou a uma caverna junto de alguns currais de ovelhas, perto da estrada, e entrou ali para satisfazer as suas necessidades. Aconteceu que Davi e os seus homens estavam escondidos mais no fundo da caverna.
4 Och han kom till fårens inhägnader vid vägen, där var en grotta och Saul kom in för att uträtta sina behov [ordagrant: ”täcka sina fötter”; samma uttryck används i \+xt Dom 3:24\+xt* om Eglon]. Och David och hans män satt i den innersta delen av grottan.
4 Então eles disseram a Davi: — Esta é a sua oportunidade! O Então Davi se arrastou de mansinho até onde estava Saul e cortou um pedaço da
5 Och Davids män sa [viskade] till honom: ”Se dagen då Herren (Jahveh) har sagt till dig: Se, jag ska ge dig dina fiender i dina händer, och du ska göra mot honom det som är gott i dina ögon.” Och David reste sig och skar av vingen (hörnet) på Sauls mantel i smyg (utan att han märkte det).
5 Mas aí a consciência de Davi começou a doer porque ele havia cortado um pedaço da roupa de Saul.
6 Men det hände därefter att Davids hjärta slog honom eftersom han hade skurit av Sauls vinge [hörnet eller tofsen på hans mantel].
6 Então disse aos seus homens: — O
7 Och han sa till sina män: ”Herren (Jahveh) förbjöd mig det, att jag skulle göra detta mot min herre, mot Herrens (Jahvehs) smorde, att räcka ut min hand mot honom, eftersom han är Herrens (Jahvehs) smorde.”
7 Assim Davi convenceu os seus homens de que eles não deviam atacar Saul. Então Saul levantou-se, saiu da caverna e seguiu o seu caminho.
8 Och David övertygade sina män med dessa ord och lät dem inte resa sig mot Saul. Och Saul reste sig upp från grottan och gick sin väg.
8 Davi saiu atrás dele e gritou: — Rei Saul! Ele virou-se, e Davi, em sinal de respeito, se ajoelhou e encostou o rosto no chão.
9 Och David reste sig efter och gick ut ur grottan och ropade efter Saul och sa: ”Min herre kungen” Och när Saul såg bakom sig böjde sig David med sitt ansikte mot marken och ödmjukade sig.
9 Então disse: — Por que é que o senhor dá atenção às pessoas que dizem que eu quero prejudicá-lo?
10 Och David sa till Saul: ”Varför lyssnar du till människors ord som säger: Se, David söker din ofärd?
10 O senhor pode ver por si mesmo que hoje na caverna o Senhor Deus o entregou a mim. Alguns me disseram que o matasse, mas eu não quis fazer isso. E disse que não levantaria um dedo contra o senhor, pois o Senhor o escolheu para ser rei.
11 Se, denna dag har dina ögon sett hur Herren (Jahveh) idag har gett dig i min hand i grottan, och några bad mig döda dig, men mina ögon skonade dig och jag sa: Jag ska inte sträcka ut min hand mot min herre, för han är Herrens (Jahvehs) smorde.
11 Veja, meu pai, veja o pedaço da sua capa que está na minha mão! Eu cortei o pano, mas não matei o senhor. Isso prova que eu não penso em me revoltar contra o senhor, nem em fazer-lhe nenhum mal. Eu sabia muito bem que o senhor está procurando me matar, mas mesmo assim eu não o ataquei!
12 Dessutom min far, se, se vingen från din mantel i min hand, för i det att jag skar av vingen från din mantel dödade jag dig inte, du vet och ser att där inte är ondska eller överträdelse i min hand, och jag har inte syndat mot dig fast du ligger och väntar efter min själ för att ta den.
12 Que o Senhor julgue qual de nós dois está errado! E que ele castigue o senhor pelo que fez contra mim, pois eu não vou atacá-lo de jeito nenhum!
13 Herren (Jahveh) dömer mellan dig och mig och Herren (Jahveh) hämnas mig på dig, men min hand ska inte drabba dig.
13 Como diz o velho ditado: “O mal vem dos maus.” Mas eu não lhe farei nenhum mal.
14 Som de gamlas ordspråk säger: Från den onde kommer ondska, men min hand ska inte drabba honom.
14 Vejam o que o rei de Israel está tentando matar! Vejam só o que ele está caçando: um cachorro morto, uma pulga!
15 Efter vem har Israels kung kommit ut? Efter vem är det du jagar? Efter en död hund, efter en loppa!
15 O Senhor Deus vai julgar e decidir qual de nós dois está errado. Que ele me julgue, me defenda e me livre do senhor!
16 Låt Herren (Jahveh) därför vara domare och avkunna dom mellan mig och dig, och se och tala för min sak och befria mig ur din hand.”
16 Quando Davi acabou de falar, Saul disse: — É você mesmo, meu filho Davi? E Saul começou a chorar.
17 Och det hände när David hade slutat tala dessa ord till Saul att Saul sa: ”Är detta din röst, min son David?” Och Saul lyfte upp sin röst och grät.
17 Então disse a Davi: — Você está certo, e eu estou errado. Você tem sido muito bom para mim enquanto que eu lhe tenho feito muito mal.
18 Och han sa till David: ”Du är mer rättfärdig än jag, för du har gjort gott mot mig medan jag har gjort dig ont.
18 Hoje você mostrou o quanto é bom para mim, pois não me matou, embora o Senhor me tivesse entregado a você.
19 Och du har berättat denna dag hur du har agerat med mig, för när Herren (Jahveh) gav mig i din hand har du inte dödat mig.
19 Será que alguém, depois de pegar o seu inimigo, o deixa ir embora são e salvo? Que o Senhor o abençoe pelo que você fez por mim hoje!
20 För om en man finner sin fiende, ska han låta honom gå därifrån oskadd? Därför ska Herren (Jahveh) belöna dig med gott för det som du har gjort mot mig idag.
20 Agora estou certo de que você será rei de Israel e de que durante o seu governo o reino continuará firme.
21 Och nu, se jag vet att du med säkerhet ska bli kung och att Israels kungarike ska bli fast grundat i din hand.
21 Mas jure em nome do Senhor que você não acabará com os meus descendentes, e assim o meu nome e o nome da minha família não serão esquecidos.
22 Ge mig därför din ed vid Herren (Jahveh) att du inte ska skära av min säd efter mig, och att du inte ska fördärva min fars hus namn.”
22 E Davi jurou. Então Saul foi para casa, e Davi e os seus homens voltaram para a fortaleza.
23 David gav sin ed till Saul och Saul gick hem. Men David och hans män gick upp till borgen (hebr. matsodah) [i Ein-Gedi, se vers 1].
23 — ausente —
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Samuel 24, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.