Mateus 23

E Nut Ka Meer Mang Ka Mokpom To A Gunngar (SUA) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 To e Yesus ta havaeng kalngunes kar o mumu te,
1 Imaibo Jesu sabuw rou’ay gagamin naatu i ana bai’ufununayah isah eo,
2 “O pattermia kmo pos kar o Parisiau ngta kol e Moses ka ngaekam to kam halger karo pos,
2 “Ofafar bai’obaiyenayah naatu Pharisee i Moses ana ofafar etei hisora’ub.
3 he ekam tok, mguak lol ngakro rhek tgus ruk ngma pos ngang nguk ormar he kaikkiem mar. Vanang mguak or kam tarhigiang ngar he kolkol ekam mar orom ngaro keknen ruk ngam kaeharom mar, ekam ko ngam lo sim kut kaikkiem ngaro mur rhek mruo e.
3 Imih abistan tibi’obaiyi i kwanabosiyasiyar, baise men kwani’u’urih. Anayabin abisa teo i men na’atube tisisinafumih.
4 Nove, ngam vu kaen o pos ruk lvankue mnam o mia, mar kam sei vgum mar, he ngma kapnes vgum mar kmegom kam sim kut kaikkiem mar. Vanang mar mruo ngam ngae her gi mrua sisrim singni, nang lo vrua turang o mia kmikkiem mar e.
4 Ofafar fokarih maiyow sabuw tuwabuh hiyara’ah hi’abar tibi’akir, naatu i men kafa’imo boro umah hina’ofere hinibaisih bit nakereremih.
5 Va ngam mrua het mar mruo ma mmok te, o mia kam vokom mar he kalpak kim ngaro vu prongran kavurgem va ngaro kangal ko ngarla vha orom E Nut karo rhek ruk ngat ittiegom mar kuo mang ngar kam mrua khenam mar mruo te, ngam vua ngarkie ngang E Nut. Ii, va ngma hover mar mruo kam sreng orom ngaro katam ruk ngat ngae gia rarip ku, kam mrua khenam mar mruo ma mmok kat te, ngat vua sovet kmel ngaro papat mang E Nut kat.
5 “Sawar etei bebeyanamaim tisisinaf sabuw itihimih. God ana Tur ai kanabihimaim hikirum, ukwarih, umah, hai faifuwamaim hikubabaren sabuw itihimih.
6 Va mar ngma sovet kam mrua kakansgum mar mruo kam lol o ngorsang ruk o mia ngma nho orom mar ko po pnes. Va ngma sovet kam mrua kakansgum mar mruo kat kmorsang mnam o ngorsang ruk o mia ngma nho orom mar kun mnam o Yuda ngartaro rektor ruk kam rere mnam mar kat.
6 Hiyuw hai mar tekokok efan gewasih hinabow hinamare hinama, naatu Kou’ay Bar wanawanan tekokok efan gewasih imaim hinama.
7 Va ngma sovet kam mrua khenam mar mruo ma mmok ngang o mia ko mo vlemkor kat, o mia kam hover singni ngang ngar ko pum nglenar ngo kerok he kmon mar te, ‘Pattermia.’
7 Hai kok gagamin i ahar efanamaim sabuw hinakakafiyih, hai merar hinay hinabora’ara’ahih bai’obaiyenayah gewasih hinarouw.
8 Ii, ngma vle tok, vanang muk mguak kle kor kam tting ngang o mia kam mon ‘a pattermia’ ormuk enang tok e. Ekam ko muk tgus muk o gi moornopeik, nang gi mula pattermia atgiang.
8 “Baise kwa men bai’obaiyenayah hinarauw hina’omih. Anayabin kwa etei i ain uf, naatu a Bai’obaiyenayan i ta’imon.
9 Vanang muk mguak or kam mon mu teit orom a gi vrong mhel tang mo mmie kat e, ko her mu Teit to atgiang En tkuon ma volkha.
9 Men yait ta iti tafaramamaim Tamat kwana’omih, anayabin kwa Tamat i ta’imonamo maramaim ema’am.
10 Va gi tok kat ge, mguak or kam tting ngang o mia, mar kam mon ngaldaip ormuk ko muk Muldaip atgiang, Endo E Nut Thim Orom Ka Msasaen.
10 Naatu men yait ta kwa isa bai’obaiyenayah narouw nao, anayabin kwa A Bai’obaiyenayan i ta’imon Keriso akisin.
11 Ii, ko endo ka munik ta laut kir kim klenar tgus, her endo arhe nak kle kaeha ngang ngar ha.
11 Orot gagamin kwa wanawananamaim i orot yait taintuwan isah ebi’akir.
12 Ko endo nam mrua hover en mruo E Nut ner kle ka krus orom. Vanang endo nam mrua krus orom en mruo E Nut ner kle khover.”
12 Orot yait taiyuwin ebobora’ah God boro nayare, naatu orot yait taiyuwin eyayare God boro nabora’ah orot gagamin namatar.
13 “Vanangko suvrum muk ruk o pattermia kmo pos va muk ruk o Parisiau orom mularo naprai alomin. Mguera kol a kapnes ko vgum E Nut, ko muma hos kim o papat ruk mang E Nut ka tavgo he kavettom o mia ko ngma re kam vaik ku meorom kat. He ekam tok, muk mut mur kavettom muk mruo enang tok kat, he lo vaik ku meorom E Nut ka tavgo kat e. [
13 “Yababan boro kwanab, Ofafar Bai’obaiyenayah naatu Pharisee, wanawanah rerekabih! Sabuw mar ana aiwobomaim run isan hai etawan kwahir, naatu kwa run isan kwakwahir, sabuw afa runamih tisisinaftobon baise kwa men kwabibasit boro hinarun.
14 Va suvrum muk gi tok kat ge, muk ruk o pattermia kmo pos va muk ruk o Parisiau orom mularo naprai alomin. Ko muk muma kauyang o tahek he klikim mar kun mnam ngartaro rektor mruo, nang kle klol o rektor ruk endruk ngang nguk mruo vat. Va mum ngorom a hoger mularo ngarkie khogerik ko pum o mia ngaro kerok, mar kam vokom muk tok to le kanprim muk. Ii, E Nut ner mi kut kaen a ho kapnes to lho vanker hak ngang nguk kir kim o kapnes tgus hak.]
14 Yababan boro kanab, Ofafar Bai’obaiyenayah naatu Pharisee, wanawan rerekabih! Kwafur baibin kwai’a’afiyih hai sawar kwabowabow, naatu iti baifa’i isan kwai’o’orot yoyoban manimanih kwayoyoyoban
15 Va suvrum muk gi tok kat ge, muk ruk o pattermia kmo pos va muk ruk o Parisiau orom mularo naprai alomin. Ko mum ngae sei mang a ruongae kuo ma mou va ko paat kmit si a gi vrong mhel tang ko atgiang kmikkiem mutaro mur keknen mruo. Nang mut her tarkanang kmit ngok kmuk he, va ta vle te, mut her op kim he, en kmis E Nut kam ngam oguo kia paei to a vleir kam ho kir kim muk mruo tok arhe ko muk kat mut kais E Nut kam le kngam muk oguo kia paei to a vleir kat.
15 “Yababan boro kwanab, Ofafar Bai’obaiyenayah naatu Pharisee, wanawanan rerekabih! Tafaram, tafaram un boy kwabai sabuw dogoroh baikitabirin a kou’ayomaim run isan kwa’u’uwih, naatu orot ta’imon kwabai a kou’ayomaim erur i ana kakafin tafan kwaya’abar kwai’afiy kakafin natun matar kwa bairi kwanan kwani’akiramih.
16 Va suvrum muk gi tok kat ge! Ko muma vle enang o vivisker ruk ngma ker ktong ngarlenar. Ko muk mruo muma havae te, ‘Enangthe a mhel nap kael ka tnangal he kre kvat E Nut ka maksien kmenserpgam ka tnangal tok, va ka tnangal nop ka serppak ngang ekam tok e.’ Ii, vanang mum kle ktua havae te, ‘Enangthe a mhel nap kael ka tnangal he kre kvat E Nut ka maksien ka gol kmenserpgam ka tnangal tok, va ka tnangal ta serppak he a mhel to endo nak kaikkiem ka tnangal enang tok.’
16 “Yababan boro kwanab! Mata fimih! A bai’obaiyenamaim sabuw kwai’obaiyih kwao, ‘Orot yait Tafaror Bar isan na’obaifaro, nati ana’obaifaro yabin en, baise orot yait Tafaror Bar wanawanan gold isan na’obaifaro, nati anao matanen i nakakafiy.’
17 Hai-e! Mularo lpetuk ngat ho mi ktua tok hak he mularo kerok ngat mi kut psik hak! Ko mut lua mmok te, E Nut ka maksien ka gol tlo laut kir kim E Nut ka maksien msim e, ko her E Nut ka maksien to arhe nam koop kim ka gol, yek ta vle a gol to a totur!
17 Mata hifim kwabobosa! Sawar menatan i gagamin, gold o Tafaror Bar? Baise Tafaror Bar i gagamin anayabin i wanawananamaim gold i kakafiyih himatar ti’inu’in.
18 Va enang tok kat ko mum gi kta havae kat te, ‘Enangthe a mhel nap kael ka tnangal he kre kvat E Nut ka psen to a totur kmenserpgam ka tnangal tok, va ka tnangal nop ka serppak ngang ekam tok e.’ Ii, vanang mum kle ktua havae te, ‘Enangthe a mhel nap kael ka tnangal he kre kvat a gi nngiar to kuo malpgem E Nut ka psen to a totur to endo kmenserpgam ka tnangal tok, va ka tnangal ta serppk he a mhel to endo nak kaikkiem ka tnangal ekam tok arhe.’
18 Iban maiye sabuw kwai’obaiyih kwao, ‘Orot yait sibor ana gem kakafiyin isan nao’obaifaro, nati anao baifaro i yabin en, baise gem kakafiyin afe’enamaim siwar isan na’obaifaro nati ana’obaifaro i nakakafiy.’
19 He ekam tok, mum ho mia vle enang o vivisker ekam ko mut lua mmok te, a gi nngiar to kuo malpgem E Nut ka psen to a totur to endo tlo laut kir kim E Nut ka psen to a totur msim e, ko her E Nut ka psen to a totur arhe nam koop kim a nngiar to kuo mang, yek ta vle a nngiar to a totur kat!
19 Mata hifim kwabobosa! Sawar menatan i gagamin, siwar o sibor ana gem kakafiyin tafanamaim siwar tena kakafiyin kakafiyin temamatar i gagamin?
20 He ekam tok, ani mhel to tkael ka tnangal he kre kvat E Nut ka psen to a totur kmenserpgam ka tnangal enang tok, va karo rhek ngat her mia komor E Nut to nma sirei mang o nngiar tgus ruk kuo malpgem ka psen to kat he.
20 Isan imih orot yait sibor ana gem kakafiyin isan eobaifaro, sawar etei nati gem tafaramamaim ti’inu’in auman isah eobaifaro.
21 Gi enang tok kat ko endo tkael ka tnangal he kre kvat E Nut ka maksien kmenserpgam ka tnangal enang tok kat, va karo rhek ngat her mia komor E Nut to nma vle ko tok mnam ka maksien to endo kat.
21 Na’atube orot yait Tafaror Bar isan eobaifaro, i God nati wanawananamaim ema’am auman isan eobaifaro.
22 Gi tok kat ge mang endo tkael ka tnangal he kre kvat a volkha kmenserpgam ka tnangal enang tok, ko karo rhek ngat her mia komor E Nut to nam korsang ko mnam ka ngaekam ko tok he ka nho mang o mia kat.
22 Naatu orot yait mar isan eobaifaro i God ana urama’ama efan isan eobaifaro, anayabin nati i God ana ma’ama efan.
23 Va suvrum muk ruk o pattermia kmo pos va muk ruk o Parisiau gi enang tok kat ge. Ko mularo naprai alomin he. Ko muma tagur pum mut ket keknen mruo to ta mrer, endo kam koprang orom o kummin ruk o pnul, o tiptip va o lkiet he kmommen ngaro mhetor te, loktiek he vua nngiar ngang E Nut orom nga mhe to atgiang, nang kle gia kaennegiang E Nut karo keknen ruk lvankue kun mnam karo pos: Endruk kam ring ya mang mulenar, va kam mrung mulenar, va kmor mnam muk mang E Nut kat. Mup kle kpupam o keknen ruk endruk tgus ha, he lua tagur pum mut ket kor tuk e.
23 “Yababan boro kwanab, Ofafar Bai’obaiyenayah naatu Pharisee, wanawanan rerekabih! Kwa i fiyow yamurih gewasih, bay hai momon, bay matah haibaib gewasih i roumukur kwayai God kwabitin, baise ofafar gagamih ma gewas isan, kabeber, bosunusunub isan eo i kwakwahiren. Ofafar iti i gagamih, gewasin i kwatabosiyasiyar ofafar afa auman.
24 Ii, muma vle enang o vivisker ruk ngma ker ktong ngarlenar tok arhe ekam ko muma kolhor mang mut ket keknen to kemilaut hak to endo, nang kle khos kim he kaengnam E Nut karo rhek ruk laol. Gi enang tok, mut kaenang a vivisker to ta glot ka ye orom ke malmget to kemilaut kun kam pet, nang kle kaivie orom a ngaemslang to alautar to a kamel kmengnam.
24 Bonawiyenayah mata fim! Ofafar rimiyafof totomar i kwarurububuna, baise camel koun butun i kwatotonan.
25 Va suvrum muk gi tok kat ge, muk ruk o pattermia kmo pos va muk ruk o Parisiau orom mularo naprai alomin he. Ko muma vle enang o kolhi va o tonggai ruk muma momgol mar ko muma momgol ngakro gi pkor ku mnok, nang kam mnang kun mnam mar. Muta vle tok, ko mum gi mrua momgol mularo gi pkor tuk tok kat, he nang mularo gi pkor kam mmok ko pum E Nut kalo keik, vanang kun mnam muk, muma sovet kam kol a regesal mang o mia kmurur ngaro krek mkor mar ekam mularo vurkul ruk o ho mi kut kaumluo orom o tgoluk.
25 “Yababan boro kwanab, Ofafar Bai’obaiyenayah, naatu Pharisee wanawanan rerekabih! A kerowas naatu a tew ufuhine i kwasasouwen, baise wanawanah i kato rabirabih, bain, bai’o’orot, kabat, gamin baiyow awan karatan inu’in.
26 Muk o Parisiau mularo kerok ngat ho mi kut vipsik hak ko mut kaenang o kolhi va o tonggai ruk endruk enang tok. He ekam tok, mguaka ktar ka momgol mularo vurkul kun mnam muk na, gi enang ko muma momgol o kolhi va o tonggai kun mnam mar tok kat, yek mularo pkor ngara vle la mmok ko pum E Nut kalo keik tok kat.
26 Mata hifim kwabobosa Pharisee! Gewasin a tew naatu a kerowas wanawanahine wan kwanasouwen, saise ufuhine auman boro hinigewasih.
27 Va suvrum muk gi tok kat ge, muk ruk o pattermia kmo pos va muk ruk o Parisiau orom mularo naprai alomin he. Ko muma vle enang o nnak ruk ngma kavang o nhek va o porkhe kuo kim mar kam pasrengem mar gi kuon mail, vanang kun mnam mar ngat ottep orom a voon to orom o mia ngaro sogi va o tgoluk akuruk ngma kering nguk ko pum E Nut kalo keik.
27 “Yababan boro kwanab, Ofafar Bai’obaiyenayah naatu Pharisee. wanawan rerekabih! Kwa a’itinin i rah ufunane tewowab gewas ebatabat na’atube, baise wanawanan i orot babin hai rarik awan karatan masin kakafin.
28 Ii, muta vle gi enang tok arhe ekam ko kuo mang mularo gi pkor muma khenam ngang o mia te, mut sim kut kaikkiem E Nut karo pos, vanang kun mnam mularo vurkul mum vua kerruru hak kam vua kpoot mang ngar orom mularo kerkeknen ruk ngat ho mi kut kernonho hak.
28 Imih kwa ayumat i nati na’atube, ufunane sabuw matahimaim a’itinin i gewasin, baise wanawananamaim a kakafin naatu a tafasar i ra’at.
29 Va suvrum muk gi tok kat ge, muk ruk o pattermia kmo pos va muk ruk o Parisiau. Ko tete muma ring ngaekmol ekam o propet ruk tennik ngakro sogi kmelik, va kpasrengem o nnak ruk mkor endruk ngat sim kut kaikkiem E Nut karo pos kat.
29 “Yababan boro kwanab, Ofafar Bai’obaiyenayah, naatu Pharisee, wanawan rerekabih! dinab oro’orot hai yawas gewasih naatu sabuw hai yawas mutufurih himomorob hai rah i kwabobuna’en kwama kwabi’aburen.
30 Mum kaeharom tok, to kaegom kmimim kim o rhek mang nguk mruo kam re te, ‘Hai-e, enangthe mor ri tete, ngopa vle kar ngorores ruk tennik va ngop lo kais kmenang ngar hak he kturang ngar kmim nguaro propet kngam mar o yoror e.’
30 Naatu kwao, aki ai a’agir hima’am hai veya’amaim bairi ata ma’am aki boro men dinab oro’orot ata rauw hitamorobomih.
31 He ekam tok, mu vokom na, mularo rhek mruo ruk endruk ngat her mia ngae rkieng nguk tok arhe ko muta vle te, endruk ngtim o propet ngarores ruk muk msim arhe.
31 Imih nati turamaim kwa taiyuw kwao’orereb kwa uwatanah i dinab oro’orot hi’asbunubunuw himorob.
32 Muk ge muk ge! Mguak tarkanang dok tok kat, gi enang mulmialaol nga kerkeknen to endo ko a val to kmim o propet ta vle kuo mang nguk vop!
32 Imih abisa uwatanah hibubusuruf hisisinaf i kwaisawar nuhi efot.
33 Muk laro inkuol ruk mut ho mi kut kernonho hak! Muta pat re te, mguer kais kmehenam a kapnes to E Nut ta mon muk mang, endo kam ngam muk oguo kia paei to a vleir to ko mGehina?
33 “Kok hai yumat! naatu kok natunatun! God ana baimakiy boro kwanahaiw?
34 He ekam tok, ngor kaen kuaro propet kar endruk ngaro papat ruk vu laol va o pattermia ngang nguk. Vanang akuruk mnam mar mguer kaim mar he ka krong ngar orom o ot kvat mar engnang o hi kngam mar o yoror, va akuruk mguera kirmekon o khap mnam mar kun mnam o Yuda ngataro rektor mruo kam rere mnam mar ko mguer kaelha kvaik kottek kun mnam a rengmat langto langto kam kol a regesal mang ngar kngae.
34 Isan imih a tur ao’owen, dinab oro’orot, bai’obaiyenayah naatu orot not wairafih boro aniyafarih hinan. Baise boro kwanabow kwanarauw hinamorob, afa boro kwana’onafih, naatu boro kwanarouw hinamorob, afa boro Kou’ay bar wanawanan kwanawabirih, naatu bar merar ta ta’amaim kwaninunih kwanaremor.
35 Ii, endruk endri ngam sim kut kaikkiem E Nut karo pos ngora meng ngar ngang nguk he mguera kaeharom tok ngang ngar tgus mo mmie. He ekam tok, ngaro gidiel tgus ngara vle kuo mang nguk, he nang E Nut kam mon muk orom ngaro gidiel tgus tok. Ko kmelha orom e Abel ka gidiel ko tennik en tsim kut kaikkiem E Nut karo pos, kngae kais orom a gidiel to mkor e Barakia khal to E Sekaraia, endo mungores ngat im kun mnam E Nut ka maksien ko pgegom E Nut ka psen to a totur va ka maksien ke rek to a totur.
35 Sinaf ana an nati isan, sabuw gewasih himorob hai rara susuwa anabit etei boro kwa tafa nayen baimakiy kwanab. Abel orot gewasin momorob ana veya’ika re na Berakiah natun Zechariah, iti Tafaror Bar naatu sibor kakafiyin hai founamaim kwarab momorob i ana veya’amaim tit.
36 Ii, ko mi ktua havaeng nguk lmien te, muk o mia nga main to tete her muk ruk arhe E Nut ner kael a kapnes ngang nguk vgum ngaro gidiel ekam ko ngaro gidiel ngta vle kuo mang nguk.”
36 Imih tur anababatun a tur ao’owen, Sabuw himorob hai rara re’er hai bit etei kwa iti boun yawasih kwama’am boro kwanab.
37 “O-kelenar-Yerusalem-o, a rengmat to e Yerusalem he, mum ngorom a im o propet ruk E Nut tmeng ngar ngok kmuk ko muma lalaem mar kngam mar o yoror. He kom si kaelha tiok he kngorom a svil kam koon mang nguk enang a ngaining ko nma koon mang kles ku meorom kalo ngaeho, vanangko muma kees ge.
37 “O Jerusalem, Jerusalem! dinab oro’orot etei i’asbunuw himorob, naatu kob abarayah hiyunih hinan etei kabayamaim irauw himorob. Mar etei a kok kwanekwan umau’umaim natunat atabuwih hitan ta’imon hitamatar. Kokorere natunatun ita’imonih ebaba’afuwih na’atube, baise o men kafa’imo baibasit itu.
38 Ekam tok, mu vokom na, E Nut nera parem muk petgim mula rengmat hak.
38 Isan imih a bar a merar boro hinakwahir naowarar.
39 Va kua havaeng nguk te, mguer lo kta vokom dok, kam ngae kais mnam a kolkha to mguer kael kavres orom dok he ka kni pum dok te, ‘E Nut ta ngamyammok mang ka taven to yin ko ya pis orom ka munik.’”
39 A tur ao’owen ayu boro men kwana’itu maiye’emih. Ana maramaim kwanao, ‘Yait Regah wabinamaim enan boro baigegewasin nab.’”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.