1 Samuel 20
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs NVT
1 Och David flydde från Najot i Rama [eftersom Saul var där, se \+xt 1 Sam 19:24\+xt*] och kom och sa inför Jonatan [i Giva]: ”Vad har jag gjort? Vad är min överträdelse? Vad är min synd inför din far [Saul], eftersom han söker mitt liv (min själ)?”
1 Davi fugiu de Naiote, em Ramá, e se encontrou com Jônatas. “O que eu fiz?”, disse Davi. “Qual é meu crime? Que pecado cometi contra seu pai para que ele esteja tão decidido a me matar?”
2 Och han sa till honom. ”Långt därifrån (vare det fjärran), du ska inte dö. Se, min far gör ingenting, stort eller litet, utan att han avslöjar det för mig, och varför skulle min far gömma dessa ting från mig? Det är inte så.”
2 “Isso não vai acontecer!”, respondeu Jônatas. “Você não será morto. Ele sempre me conta tudo que pretende fazer, até mesmo as coisas de pouca importância. Sei que meu pai não esconderia de mim algo dessa natureza. Não é assim!”
3 Men David gav sin ed igen och sa: ”Din far vet mycket väl att jag har funnit nåd (oförtjänt kärlek – hebr. chen) i dina ögon. Han säger: Låt inte Jonatan veta detta, så han blir ledsen, och så sant Herren (Jahveh) lever och som du själv (din själ) lever, det är bara ett steg mellan mig och döden.”
3 Então Davi fez um juramento diante de Jônatas: “Seu pai, sabendo muito bem de nossa amizade, disse a si mesmo: ‘Não contarei a Jônatas. Ele ficaria magoado’. Mas, tão certo como vive o S enhor e como você mesmo vive, eu estou a apenas um passo da morte!”.
4 Och Jonatan sa till David: ”Vad önskar din själ så att jag kan göra det för dig?”
4 Jônatas perguntou: “O que posso fazer para ajudá-lo?”.
5 Och David sa till Jonatan: ”Se, i morgon är det nymånad, när jag ska sitta hos kungen och äta, låt mig gå så att jag kan gömma mig själv på fältet till den tredje dagen på kvällen.
5 Davi respondeu: “Amanhã celebraremos a festa da lua nova. Sempre me sentei com o rei para comer nessa ocasião, mas amanhã me esconderei no campo e ficarei ali até o entardecer do terceiro dia.
6 Om din far alls saknar mig, säg: ’David frågade mig om han fick lämna så att han kunde springa till sin stad Betlehem, för det är ett årligt offer där för deras familj.’
6 Se seu pai perguntar onde estou, diga a ele: ‘Davi insistiu que eu o deixasse ir para casa, em Belém, participar do sacrifício que toda a família dele oferece a cada ano’.
7 Om han säger: ’Det är gott,’ ska din tjänare ha frid, men om han blir vred då vet du att ont är bestämt av honom.
7 Se ele disser: ‘Está bem’, então você saberá que não corro perigo. Mas, se ele se enfurecer, você saberá que ele está decidido a me fazer mal.
8 Handla därför välvilligt med din tjänare för du har ett Herrens (Jahvehs) förbund med din tjänare, men om det finns någon överträdelse i mig så döda mig du själv, för varför skulle du ta mig till din far?”
8 Mostre-me sua lealdade como amigo, pois assumimos um compromisso solene diante do S enhor . Se, por acaso, você acha que cometi alguma ofensa contra seu pai, mate-me você mesmo, aqui e agora! Não é necessário me entregar a seu pai”.
9 Och Jonatan sa: ”Vare det långt bort från mig, om jag alls visste att ont var bestämt över dig av min far, skulle jag då inte berätta det för dig?”
9 “Nunca!”, exclamou Jônatas. “Você sabe que, se eu tivesse qualquer suspeita de que meu pai planeja matá-lo, avisaria você no mesmo instante.”
10 Och David sa till Jonatan: ”Vem ska berätta för mig om din fars svar är hårt (tungt, bindande som ett ok)?”
10 Então Davi perguntou: “Como saberei se seu pai ficou irado?”.
11 Och Jonatan sa till David: ”Kom och låt oss gå ut på fältet.”
11 Jônatas respondeu: “Venha ao campo comigo”, e os dois foram juntos para lá.
12 Där sa Jonatan till David: ”Herren (Jahveh) är Israels Gud (Elohim) [han är mitt vittne] – när jag hör min far vid denna tid i morgon eller dagen efter [tredje dagen], se, om det är gott gentemot David, ska jag då inte sända till dig och avslöja det för dig?
12 Então Jônatas disse a Davi: “Prometo diante do S enhor , o Deus de Israel, que amanhã ou, no máximo, depois de amanhã, a esta hora, conversarei com meu pai e avisarei você logo em seguida do que ele pensa a seu respeito. Se ele falar a seu respeito de modo favorável, informarei você.
13 – Herren (Jahveh) gör så mot Jonatan. Och mer därtill: Om det skulle behaga min far att göra dig ont, ska jag avslöja det för dig och sända iväg dig så att du kan gå i frid (shalom); och Herren (Jahveh) ska vara med dig, som han varit med min far.
13 Mas, se ele estiver irado e quiser matá-lo, que o S enhor me castigue severamente se eu não avisar você, para que possa escapar em segurança. Que o S enhor esteja com você como esteve com meu pai.
14 Medan jag fortfarande lever, visa mig Herrens (Jahvehs) nåd (omsorgsfulla kärlek, trofasthet – hebr. chesed), om jag fortfarande lever… [Den hebreiska texten är inte helt tydlig, men troligt är att Jonatan inser att han äventyrar sitt eget liv genom att hjälpa David.]
14 E que você me trate com o amor leal do S enhor enquanto eu viver. Mas, se eu morrer,
15 Men hugg aldrig av din nåd (hebr. chesed) från mitt hus, inte ens om Herren (Jahveh) har huggit av varenda en av Davids fiender från jordens ansikte.” [David håller detta löfte och ärar Jonatans son Mefivoshet, se \+xt 2 Sam 9:1-12\+xt*.]
15 trate minha família com esse amor leal, mesmo quando o S enhor eliminar da face da terra todos os seus inimigos”.
16 Och Jonatan skar ett förbund med Davids hus: ”Och Herren (Jahveh) utkräver det från Davids fienders hand.”
16 Então Jônatas assumiu um compromisso solene com Davi e sua descendência e disse: “Que o S enhor destrua todos os inimigos de Davi!”.
17 Och Jonatan fick David att avlägga en ed igen, för kärleken som han hade till honom, för han älskade honom som han älskade sitt eget liv (sin egen själ).
17 E Jônatas fez Davi reafirmar seu juramento de amizade, pois Jônatas o amava como a si mesmo.
18 Och Jonatan sa till honom: ”I morgon är det nymånad (nymåne) och du kommer att saknas, din stol ska vara tom.
18 Então Jônatas disse: “Amanhã celebraremos a festa da lua nova. Darão por sua falta quando virem que seu lugar à mesa está vazio.
19 Men i övermorgon (på den tredje dagen) ska du gömma dig själv väl och komma till platsen där du brukar gömma dig själv de dagar du arbetar och ska stanna (hålla dig) vid Ezel-stenen. [Hebr. ezel betyder ”stenen på vägen”; troligtvis en milstolpe för vandrare.]
19 Depois de amanhã, ao entardecer, vá ao lugar onde você se escondeu antes e espere ali, junto à pedra de Ezel.
20 Och jag ska skjuta tre pilar åt sidan som om jag skjuter mot ett mål (märke).
20 Eu sairei e atirarei três flechas para o lado da pedra, como se atirasse num alvo.
21 Och se, jag ska sända pojken: ’Gå och leta efter pilen.’ Om jag säger till pojken: ’Se, pilen är på den här sidan om dig,’ ta dem och kom för då är det frid (shalom) till dig och inget (ont) ord, Herren (Jahveh) lever.
21 Então mandarei um ajudante trazer de volta as flechas. Se você me ouvir dizer a ele: ‘As flechas estão deste lado’, saberá, tão certo como vive o S enhor , que tudo está bem e que não há perigo algum.
22 Men om jag säger detta till pojken: ’Se, pilarna är längre bort,’ gå din väg för Herren (Jahveh) har sänt iväg dig.
22 Mas, se eu disser a ele: ‘Vá mais para frente; as flechas estão adiante’, significará que você deve partir de imediato, pois o S enhor o manda ir embora.
23 Och angående det som jag och du har talat om, se Herren (Jahveh) är mellan mig och mellan dig för evigt.”
23 E que o S enhor nos ajude a preservar para sempre o forte laço de amizade que existe entre nós”.
24 Och David gömde sig själv på fältet, och när nymånaden hade kommit satte sig kungen [Saul] ner för att äta måltiden.
24 Então Davi se escondeu no campo e, quando começou a festa da lua nova, o rei sentou-se para comer.
25 Och kungen satt på sin stol som de andra gångerna, på sin stol vid väggen, och Jonatan stod upp och Avner satt vid Sauls sida, men Davids plats var tom.
25 Ocupou seu lugar de costume, encostado à parede, com Jônatas sentado diante dele e Abner ao seu lado. O lugar de Davi, porém, ficou vazio.
26 Men Saul talade ingenting den dagen för han tänkte: ”Något har hänt honom så att han är oren, han är säkert oren.”
26 Saul não disse nada sobre isso naquele dia, pois pensou: “Deve ter acontecido algo que deixou Davi cerimonialmente impuro”.
27 Och det hände på morgonen efter nymånen, som var den andra dagen, att Davids plats var tom, och Saul sa till Jonatan: ”Varför kommer inte Jishajs son [David] till måltiden, varken igår eller idag?”
27 Mas, quando o lugar de Davi também ficou vazio no dia seguinte, Saul perguntou a Jônatas: “Por que o filho de Jessé não veio para a refeição nem ontem nem hoje?”.
28 Och Jonatan svarade Saul: ”David bad mig om lov att få lämna för att gå till Betlehem,
28 Jônatas respondeu: “Davi me pediu, com insistência, para ir a Belém.
29 Och han sa: ’Låt mig gå, jag ber dig, för vår familj har ett offer i staden, och min bror anbefallde mig, och om jag har funnit nåd i dina ögon, låt mig gå, jag ber dig, och se mina bröder.’ Därför har han inte kommit till kungens bord.”
29 Disse: ‘Por favor, deixe-me ir, pois nossa família oferecerá um sacrifício na cidade. Meu irmão exigiu que eu estivesse presente. Portanto, peço que me deixe ir ver meus irmãos’. Por isso ele não está aqui, à mesa do rei”.
30 Och Sauls vrede upptändes mot Jonatan och han sa till honom: ”Du son till en motsträvig upprorsmakare, visste jag inte att du har valt Jishajs son till din egen skam och till din mors nakenhets skam?
30 Saul se enfureceu com Jônatas e disse: “Seu traidor, filho de uma prostituta! Pensa que não sei que você quer que ele seja rei, para sua própria vergonha e de sua mãe?
31 För så länge Jishajs son lever på jorden ska du inte bli upprättad, inte ditt kungarike. Skicka nu efter och hämta honom för han förtjänar döden.” [Saul förstår att Jonatan har varit mer lojal mot David än honom, se \+xt 1 Sam 19:2\+xt*.]
31 Enquanto esse filho de Jessé viver, você jamais será rei. Agora vá buscá-lo para que eu o mate!”.
32 Och Jonatan svarade Saul sin far och sa: ”Varför ska han dödas? Vad har han gjort?”
32 “Por que ele deve morrer?”, perguntou Jônatas a seu pai. “O que ele fez?”
33 Och Saul slungade (kastade) sitt spjut mot honom för att slå (döda) honom. Därför visste Jonatan att hans far hade bestämt att låta döda David.
33 Então Saul atirou sua lança contra Jônatas, com a intenção de matá-lo. Com isso, Jônatas viu que seu pai estava mesmo decidido a matar Davi.
34 Och Jonatan steg upp från bordet i brinnande vrede och åt ingen mat den andra dagen i månaden, för han sörjde för David och eftersom hans far hade lagt skam på honom.
34 Enfurecido, Jônatas levantou-se da mesa e, durante o segundo dia da festa, recusou-se a comer, frustrado pelo modo como seu pai havia desonrado Davi publicamente.
35 Och det skedde på morgonen att Jonatan gick ut på fältet vid den tid som han och David bestämt, och en liten pojke var med honom.
35 Na manhã seguinte, como combinado, Jônatas foi ao campo e levou consigo um ajudante para apanhar as flechas.
36 Och han sa till sin pojke: ”Spring och leta efter pilarna som jag skjuter.” Och när pojken sprang sköt han en pil bakom honom.
36 Disse ao ajudante: “Comece a correr, para que possa encontrar as flechas quando eu as atirar”. O ajudante correu, e Jônatas atirou uma flecha para além dele.
37 Och när pojken hade kommit till platsen för pilen som Jonatan skjutit, ropade Jonatan efter pojken och sa: ”Är inte pilen framför dig?”
37 Quando o ajudante estava quase chegando ao lugar onde a flecha havia caído, Jônatas gritou: “A flecha está mais à frente!
38 Och Jonatan ropade efter pojken: ”Fortare, skynda dig, stanna inte.” Och Jonatans pojke tog upp pilen och kom till sin herre.
38 Rápido! Não fique aí parado!”. Então o ajudante apanhou a flecha e correu de volta para seu senhor.
39 Men pojken visste ingenting, bara Jonatan och David kände till ärendet.
39 O ajudante não suspeitava de nada; apenas Jônatas e Davi entenderam o sinal.
40 Och Jonatan gav sina vapen till sin pojke och sa till honom: ”Gå och bär in dem i staden.”
40 Então Jônatas entregou o arco e as flechas ao ajudante e ordenou que os levasse de volta à cidade.
41 Och så snart pojken hade gått steg David upp från sin plats åt söder och föll på sitt ansikte till marken och böjde sig ner tre gånger. Och de kysste varandra och grät tillsammans tills David inte kunde gråta mer.
41 Assim que o ajudante foi embora, Davi saiu de seu esconderijo no lado sul da pedra de Ezel. Davi se curvou diante de Jônatas três vezes, com o rosto em terra. E, quando se beijaram e se despediram, ambos choravam, especialmente Davi.
42 Och Jonatan sa till David: ”Gå i frid (shalom), eftersom vi båda har avlagt ed i Herrens (Jahvehs) namn och sagt: Herren (Jahveh) ska vara [vittne] mellan mig och dig och mellan våra efterkommande (mellan min säd och din säd) för evigt.”
42 Por fim, Jônatas disse a Davi: “Vá em paz, pois juramos lealdade um ao outro em nome do S enhor . Que o S enhor nos ajude a preservar para sempre o forte laço de amizade entre nós e entre nossos descendentes”. Então Davi partiu, e Jônatas voltou à cidade.
43 Och han [David] steg upp och gick och Jonatan gick in i staden.
43 — ausente —
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Samuel 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.