Gálatas 3
Marĩpʉya Kerere Wereri Turi (SRI) vs AAI
1 Mʉsã Galacia marã pémasĩmerã irirosũ irirã yáa. ¿Nasirirã ãrĩgatorimasã buerire pénʉgãrĩ? Ĩgʉ̃sã buerire pésĩã, Jesucristoya diayema kerere bʉremurĩrẽ pirirã yáa. Gʉa, mʉsã pʉrogue ããrĩrã́, mʉsãrẽ Jesucristo curusague boadea kerere diaye werebʉ. Iri gʉa wererire mʉsã õãrõ pébʉ.
1 Kwa Galasia sabuw i kwabikoko’aw! Yait rarafi kwabi’afesair? Kwa etei matamaim Jesu Keriso onaf afe’en momorob isan, ayu bebeyan maiyow ana morob mi’itube i akubunabuna kwanowar.
2 Irasirigʉ mʉsãrẽ ire sẽrẽñadʉakoa. ¿Mʉsã Moisés doredeare iriri merã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ opanʉgãrĩ? Ĩgʉ̃rẽ opabiribʉ. Jesucristoya kerere pérã, ĩgʉ̃rẽ bʉremunʉgãrã, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ opanʉgãbʉ.
2 Imih au baibat ta’imon anibat kwanao ana nowar. Anun Kakafiyin kwabaib i ofafar eo na’atube kwasisinaf imih kwabai, o Tur Gewasin kwanowar kwaitumatum imih kwabai?
3 ¿Nasirirã daporare pémasĩmerã irirosũ irirã yári? Mʉsã Jesucristore bʉremurã Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ iritamurĩ merã Marĩpʉ dorerire irinʉgãbʉ. ¿Nasirirã daporare ĩgʉ̃ iritamurĩ marĩrõ mʉsã basi mʉsã turari merã iri dorerire iripeodʉari?
3 Kwa mi’itube’emih kwabikoko’aw! Kwa i Anun Kakafiyinamaim kwabusuruf; naatu boun i kwakokok taiyuw a fairamaim kwanakusouwimih kwabiwa’an?
4 ¿Mʉsã Jesucristore bʉremunʉgãripoe gajerã mʉsãrẽ ñerõ tarimakʉ̃ irideare gũñaberi? Daporare ĩgʉ̃ya kerere bʉremuduúrã: “Ubugora irire bʉremubʉ”, ¿ãrĩ gũñarĩ?
4 Kwa iti biyababan kwabai kwabi’akir kwanotanot i yabin en ai ana yasisir en? Ige, iti sawar ibo anayabin auman o ana’an auman.
5 Marĩpʉ mʉsãrẽ ĩgʉ̃yagʉre Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ iriudi ããrĩmí. Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃ mʉsã merã ããrĩmakʉ̃, Marĩpʉ ĩgʉ̃ turari merã mʉsã watopeguere wári iri ĩmurĩrẽ irigʉ yámi. Mʉsã Moisés doredeare irimakʉ̃, ¿irasirigʉ yári? Iribemi. Mʉsã Jesucristoya kerere pé bʉremumakʉ̃ gapʉ irasũ yámi.
5 God Anun Kakafiyin ebit naatu wanawanamaim ina’inan ebiwa’an, anayabin ofafar eo na’atube kwasisinaf imih ebit o Tur Gewasin kwanowar kwabitumatum imih ebit?
6 Abraham Marĩpʉre bʉremumakʉ̃, Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ: “Õãgʉ̃, waja opabi ããrĩ́mi”, ãrĩ ĩãdi ããrĩmí.
6 Abraham ana yawas mi’itube ma’am i kwana’itin; Buk eo na’atube, Abraham God itumitum, naatu i ana baitumatumamaim God bai, anayabin ana ef mutufurin God matanamaim.
7 Irasirirã mʉsã ire masĩka! Abraham Marĩpʉre bʉremuderosũta bʉremurãno Abraham parãmerãgora ããrĩ́ma.
7 Imih kwa i kwanaso’ob, Abraham wawawan anababatun i sabuw iyab aurih baitumatum ema’am.
8 Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue judío masaka ããrĩmerãdere ĩgʉ̃sã Marĩpʉre bʉremumakʉ̃, Marĩpʉ ĩgʉ̃sãrẽ: “Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩãburire gojasiasũdero ããrĩbʉ́. Marĩpʉ Abrahãrẽ irire weregʉ, ãsũ ãrĩdi ããrĩmí: “Yʉ, mʉ merã ããrĩpereri buri marãrẽ õãrõ irigʉra”, ãrĩdi ããrĩmí.
8 Buk marasika eo baiman na’atube, God Ufun Sabuw baitumatumamaim boro nayamutufurih. Naatu imih Tur Gewasin Abraham isan eorereb. “O wanawanamaim God boro sabuw etei nigegewasinih.”
9 Abraham Marĩpʉre bʉremumakʉ̃, Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ õãrõ iridi ããrĩmí. Irasirigʉ daporadere ããrĩpererã ĩgʉ̃rẽ bʉremurãnorẽ õãrõ yámi.
9 Abraham itumatum naatu baigegewasin bai, imih sabuw iyab tibitumatum i baigegewasin tebaib i baib na’atube.
10 “Moisés doredeare irimakʉ̃, Marĩpʉ marĩrẽ: ‘Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma’, ãrĩ ĩãgʉkumi”, ãrĩ gũñarãnorẽ Marĩpʉ wajamoãgʉkumi. Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue irimarẽ ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Ããrĩpereri Moisés doredeare iripeomerãno wajamoãsũrãkuma”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́.
10 Sabuw iyab ofafar tafan hitumatum hima tibi’ufunun, nati sabuw i o rarafen babanamaim tema’am. Anayabin Bukamaim eo, “Orot yait Ofafar Bukamaim hikirum inu’in mar etei men nati tur eo na’atube ebi’ufunun, nati orot i God ana orarafen babanamaim ema’am!”
11 Neõ sugʉ Moisés doredeare iripeomasĩgʉ̃ mámi. Irasirigʉ Marĩpʉ neõ sugʉre: “Yʉ dorerire iripeokõãmi, irasirigʉ ĩgʉ̃rẽ: ‘Õãgʉ̃ ããrĩ́mi’, ãrĩ ĩãa”, ãrĩbirikumi. Irire marĩ masĩa. Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ bʉremurãrẽ: ‘Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma’, ãrĩ ĩãmi. Irasirirã ĩgʉ̃ merã õãrõ ããrĩníkõãrãkuma”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́.
11 Imih boun i bebeyan ebi’obaiyit men yait ta ofafar eo’omaim boro ana ef nayamutufur nan God biyan natitamih. Anayabin Bukamaim eo, “Orot yait baitumatumamaim ana ef yamutufur na God baib, i akisinamo boro nama.”
12 Moisés doreri gojadea pũgue: “Marĩpʉre bʉremugʉ̃no Marĩpʉ ĩũrõ waja opabi ããrĩ́mi”, neõ ãrĩ gojasũbiribʉ. Ãsũ gapʉ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Ããrĩpereri Moisés doredeare iripeogʉno, Marĩpʉ merã õãrõ ããrĩníkõãgʉkumi”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. Iri dorerire iripeobi gapʉre Marĩpʉ ĩgʉ̃rẽ: “Yʉ ĩũrõ waja opami, yʉ merã neõ õãrõ ããrĩbirikumi”, ãrĩ ĩãgʉkumi.
12 Ofafar ana bowabow i men ta baitumatumamaim ema’am, baise Bukamaim eo, “Orot yait sawar etei ofafar eo na’atube nasisinaf na’at boro nama.”
13 Irasirigʉ, marĩ ããrĩpererã Moisés doredeare iripeobirimakʉ̃, Marĩpʉ marĩrẽ: “Iri dorerire iripeobema”, ãrĩgʉ̃: “Waja opama”, ãrĩdi ããrĩmí. Irasirigʉ Jesucristo curusague pábiatúsũgʉ̃, waja opagʉ irirosũ marĩrẽ wajamoãbodeare boa, wajaridi ããrĩmí. Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Sugʉ yukʉgue siasiusũadi, Marĩpʉ wajamoãdoreadi ããrĩ́mi”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. Jesucristo boari merã marĩ ñerõ iridea wajare taudi ããrĩmí.
13 Baise it etei ofafar ana orarafen babanamaim tama’am Keriso tubunit it ata orarafen i bai; anayabin Bukamaim eo, “Orot yait ai afe’en teo’onaf nati orot
14 Ĩgʉ̃ marĩ ñerõ iridea wajare boa, wajaribosadea merã Marĩpʉ Abrahãrẽ: “Irasũta irigʉra”, ãrĩderosũta judío masaka ããrĩmerãdere iridi ããrĩmí. Irasirigʉ ĩgʉ̃ ãrĩderosũta marĩrẽ Jesucristore bʉremurãrẽ: “Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩã, Õãgʉ̃ deyomarĩgʉ̃rẽ sĩdi ããrĩmí marĩ merã ããrĩburo, ãrĩgʉ̃.
14 Keriso iti sinaf saise baigegewasin God Abraham eo’omatan i Keriso Jesu’umaim tan Ufun Sabuw hitab, saise baitumatumamaim Anun Kakafiyin tatab God eo’omatanit na’atube.
15 Yaarã, masaka ĩgʉ̃sã iririkʉrire, su keori merã mʉsãrẽ weregʉra. Ĩgʉ̃sã: “Ãsũ irirã!” ãrĩ, oparã pʉro papera ãmukuma. Ĩgʉ̃sã irire ãmuadero pʉrʉ, neõ gajerã ĩgʉ̃sãrẽ: “I pũrẽ béokõãka! Ãsũ gapʉ gojaka!” ãrĩbirikuma.
15 Taitu tuwai’inah, ayu i boro mar etei tasisinafumaim ao kwana’itin. Orot rou’ab sawar ta isan hairi hio hibasit wabih obaibasit ana fefemaim hikikirum boro men yait ta na’astu’ub o tafan naya’abar.
16 Marĩpʉ Abrahãrẽ ĩgʉ̃ ãrĩdea, i irirosũta ããrã. Gajerã ĩgʉ̃ ãrĩdeare neõ béomasĩbema. Ãsũ ãrĩ weredi ããrĩmí ĩgʉ̃rẽ: “Mʉ parãmi ããrĩturiagʉ merã ããrĩpereri buri marãrẽ õãrõ irigʉra”, ãrĩdi ããrĩmí. “Mʉ parãmerã ããrĩturiarã merã õãrõ irigʉra”, ãrĩbiridi ããrĩmí. Ubu gapʉ: “Mʉ parãmi ããrĩturiagʉ sugʉ merãta irasirigʉra”, ãrĩdi ããrĩmí. Irasũ ãrĩgʉ̃, Jesucristore ãrĩgʉ̃ iridi ããrĩmí.
16 Naatu boun kwana’itin, God ana omatanen ta Abraham eomatan, naatu uwan auman eomatan, Bukamaim i men hikirum hio wawawan, nati i men wanawan moumurih isah eo, baise uwan ta’imon isan eo. Nati uwan i Keriso.
17 Yʉ mʉsãrẽ wereri ãsũ ãrĩdʉaro yáa. Marĩpʉ Abrahãrẽ masakare ĩgʉ̃ õãrõ iriburire weredi ããrĩmí. Pʉrʉ cuatrocientos treinta bojori pʉrʉ, Marĩpʉ ĩgʉ̃ doreri Moisére pídi ããrĩmí. Irire pígʉ, Abrahãrẽ: “Yʉ irasirigʉkoa”, ãrĩdeare peremakʉ̃ iribiridi ããrĩmí.
17 Abisa ao anayabin i God Abraham hairi obaibasit ta hikirum in, imaibo kwamur 430 sasawar ufunamaim ofafar matar, imih men karam God ana obaibasit marasika kikirum boro ta’astu’ub naatu ana omatanen tabosair.
18 Marĩpʉ, Moisés doredeare irirã direta: “Yʉ merã õãrõ ããrĩrãkuma”, ãrĩmakʉ̃, ĩgʉ̃ Abrahãrẽ ãrĩdea wajamarĩbokuyo. Irasũ ããrĩbea. Marĩpʉ Abrahãrẽ maĩgʉ̃ wajamarĩrõ ĩgʉ̃: “Ãsũ irigʉra”, ãrĩdeare keoro iridi ããrĩmí. ((“Ããrĩpererã mʉ irirosũ yʉre bʉremurãrẽ yʉ merã õãrõ ããrĩmakʉ̃ irigʉra”, ãrĩdi ããrĩmí.))
18 Anayabin God ana siwar ofafar tafanamaim tabatabat na’at, nati i ana omatanen tafanamaim boro men tabat, baise God ana bosiyasiyaramaim ana omatanen kaif Abraham baigegewasin itin.
19 Iro merẽ, ¿nasirigʉ Marĩpʉ ĩgʉ̃ dorerire Moisére píyuri? Masaka ñerõ irirã, waja oparã ããrĩrĩ́rẽ ĩgʉ̃sãrẽ masĩdoregʉ irire pídi ããrĩmí. Abraham parãmi ããrĩturiagʉ Jesucristo aariripoegue Marĩpʉ masakare: “Ãsũ irika!” ãrĩ pítũnudi ããrĩmí. Jesucristo aarimakʉ̃, Marĩpʉ Abrahãrẽ: “Mʉ parãmi ããrĩturiagʉ merã ããrĩpereri buri marãrẽ õãrõ irigʉra”, ãrĩdea keoro waabʉ. Marĩpʉ ĩgʉ̃ dorerire ĩgʉ̃rẽ wereboerãrẽ Moisére weredoredi ããrĩmí. Irasirigʉ Moisés irire pégʉ, masakare wereturiadi ããrĩmí.
19 Imih ofafar ana’an i abisa isan matar? Ofafar mamatar ana’an i kakafih imaim itinin so’ob isan. Naatu imaim tabonawiyit tanan Abraham uwan isan God eo’omatan tan tatit. Iti ofafar i tounamatar hibai hire orot foun batayan hitin.
20 Marĩpʉ Abraham parãmi ããrĩturiagʉ merã masakare õãrõ iriburire gajerãgue merã Abrahãrẽ weredorebiridi ããrĩmí. Ĩgʉ̃ basita weredi ããrĩmí. ((Irasiriro Abrahãrẽ ĩgʉ̃ weredea gapʉ, Moisére ĩgʉ̃ dorerire pídea nemorõ ããrã.))
20 Naatu God Abraham omatanen bitin ana veya i men foun batayan orot biyanamaim sinaf, baise God akisin foun bat sinaf.
21 Iro merẽ, Marĩpʉ Abrahãrẽ weredea, ĩgʉ̃ dorerire Moisére pídea nemorõ ããrĩmakʉ̃, ¿ĩgʉ̃ dorerire Moisére pídea gapʉ wajamarĩyuri? Irasũ ããrĩbiridero ããrĩbʉ́. Ãsũ gapʉ ããrã. Masaka ããrĩpereri Moisés doredeare iripeori merã Marĩpʉ merã õãrõ ããrĩmasĩmakʉ̃, Marĩpʉ irire iripeorãrẽ: “Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩãbodi ããrĩmí.
21 Kwanotanot ofafar naatu God ana omatanen hairi i tibigamigam? En anababatun, anayabin ofafaramaim orot ana yawas tabaib na’at, turobe orot ana ef yamutufurin isan boro ofafaramaim tan.
22 Marĩpʉya werenírĩ gojadea pũgue irimarẽ ãsũ ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́: “Masaka ããrĩpererã ñerõ irirã, waja oparã ããrĩ́ma”, ãrĩ gojasũdero ããrĩbʉ́. Irasirigʉ Marĩpʉ Abrahãrẽ: “Mʉ parãmi ããrĩturiagʉ merã ããrĩpereri buri marãrẽ õãrõ irigʉra”, ãrĩderosũta irigʉkumi. Ããrĩpererã Jesucristore bʉremurãrẽ: “Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩãgʉkumi.
22 Baise Bukamaim eorereb tanowar, tafaram tutufin etei i bowabow kakafin ana fair bai karatan. Imih ef ta’imon God ana omatanen bain nowatamih matar isan i Jesu Keriso akisinamo tanitumitum.
23 Marĩ Jesucristoya kerere pé, ĩgʉ̃rẽ bʉremuburi dupuyuro Marĩpʉ ĩgʉ̃ dorerire Moisére pídea direta masĩnerã ããrĩbʉ́. Irasirirã marĩ ñerõ iridea waja peresugue dobosũnerã marĩrẽ peresu iridi doreri direta masĩrã irirosũ ããrĩnerã ããrĩbʉ́.
23 Baitumatum i ufibo natit, baise wantoro’ot i ofafar buwit ana dibur yariyit tama nan imaibo baitumatum natit irerereb.
24 Marĩpʉ ĩgʉ̃ dorerire Moisére pídea merã marĩ iri dorerire iripeomerã ããrĩrĩ́rẽ masĩmakʉ̃ iridi ããrĩmí. Pʉrʉ Cristoyare masĩmakʉ̃ iridi ããrĩmí ĩgʉ̃rẽ bʉremumakʉ̃, marĩrẽ: “Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma”, ãrĩ ĩãbu.
24 Isan imih ofafar i ata bai’obaiyen orot na’atube bonawiyit tana Keriso biyan tatit, naatu boun i baitumatumamaim ata ef yamutufur God nanamaim tatit.
25 Daporare Jesucristore bʉremua. Irasirirã ĩgʉ̃rẽ bʉremusĩã: “Marĩpʉ Moisére ĩgʉ̃ doreri pídeare marĩ irimakʉ̃ meta marĩrẽ: ‘Õãrã, waja opamerã ããrĩ́ma’, ãrĩ ĩãmi”, ãrĩ masĩa.
25 Imih it boro men ofafar ana bonawiyenamaim tanama’amih, nati i sawar, anayabin boun i baitumatum ana veya tit.
26 Irasirirã mʉsã ããrĩpererã Jesucristore bʉremurĩ merã ĩgʉ̃yarã ããrĩsĩã, Marĩpʉ pũrã ããrã.
26 Naatu kwa etei’imak baitumatumamaim kwana Jesu Keriso bairi kwaita’imon God natunatun kwamatar.
27 Mʉsã ããrĩpererã deko merã wãĩyesũnerã ããrĩbʉ́ mʉsã Cristoyarã ããrĩrĩ́rẽ ĩmumurã. Irasirirã ĩgʉ̃yarã ããrĩsĩã, ĩgʉ̃ irirosũ ããrĩrikʉa.
27 Keriso wabinamaim bapataito kwabai ata kou’ay ta’imon matar, imih Keriso ana yawas a faifuwamih kwa’us.
28 Marĩ ããrĩpererã ĩgʉ̃yarã ããrĩsĩã, sugʉyarãta ããrã. Irasirigʉ Marĩpʉ judío masakare, judío masaka ããrĩmerãdere, moãboerimasãrẽ, moãboemerãdere, ʉ̃marẽ, nomedere sʉrosũta ĩãmi. Irasiriro marĩrẽ Jesucristoyarãrẽ dʉkawari masĩña máa.
28 Imih kwa i men a itinin tata’amih, men Jew o Ufun Sabuw, men akir o roufamen sabuw, men orot o babin, kwa etei i ta’imon Keriso Jesu ana baita’imonin wanawananamaim kwama’am.
29 Marĩ Cristoyarã ããrĩsĩã, Abraham parãmerã ããrĩturiarã ããrã. Irasirigʉ Marĩpʉ Abrahãrẽ: “Mʉrẽ õãrõ irigʉra”, ãrĩderosũta marĩdere irigʉkumi. Marĩ Cristoyarã ããrĩmakʉ̃, marĩrẽ irasirigʉkumi.
29 Keriso kwa nowa namamatar na’at, kwa i Abraham wawawan naatu God abisa eo’omatan boro kwanab.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gálatas 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.