Gálatas 4

Marĩpʉya Kerere Wereri Turi (SRI) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Mʉsãrẽ i keori merã weredʉakoa. Sugʉ majĩgʉ̃ ããrĩpereri ĩgʉ̃ pagʉyare opaturiabu ããrĩkeregʉ, majĩgʉ̃ ããrĩsĩã, sugʉ moãboegʉ irirosũ ããrĩkumi.
1 Tur tabo anao maiye kwana’itin, orot emomorob nati tot buyoy tutufin etei i natun kek nowan, baise nati kek i akir mowan na’atube boro hinao’waiwin, ana bowabow hinabowawain, anayabin i kek sosof.
2 Gajerã ĩgʉ̃rẽ, ĩgʉ̃ya ããrĩburidere ĩãduripíbosakuma. Irasirigʉ, ĩgʉ̃sã doreri doka ããrĩkumi. Sunʉ ĩgʉ̃ pagʉ, ĩgʉ̃ boaburi dupuyuro ĩgʉ̃ya ããrãdeare ĩgʉ̃ magʉ̃rẽ wiaburinʉrẽ werepíkumi. “Inʉ ejamakʉ̃, ããrĩpereri yaa ããrĩdeare yʉ magʉ̃rẽ wiaka!” ãrĩkumi. Irasirirã irinʉ ejamakʉ̃, ĩgʉ̃rẽ wiakuma pama.
2 Kek sosof ana veya na orot namamatar ana founamaim, orot gagamih afa nati kek boro hinakaif, naatu ana sawar tutufin etei auman boro hinakaif nanan tamah ana kwamur ya’iyai na’atube nab, imaibo ana sawar tutufin etei boro hinaya’abun umanamaim nayen.
3 Marĩde Jesucristore bʉremuburi dupuyuro marĩ ñekʉ̃sãmarã i ʉ̃mʉmarẽ buerire iritʉyarã, majĩgʉ̃ ĩgʉ̃ ããrĩderosũ marĩ ñekʉ̃sãmarã doreri doka ããrĩunanerã ããrĩbʉ́. Irasirirã gajerãrẽ moãboerã irirosũ ããrĩnerã ããrĩbʉ́.
3 Ef i nati ta’imon it isat na’atube matar, it kek na’atube tai’akir iti tafaram hai afiy kakafih hibonawiyit, tanot boro imaim hitiyawasit.
4 Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, Marĩpʉ gapʉ ĩgʉ̃: “Ãsũ irigʉra”, ãrĩdeanʉ ejamakʉ̃, keoro ĩgʉ̃ magʉ̃rẽ i ʉ̃mʉguere iriudi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ iriumakʉ̃, sugo nomeõguere deyoadi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ judío masakʉ ããrĩsĩã, Marĩpʉ doreri Moisére pídeare iridi ããrĩmí.
4 Baise veya anababatun na titit ana maramaim, God taiyuwin Natun iyafar na tafaram babin natun na’atube taub yai, Jew sabuw hai ofafar babanamaim ma.
5 Marĩpʉ ĩgʉ̃ magʉ̃rẽ, marĩ iri dorerire iripeobiri wajare boa, wajaribosadoregʉ iriudi ããrĩmí ĩgʉ̃ pũrã waaburo, ãrĩgʉ̃.
5 Sabuw iyab ofafar babanamaim hima’am tobon botaitih, saise it mi’itube tatan God natunatun tatamatar.
6 Irasirigʉ Marĩpʉ marĩrẽ: “Yʉ pũrã ããrĩsiama”, ãrĩgʉ̃, ĩgʉ̃ magʉ̃ Jesucristo merã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ iriudi ããrĩmí. Irasirirã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ iritamurĩ merã Marĩpʉre: “Gʉapʉ”, ãrĩ masĩa.
6 Natunatun baiturobe isan, God Natun Anun Kakafiyin iyafar it dogorot wanawanan rerey eo, “Abba, Tamaiya!”
7 Marĩ, Marĩpʉ pũrã ããrĩsĩã, moãboerimasã irirosũ ããrĩbea pama. Irasirirã ããrĩpereri Marĩpʉ ĩgʉ̃ magʉ̃ Cristo iridea merã marĩrẽ ĩgʉ̃ pũrãrẽ sĩburire ñeãrãkoa.
7 Imih kwa i men akir sabuw, baise God natunatun, naatu kwa i kwana natunatun kwamatar, imih toto buyoy tutufin etei God nowan boro natunatun nitih.
8 Iripoeguere mʉsã Marĩpʉre masĩbirisĩã, gajerãnorẽ bʉremunerã ããrĩbʉ́. Ĩgʉ̃sãrẽ bʉremurã, ĩgʉ̃sã doreri doka ããrĩtuuyanírã irirosũ ããrĩnerã ããrĩbʉ́. Marĩpʉgorare bʉremubirinerã ããrĩbʉ́.
8 Marasika kwa God men kwaso’ob imih tafaram hai afiy isah kwai’akir, nati i men God hai babatun.
9 Dapora mʉsã Marĩpʉre masĩa. Ĩgʉ̃ mʉsãrẽ masĩgʉ̃ ĩgʉ̃rẽ masĩmakʉ̃ iridi ããrĩmí. Mʉsã ĩgʉ̃rẽ masĩsĩã, mʉsã iripoegue ubu ããrĩrĩ́rẽ bʉremudeare bʉremuduúkõãnerã ããrĩbʉ́. Irasirikererã, daporare Moisés doredeare iripeodʉarã, mʉsã ubu ããrĩrĩ́rẽ bʉremupʉrorideare bʉremurã irirosũ irirã yáa. ¿Nasirirã irire irasirirã yári? ¿Nasirirã dupaturi moãboerimasã irirosũ ããrĩdʉari doja?
9 Baise boun i kwa God kwasu’ub naatu God kwa su’ubi, naatu mi’itube iban maiye kwakokok kwanamatabir wagabur ririmih naatu murubih kwani’uf nunihimih. Aisim kwakokok iban hai akir kwanamatar maiye.
10 Mʉsãde, Marĩpʉ merã õãrõ ããrĩdʉarã, judío masaka bosenʉrĩ irinarõsũta iriadikoa. Iri bosenʉrĩrẽ irirã, siuñajãrĩnʉrikʉ, abe deyoarikʉ, gajinʉrĩ bosenʉrikʉ, bojorikʉ bosenʉrĩrẽ irikoa.
10 Kwa i tafaror hai veya gagamih, sumar yomanih hai hiyuw, mour hai veya gagamih naatu kwamur yomanih veya gagamih imaim a not gagamin kwabitin, kwanotanot boro imaim yawas kwanab.
11 Mʉsã irasirimakʉ̃ pégʉ: “¿Yʉ ĩgʉ̃sãrẽ ubugora bueyuri?” ãrĩgʉ̃, bʉro mʉsãrẽ gũñarikʉa.
11 Bowabow nati na’atube kwasisinaf i ayu abirubir, nati ana itinin kwa baibaisi isan asisinaf i yabin en?
12 Yaarã, yʉ mʉsãrẽ ãsũ irimakʉ̃ gããmea. Mʉsã judío masaka ããrĩbirisĩã, Moisés doredeare iribirinerã ããrĩbʉ́. Yʉde, judío masakʉ ããrĩkeregʉ, mʉsã iriderosũta iri dorerire iribea. Irasirigʉ dupaturi mʉsãdere yʉ irirosũ irimakʉ̃ gããmea. Marĩ Jesucristore bʉremusĩã, Marĩpʉ merã õãrõ ããrĩmasĩa. Yʉ mʉsãrẽ Jesucristoyare buemakʉ̃, mʉsã yʉre neõ ñerõ iribiribʉ.
12 Ayu ana kwabe amatar bairi tama’am ana veya, ayu isou men kafai kakafin ta kwasinaf. Imih taitu ao’ototofari ayu’ube kwanamatar.
13 Mʉsã masĩa. Yʉ, Jesucristo masakare tauri kerere mʉsãrẽ buepʉrorigʉ, pũrĩrikʉbʉ.
13 Kwaso’ob ayu boubuntoro’ot Tur Gewasin kwa isa abai anan ana veya i sawow auman baise a binan kwanowar.
14 Yʉ pũrĩrikʉmakʉ̃ mʉsãrẽ diasagorabʉ. Irasũ ããrĩkerepʉrʉ, mʉsã yʉre ĩãturi doobiribʉ. Ubu gapʉ Marĩpʉre wereboegʉre irirosũ õãrõ bokatĩrĩñeãbʉ. Jesucristore irirosũ yʉre õãrõ iribʉ.
14 Basit, ayu biyou sawowomaim iwa’an kwa rurutubuni na’atube, kwa men kafai ayu kwanuw furuwu o kwahaiwu, baise au merar kwayi kwabuwu God ana tounamatar ta na’atube, naatu Keriso Jesu ana merar kwatay kwatabaib na’atube ayu kwabuwu.
15 Mʉsã yʉ merã ʉsʉyari opadea, ¿naásũ waáari? Ire yʉ masĩa. Mʉsã irasirimasĩrã, mʉsãya koyere yʉre wea sĩbokuyo yʉre iritamumurã.
15 Kwa ayasisir i ra’at, baise boun abistan matar? Ayu boro iti na’atube kwa isa atao, “Matah hitabobotaitenamih tim mata kwatabotaiten, ayu kwatitu.”
16 Yʉ mʉsãrẽ diayemarẽ weredea waja daporare yʉre: “Gʉare ĩãturigʉ irirosũ irigʉ yámi”, ¿ãrĩ ĩãrĩ?
16 Ana itinin i ayu ana kwa arakit amatar, anayabin ayu tur anababatun ao kwanowar imih i?
17 Gajerã ãrĩgatori merã buerimasã gapʉ mʉsãrẽ bʉro iritamudʉarã irirosũ irikererã, õãrõ merã irirã meta ããrĩ́ma. Mʉsãrẽ gʉa buerire iritʉyarire piri, ĩgʉ̃sã bueri gapʉre iritʉyadorerã yáma.
17 Nati sabuw baifuwenayah hai kok gagamin i kwa hinabuwi isah kwanarabon ayu kwanihamiyu, baise men kwa a gewasin isan tisisinaf. Nati hai not i kwa hinabuwi i hai gewasin isan.
18 Gajerã mʉsãrẽ iritamudʉamakʉ̃ õãgoráa. Ĩgʉ̃sã mʉsãrẽ iritamudʉarã, õãrõ gũñarĩ merã iritamuníkõãburo. Yʉ mʉsã merã ããrĩmakʉ̃ direta irasiribirikõãburo.
18 Sabuw hai kok gagamin kwa buwi rabon kou’ay ta’amaim i gewasin naatu anayabin gewasinamaim i basit, baise men ayu nati’imaim ana ma’ama hinasinafumih.
19 Mʉsã yʉ pũrã irirosũ ããrĩrã́rẽ mʉsãya ããrĩburire gũñagʉ̃, dupaturi bʉro pũrĩsũrĩ merã ñerõ tarigʉ irirosũ ããrã. Sugo nomeõ pũrãkʉburi dupuyuro pũrĩrĩ péñarõsũ péñakoa. Mʉsã Jesucristo irirosũ ããrĩrikʉmakʉ̃gue, irasũ poyarikʉtũnugʉkoa.
19 Are natunatu, babin taubumih biyababan ebaib na’atube, ayu biyababan ta’imon kwa isa abai anan kwa a’itinin Keriso’obe kwanamatar imaibo nuhunafot.
20 Yʉ mʉsã pʉro mʉsã merã bʉro ããrĩdʉadikoa. Mʉsãrẽ daporata turiro marĩrõ õãrõ pémasĩma õãrõ weredʉadikoa. Weredʉakeregʉ, ñeéno merã wereníumasĩbirikoa.
20 Au notamaim anotanot boun mi’itube biyamaim atatit saise kwa isa abisa anotanot atao kwatanowar, boun men aso’ob abisa boro ayu kwa isa anao.
21 Mʉsã, Moisés doredeare iridʉakererã, ¿nasirirã iri dorerire õãrõ pémasĩberi?
21 Kwa iyab ofafar babanamaim kwama’am akokok anibatiy, kwa ofafar eo’oban naniyan kwabaib?
22 Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Abraham pẽrã ʉ̃ma pũrãkʉdi ããrĩmí. Sugʉre ĩgʉ̃ marãpore moãboego Agar wãĩkʉgo merã pũrãkʉdi ããrĩmí. Gajigʉre ĩgʉ̃ marãpo diaye Sara merã pũrãkʉdi ããrĩmí. Igo, moãboego meta ããrĩdeo ããrĩmó”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́.
22 Iti na’atube hikirum ema’am, Abraham natunatun i rou’ab. Natun ta i akir babin biyanane, natun ta i aawan anababatun biyanane.
23 Abraham marãpore moãboego magʉ̃ marĩ masaka deyoarosũta deyoadi ããrĩmí. Abraham marãpo magʉ̃ gapʉ Marĩpʉ Abrahãrẽ: “Mʉ marãpo sugʉ majĩgʉ̃ pũrãkʉgokumo”, ãrĩderosũta deyoadi ããrĩmí.
23 Natun iti akir babin biyanane i tufuw maiyow tufuw, baise natun ta i aawan anababatun biyanane tutufuw i God ana omatanenamaim tufuw.
24 — ausente —
24 Iti sawar tana’i’itin gewas i oroubon na’atube. Baibin rou’ab hairi hai itinin i obaibasit rou’ab. Obaibasit wantoro’ot i oyaw Sinai isan, naatu nati’imaim iyab hitutufuw i akir na’atube hitufuw. Nati i Hagar natunatun.
25 — ausente —
25 Naatu oyaw Sinai i Arabia wanawananamaim ebatabat, imih nati i Hagar ana itinin, naatu boun ana veya Hagar ana itinin i nati Jerusalem bar meraramaim ta’i’itin, anayabin i natunatun bairi i akir sabuw.
26 Saraya: Jerusalén ʉ̃mʉgasima makã marã Jesucristore bʉremurãya keori irirosũ ããrã. Sara, moãboego ããrĩbirimakʉ̃, igo magʉ̃de, moãboegʉ meta ããrĩdi ããrĩmí. Irasirirã marĩ Jesucristore bʉremurã, Sara magʉ̃ irirosũ ããrã. Moãboerã irirosũ Moisés doreri doka ããrĩrã́ meta ããrã.
26 Baise mar ana Jerusalem i roufamen, naatu nati babin i it hinat.
27 Marĩpʉ ĩgʉ̃ya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩdi ããrĩmí:
27 Bukamaim hikikirum eo na’atube, “Babin o yait a’ar, aur kek en, iniyasisir, inakawasa, fana aumetawat na’in iniwow, anayabin o kek hai tufuw ana biyababan men itatam. Baise babin yait taubu’e, a’arin ma’am ana kek boro moumurih na’in hinatufuw, naatu babin aawan auman boro nanatabir.”
28 Irasirirã yaarã, marĩ Sara magʉ̃ Isaac irirosũ ããrã. Marĩpʉ pũrã Abrahãrẽ ãrĩderosũta Sara Isaare pũrãkʉdeo ããrĩmó. Irasirigʉ Marĩpʉ ĩgʉ̃ ãrĩderosũta marĩrẽ Jesucristore bʉremurãrẽ ĩgʉ̃ pũrã ããrĩmakʉ̃ iridi ããrĩmí.
28 Imih taitu, kwa i God ana omatanen natunatun Isaac eo’omatan na’atube.
29 Iripoeguere Agar magʉ̃ marĩ masaka deyoaderosũta deyoadi, Sara magʉ̃ Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ turari merã deyoadire ĩãturi, ñerõ iridi ããrĩmí. Daporadere irasũta ããrã. Moisés doredeare irirã, marĩrẽ Jesucristore bʉremurãrẽ ĩãturi, ñerõ irirã yáma.
29 Nati ana veya’amaim kek tufuw maiyow tutufuw misir kek Anun Kakafiyin
30 Marĩpʉ ĩgʉ̃ya werenírĩ gojadea pũgue Abrahãrẽ ãsũ ãrĩdi ããrĩmí: “Moãboego magʉ̃ mʉ sĩburire opabirikumi. Mʉ marãpo diaye moãboego ããrĩbeo magʉ̃ gapʉ mʉ sĩburire opagʉkumi. Irasirigʉ moãboegore, igo magʉ̃ merãta béoka!” ãrĩdi ããrĩmí Marĩpʉ.
30 Baise bukamaim mi’itube eo? “Akir babin natun hairi kwanunih titit, anayabin akir babin natun boro men karam roufamen babin natun tamah ana toto ana buyoy turin nabaimih.”
31 Irasirirã yaarã, marĩ Jesucristore bʉremurã, Sara parãmerã ããrĩturiarã ããrã. Moãboego parãmerã ããrĩturiarã meta ããrã. Sara magʉ̃ ĩgʉ̃ pagʉ sĩburire opaderosũta, marĩ Marĩpʉ ĩgʉ̃ pũrãrẽ sĩburire oparãkoa.
31 Isan imih taitu, it i men akir babin natunatunamih, baise roufamen babin natunatun.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gálatas 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.