1 Reis 17
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs ARC
1 Tishbiten Elia [hebr. Eliajahu; betyder ”Jahveh är min Gud”], från Tishbe i Gilead [öster om Jordanfloden], sa till Ahab (hebr. Achav): ”Lika säkert som Herren (Jahveh), Israels Gud, lever, honom som jag tjänar, så ska det de närmsta åren varken falla dagg eller regn tills jag säger det.”
1 Então, Elias, o tisbita, dos moradores de Gileade, disse a Acabe: Vive o Senhor , Deus de Israel, perante cuja face estou, que nestes anos nem orvalho nem chuva haverá, senão segundo a minha palavra.
2 Herren (Jahveh) sa till Elia:
2 Depois, veio a ele a palavra do Senhor , dizendo:
3 ”Lämna den här platsen [staden Samarien där Elia besökte kungen Ahab och gav detta budskap, se \+xt 1 Kung 16:29\+xt*] och gå österut. Göm dig vid bäckravinen Kerit öster om Jordan [en sträcka på ca 5 mil].
3 Vai-te daqui, e vira-te para o oriente, e esconde-te junto ao ribeiro de Querite, que está diante do Jordão.
4 Drick från vattnet i ravinen [bäcken som rinner där under regnperioden], jag har redan sagt till (befallt) korparna att förse dig med mat där.”
4 E há de ser que beberás do ribeiro; e eu tenho ordenado aos corvos que ali te sustentem.
5 Så han gjorde som Herren (Jahveh) hade sagt till honom, han begav sig till ravinen Kerit nära Jordan och bodde där.
5 Foi, pois, e fez conforme a palavra do Senhor , porque foi e habitou junto ao ribeiro de Querite, que está diante do Jordão.
6 Korparna kom med bröd och kött varje morgon och kväll, och han drack från bäcken.
6 E os corvos lhe traziam pão e carne pela manhã, como também pão e carne à noite; e bebia do ribeiro.
7 Och det hände efter en tid att bäcken torkade ut, eftersom det inte regnade i landet.
7 E sucedeu que, passados dias, o ribeiro se secou, porque não tinha havido chuva na terra.
8 Då kom Herrens ord till Elia:
8 Então, veio a ele a palavra do Senhor , dizendo:
9 ”Stå upp, gå till Sarefat som ligger intill Sidon och slå dig ner (bo) där. Jag har redan befallt en änka som bor där att förse dig med mat.”
9 Levanta-te, e vai a Sarepta, que é de Sidom, e habita ali; eis que eu ordenei ali a uma mulher viúva que te sustente.
10 Så Elia gav sig iväg till Sarefat. [En sträcka på 16 mil från Kerit där han gömt sig för Isebel fram till nu. Sarefat betyder ”smälta, testa, pröva”, och blir en plats där Elia prövas. Staden låg mellan Tyros och Sidon vid Medelhavets kust i området som styrdes av Isebels far Etbaal, se \+xt 1 Kung 16:31\+xt*. Här i hjärtat av baalsdyrkan lovar Gud att försörja Elia genom en fattig änka!] När han kom till stadsporten såg han en änka som samlade pinnar till ved. Han ropade till henne: ”Kan du hämta lite vatten i en kopp, så jag får dricka.”
10 Então, ele se levantou e se foi a Sarepta; e, chegando à porta da cidade, eis que estava ali uma mulher viúva apanhando lenha; e ele a chamou e lhe disse: Traze-me, peço-te, numa vasilha um pouco de água que beba.
11 När hon var på väg för att hämta vattnet ropade han: ”Kan du också ta med dig en liten brödbit i din hand?”
11 E, indo ela a buscá-la, ele a chamou e lhe disse: Traze-me, agora, também um bocado de pão na tua mão.
12 Hon sa: ”Så sant Herren (Jahveh), din Gud (Elohim), lever, jag äger inte en brödkaka, bara en handfull mjöl i krukan och lite olja i kruset. Här plockar jag nu ett par vedpinnar, sedan ska jag gå hem och laga en sista måltid till mig och min son. När vi har ätit det kommer vi sedan att dö av svält.”
12 Porém ela disse: Vive o Senhor , teu Deus, que nem um bolo tenho, senão somente um punhado de farinha numa panela e um pouco de azeite numa botija; e, vês aqui, apanhei dois cavacos e vou prepará-lo para mim e para o meu filho, para que o comamos e morramos.
13 Elia sa till henne: ”Var inte rädd. Gå och gör som du har sagt, men gör först ett litet tunt bröd och kom med det till mig [ära Gud genom att ge bort den första delen, se \+xt Hes 44:30; Ords 3:9\+xt*], sedan gör du i ordning något till dig och din son,
13 E Elias lhe disse: Não temas; vai e faze conforme a tua palavra; porém faze disso primeiro para mim um bolo pequeno e traze-mo para fora; depois, farás para ti e para teu filho.
14 för så säger Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim): ’Mjölet i krukan ska inte ta slut och oljan i flaskan ska inte tryta fram till den dag då Herren låter regnet falla på jorden igen.’ ”
14 Porque assim diz o Senhor , Deus de Israel: A farinha da panela não se acabará, e o azeite da botija não faltará, até ao dia em que o Senhor dê chuva sobre a terra.
15 Hon gick och gjorde som Elia hade sagt, och det fanns alltid tillräckligt med mat för henne, Elia och hennes familj.
15 E foi ela e fez conforme a palavra de Elias; e assim comeu ela, e ele, e a sua casa muitos dias.
16 Mjölet i krukan tog inte slut och oljan i flaskan tröt inte, precis som Herren (Jahveh) hade talat genom Elia. [Herren försåg dem dagligen med bröd och olja.]
16 Da panela a farinha se não acabou, e da botija o azeite não faltou, conforme a palavra do Senhor , que falara pelo ministério de Elias.
17 Men efter detta [efter att änkan och hennes son i staden Sarefat räddats från att dö av hunger och nu fått mjöl och olja varje dag på ett övernaturligt sätt], blev sonen till kvinnan som ägde huset sjuk. Hans sjukdom var så allvarlig att han slutade andas.
17 E, depois destas coisas, sucedeu que adoeceu o filho desta mulher, da dona da casa; e a sua doença se agravou muito, até que nele nenhum fôlego ficou.
18 Hon sa till Elia: ”Vad har du med mig att göra du gudsman? Har du kommit för att påminna mig om min synd och döda min son?”
18 Então, ela disse a Elias: Que tenho eu contigo, homem de Deus? Vieste tu a mim para trazeres à memória a minha iniquidade e matares meu filho?
19 Men han sa till henne: ”Ge mig din son.” Han tog honom från hennes armar och bar upp honom till det övre rummet (gästrummet) där han bodde och lade honom på sin säng.
19 E ele lhe disse: Dá-me o teu filho. E ele o tomou do seu regaço, e o levou para cima, ao quarto, onde ele mesmo habitava, e o deitou em sua cama,
20 Elia ropade till Herren (Jahveh) och sa: ”Herre (Jahveh), min Gud (Elohim), skulle du göra så illa mot denna änka som jag bor hos, att hennes son skulle dö?”
20 E clamou ao Senhor e disse: Ó Senhor , meu Deus, também até a esta viúva, com quem eu moro, afligiste, matando-lhe seu filho?
21 Därefter sträckte han sig ut över pojken tre gånger och ropade till Herren (Jahveh) och sa: ”Herre (Jahveh), min Gud (Elohim), låt denne pojkes själ (liv, livsande) komma tillbaka in i honom.”
21 Então, se mediu sobre o menino três vezes, e clamou ao Senhor , e disse: Ó Senhor , meu Deus, rogo-te que torne a alma deste menino a entrar nele.
22 Herren (Jahveh) hörde Elias röst (hörde hans bön), och pojkens själ kom tillbaka in i honom och han fick liv igen. [Detta är första gången i Bibeln som någon blir uppväckt från de döda.]
22 E o Senhor ouviu a voz de Elias; e a alma do menino tornou a entrar nele, e reviveu.
23 Elia tog pojken, och gick ner med honom från sitt rum och gav honom till hans mor, och Elia sa: ”Se, din son lever.”
23 E Elias tomou o menino, e o trouxe do quarto à casa, e o deu a sua mãe; e disse Elias: Vês aí, teu filho vive.
24 Då sa kvinnan till Elia: ”Nu vet jag att du är en profet och Herrens (Jahvehs) ord i din mun är sanning.”
24 Então, a mulher disse a Elias: Nisto conheço, agora, que tu és homem de Deus e que a palavra do Senhor na tua boca é verdade.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Reis 17, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.