Mateus 26

Central Sinama 2008 NT (SML) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Aubus na e' si Isa pamandu'na kamemon, ati ah'lling iya ni saga mulidna.
1 — ausente —
2 Yukna, “Asal kata'uwanbi, Hinang Paglakad na simuddai. Ya na ko' ina'an llaw pamatukbal Anak Manusiya' ni saga a'a bo' nilansang ni hāg pinapatay.”
2 Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 Manjari saga imam alanga maka saga pagmatto'ahan magtimuk pehē' ni astana' si Kayapas ya Imam Muwallam.
3 Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 Magisun sigām bang buwattingga e' sigām anaggaw si Isa ma halam aniya' makata'u, bo' supaya iya pinapatay.
4 and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 “Sagō',” yuk sigām, “da'a pasalta'ta ma pagjamu, bo' mbal ahiluhala' saga a'a kamemon.”
5 but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
6 Na, ina'an si Isa ma Betani, ma deyom luma' si Simun, a'a bay ni'ipul.
6 — ausente —
7 Ma pagkakanan pa'in si Isa, aniya' pina'an ni iya dakayu' d'nda amowa bingki'-bingki' hinangan batu pote', isihan ns'llan pahamut landu' ahalga'. Jari binusugan e'na kōk si Isa.
7 a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 Pag'nda' saga mulid, magtūy ap'ddi' atay sigām. “Ahalga' ns'llan itu, angay pinaka'at?” yuk sigām.
8 But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end {was} this waste?
9 “Arapun du pa'in bay pinab'llihan ma hatusan pilak ati b'llihanna pamuwan ni saga a'a miskin.”
9 for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 Sagō' kinata'uwan e' si Isa bang ai pinagbissala e' saga mulid inān, angkan yukna, “Angay sasawbi d'nda itu? Ahāp sidda hinangna ma aku.
10 But Jesus knowing {it} said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 Paddas na pa'in aniya' a'a miskin ma ka'am, sagō' aku itu dai'-dai' du.
11 For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 Ya angkan d'nda itu bay amu'usan ns'llan pahamut ni baranku, pangawal llaw pagkubul ma aku.
12 For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Haka'anta kam,” yuk si Isa, “pi'ingga-pi'ingga lahat pagnasihatan lapal ahāp ma kaluha'an dunya, kinissa du pasal bay hinang d'nda itu, pangentoman ma iya.”
13 Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this {woman} has done shall be spoken of for a memorial of her.
14 Puwas pa'in ina'an, si Judas Iskariyut, dakayu' mulid si Isa min kasangpū' maka duwa, bay pehē' ni kaimaman alanga amowa sigām magbissala.
14 — ausente —
15 Yukna, “Ai pamuwanbi aku bang si Isa sōnganku ni ka'am?” Ni'itungan iya t'llumpū' solag sīn dī pilak panamba iya.
15 and said, What are ye willing to give me, and *I* will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 Pagubus, amiha na si Judas waktu ahāp panōngna si Isa ni sigām.
16 And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 Na, ta'abut pa'in tagna'an llaw pangisbat Hinang Tinapay Halam Pasuligna, pehē' ni si Isa saga mulidna atilaw iya, yuk-i, “Maingga kabaya'annu panakapan kami pagjamuhannu ma Hinang Paglakad?”
17 — ausente —
18 Yuk si Isa, “Aniya' dakayu' a'a ma deyom da'ira ilu, pehē' kam ni iya ati haka'inbi. Yukbi, ‘Sinō' ka nihaka'an e' guru, asekot na kono' waktu ya pangangganta' iya. Bilahi iya magjamu maka saga mulidna ma luma'nu bo' maghinang Hinang Paglakad.’ ”
18 And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Na bineya' e' saga mulid inān bay panoho'an si Isa, ati sinakap e' sigām pagjamu Paglakad.
19 And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 Pagabay kohap pa'in, magtingkō'an na si Isa maka saga mulidna kasangpū' maka duwa ma pagkakanan.
20 And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 Amangan pa'in, amissala si Isa ni sigām, yukna, “B'nnal ya pah'llingku itu ma ka'am, aniya' dangan min ka'am magbantu anōngan aku ni bantaku.”
21 And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 Magtūy landu' asusa saga mulid he', ati atilaw sigām ma si Isa magsunu'-sunu', yuk-i, “Ngga'i ka bahā' aku, tuwan?”
22 And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it *I*, Lord?
23 Yuk sambung si Isa, “Ya sehe'ku magt'nno'an tinapayna ni deyom pinggan itu, ya na iya anōngan aku.
23 But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, *he* it is who shall deliver me up.
24 Aku itu, Anak Manusiya',” yuk si Isa, “amatay du buwat bay tasulat ma pasalanku. Sagō' asiya-siya du a'a anōngan Anak Manusiya' ni bantana. Ahāp lagi' a'a inān halam bay nianakan.”
24 The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Jari ah'lling si Judas, ya song anukbalan si Isa ni bantana. “Tuwan Guru,” yukna, “aku na bahā' ya pagbissalanu ilu?”
25 And Judas, who delivered him up, answering said, Is it *I*, Rabbi? He says to him, *Thou* hast said.
26 Hinabu sigām masi amangan, niā' tinapay e' si Isa. Niamu'an e'na pagsukulan bo' yampa pinagpōng-pōng e'na, ati pamuwanna ma saga mulidna. “Sambutunbi bo' kakanunbi,” yukna, “sabab in tinapay itu baranku ko'.”
26 — ausente —
27 Niā' isab e'na dakayu' sawan isihan binu-anggul, ati niamu'an isab pagsukulan bo' yampa sōnganna ni sigām. “Ka'am kamemon,” yukna, “inumunbi isi sawan itu.
27 And having taken {the} cup and given thanks, he gave {it} to them, saying, Drink ye all of it.
28 Laha'ku ko' itu, tanda' sin kapagsulutan Tuhan maka manusiya'. Song pinabu'us laha'ku ma sabab a'a aheka, pangampunan dusa sigām.
28 For this is my blood, that of the {new} covenant, that shed for many for remission of sins.
29 Haka'anta kam, puwas itu mbal na aku anginum binu-anggul itu pabīng. Subay na kitam magbeya' anginum binu-anggul baha'u ma deyom pagparintahan Mma'ku bo' yampa aku makainum pabīng.”
29 But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 Aubus pa'in e' sigām angalang dakayu' kalangan pamudji Tuhan, paluwas na sigām tudju ni būd Kayu Jaitun.
30 Depois do canto dos Salmos, dirigiram-se eles para o monte das Oliveiras.
31 Manjari amūng si Isa ni sigām, yukna, “Sangom itu alahi du kam kamemon ang'bba min aku, buwat tasulat ma Kitab Kanabi-nabihan, ya yuk-i,
31 Disse-lhes então Jesus: Esta noite serei para todos vós uma ocasião de queda; porque está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersadas {Zc 13,7}.
32 Sagō' bang aku tapakallum na pabīng min kamatayku, parahū aku min ka'am tudju ni lahat Jalil.”
32 Mas, depois da minha Ressurreição, eu vos precederei na Galiléia.
33 Ah'lling si Petros ni si Isa, yukna, “Mbal ka bbahanku minsan ka ni'bbahan e' kasehe'an.”
33 Pedro interveio: Mesmo que sejas para todos uma ocasião de queda, para mim jamais o serás.
34 Yuk si Isa ni iya, “Haka'anta ka to'ongan. Ma sangom itu, ma halam gi' angukku'uk manuk, amalilu du ka min t'llu in aku mbal takilānu.”
34 Disse-lhe Jesus: Em verdade te digo: nesta noite mesma, antes que o galo cante, três vezes me negarás.
35 Yuk sambung si Petros, “Minsan aku paunung amatay ma ka'a, mbal du ka paliluhanku.” Buwattē' du isab pah'lling saga mulid kasehe'an.
35 Respondeu-lhe Pedro: Mesmo que seja necessário morrer contigo, jamais te negarei! E todos os outros discípulos diziam-lhe o mesmo.
36 Manjari palanjal na disi Isa ni kabbun niōnan Getsemane. Yuk si Isa ni saga mulidna, “Maitu kam aningkō'. Pina'an lagi' aku anabbut Tuhan.”
36 Retirou-se Jesus com eles para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: Assentai-vos aqui, enquanto eu vou ali orar.
37 Ya binowa e' si Isa panehe', si Petros maka duwangan anak si Sibidi. Sakali magkasusahan si Isa, magk'bba-k'bba deyom atayna.
37 E, tomando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 Yukna ni t'llungan mulidna he', “Aku itu agon-agon magkamamatay ma sabab kasusahan itu. Angagad kam maitu, sehe'inbi aku magjaga.”
38 Disse-lhes, então: Minha alma está triste até a morte. Ficai aqui e vigiai comigo.
39 Makalawak-lawak pa'in iya min sigām, kum'ppang iya ni tana' maka e'na anabbut ni Tuhan. Yukna, “Arōy, Mma'! Bang makajari, la'anin lagi' min aku sawan kabinasahan itu. Sagō' ngga'i ka kabaya'anku subay nirūlan, bang pa'in min kabaya'annu du.”
39 Adiantou-se um pouco e, prostrando-se com a face por terra, assim rezou: Meu Pai, se é possível, afasta de mim este cálice! Todavia não se faça o que eu quero, mas sim o que tu queres.
40 Puwas e' pabīng si Isa ni sehe'na kat'llungan, bo' tabākna sigām magtulihan. Yukna ni si Petros, “Angay kam mbal makatatas magjaga maka aku minsan la'a hal danjām?
40 Foi ter então com os discípulos e os encontrou dormindo. E disse a Pedro: Então não pudestes vigiar uma hora comigo...
41 Pajaga kam, angamu' kam tabang ni Tuhan bo' kam mbal tabowa-bowa e' sasat. Lilla' asal deyom ataybi sagō' abuhat pamarananbi.”
41 Vigiai e orai para que não entreis em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca.
42 Sakali pehē' si Isa ni baina angamu'-ngamu' ni Tuhan pabīng. Yukna, “O Mma', bang mbal kala'anan kabinasahan itu, luwal bang kalabayanku, na, ka'a du iya abeya'.”
42 Afastou-se pela segunda vez e orou, dizendo: Meu Pai, se não é possível que este cálice passe sem que eu o beba, faça-se a tua vontade!
43 Makabalik pa'in iya ni disi Petros, tabākna na isab sigām magtulihan pabīng sabab kinaru' sidda.
43 Voltou ainda e os encontrou novamente dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 Manjari pehē' si Isa ni baina angamu'-ngamu' ni Tuhan pabīng buwat bay dahū, kamint'lluna na.
44 Deixou-os e foi orar pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Puwas e' pabalik iya ni mulidna kat'llungan. Yukna, “Oy, atuli gi' kam? Pahali-hali gi' kam? Nda'unbi ba, ta'abut na waktuku. Aku, Anak Manusiya' itu, arai' na tinukbalan ni pang'ntanan saga a'a ala'at.
45 Voltou então para os seus discípulos e disse-lhes: Dormi agora e repousai! Chegou a hora: o Filho do Homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores...
46 Pabungkal kam. Sūng kitam, sabab ilu na a'a ya anōngan aku ni sigām.”
46 Levantai-vos, vamos! Aquele que me trai está perto daqui.
47 Na, hinabu lagi' si Isa ah'lling ni saga mulidna, magtūy at'kka pina'an si Judas, dakayu' mulid si Isa min kasangpū' maka duwa he'. Aheka a'a magbeya' maka iya magpamowa takos maka saga kakakal. Bay sigām sinō' pina'an e' saga kaimaman alanga maka e' saga pagmatto'ahan.
47 Jesus ainda falava, quando veio Judas, um dos Doze, e com ele uma multidão de gente armada de espadas e cacetes, enviada pelos príncipes dos sacerdotes e pelos anciãos do povo.
48 Bay sigām asal kabuwanan pandoga e' si Judas bo' aniya' pangilāhan sigām ma si Isa. Ya pamissalana ma sigām, “In a'a siyumku, ya na he' saggawunbi.”
48 O traidor combinara com eles este sinal: Aquele que eu beijar, é ele. Prendei-o!
49 Pagt'kka si Judas pina'an magtūy iya pa'abut ni si Isa magaddat ma iya, yukna, “Salam, Tuwan Guru,” ati siyumna si Isa.
49 Aproximou-se imediatamente de Jesus e disse: Salve, Mestre. E beijou-o.
50 “Bagay,” yuk si Isa ni iya, “lanjalin hinangnu.”
50 Disse-lhe Jesus: É, então, para isso que vens aqui? Em seguida, adiantaram-se eles e lançaram mão em Jesus para prendê-lo.
51 Sagō' aniya' sehe' si Isa dakayu' bay angahurusan pakokosna. Nilagut e' a'a itu dakayu' sosoho'an Imam Muwallam, autas magtūy dambila' taingana.
51 Mas um dos companheiros de Jesus desembainhou a espada e feriu um servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 Yuk si Isa, “Pabalikun takosnu ni tagubanna ilu, sabab sasuku amowa kalis pamapatay a'a, amatay du isab iya e' kalis.
52 Jesus, no entanto, lhe disse: Embainha tua espada, porque todos aqueles que usarem da espada, pela espada morrerão.
53 Halam bahā' kata'uwanbi, bang aku angamu' tabang ni Mma'ku nirūlan sadja aku? Pinabeya'an du aku mala'ikatna ma ibuhan.
53 Crês tu que não posso invocar meu Pai e ele não me enviaria imediatamente mais de doze legiões de anjos?
54 Sagō' bang aku ganta' angamu' tabang, mbal magmaksud ya bay tasulat ma deyom Kitab, ya yukna in saga pakaradja'an itu subay pat'kka buwattitu.”
54 Mas como se cumpririam então as Escrituras, segundo as quais é preciso que seja assim?
55 Manjari ah'lling si Isa ni ba'anan a'a inān, yukna, “Pangannalbi bahā' in aku itu mundu, ya po'on kam subay amowa takos maka kakakal panaggawbi aku? Llaw-llaw na pa'in aku bay mahē' aningkō' amandu' ma deyom langgal pagkulbanan, sagō' halam aku saggawbi.
55 Depois, voltando-se para a turba, falou: Saístes armados de espadas e porretes para prender-me, como se eu fosse um malfeitor. Entretanto, todos os dias estava eu sentado entre vós ensinando no templo e não me prendestes.
56 Patut bang saga pakaradja'an itu kamemon pinat'kkahan aku bo' supaya aniya' kamaksuran ma bay tasulat e' kanabi-nabihan ma deyom Kitab.” Magtūy maglahian saga mulid si Isa kamemon. Jari pinasagaran na iya.
56 Mas tudo isto aconteceu porque era necessário que se cumprissem os oráculos dos profetas. Então os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Manjari binowa si Isa e' a'a bay anaggaw iya pina'an ni luma' si Kayapas ya Imam Muwallam. Ina'an magtimuk saga guru sara' agama maka pagmatto'ahan.
57 Os que haviam prendido Jesus levaram-no à casa do sumo sacerdote Caifás, onde estavam reunidos os escribas e os anciãos do povo.
58 Si Petros bay paturul ma si Isa sagō' min katahan. Paturul iya sampay pasōd na ni deyom halaman luma' Imam Muwallam. Ma deyom pa'in, magtingkō'an iya maka saga jaga imam bang pa'in ta'nda'na bang ai kamattihan si Isa.
58 Pedro seguia-o de longe, até o pátio do sumo sacerdote. Entrou e sentou-se junto aos criados para ver como terminaria aquilo.
59 Saga kaimaman alanga maka saga a'a ma Tumpukan Maghuhukum inān amiha sababan panuntut sigām ma si Isa, minsan ngga'i ka b'nnal, bang pa'in aniya' pagsababan pamapatay sigām ma iya.
59 Enquanto isso, os príncipes dos sacerdotes e todo o conselho procuravam um falso testemunho contra Jesus, a fim de o levarem à morte.
60 Saguwā' minsan aheka a'a bay anaksi' puting pasal si Isa, halam aniya' pagsababan b'nnal tabāk sigām. Ma katapusanna, aniya' duwangan a'a pa'alop ma palhimpunan ah'lling,
60 Mas não o conseguiram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas.
61 yuk sigā, “Bay takale kami a'a itu ah'lling in iya angalubu langgal pagkulbanan, ati ma deyom t'llung'llaw kono' tapat'nggena pabalik.”
61 Por fim, apresentaram-se duas testemunhas, que disseram: Este homem disse: Posso destruir o templo de Deus e reedificá-lo em três dias.
62 Manjari an'ngge Imam Muwallam amissala ma si Isa, yukna, “Ka'a ilu, halam bahā' aniya' da'awanu ma panuntut ka'a itu?”
62 Levantou-se o sumo sacerdote e lhe perguntou: Nada tens a responder ao que essa gente depõe contra ti?
63 Sagō' halam anambung si Isa. Amissala pabīng Imam Muwallam, yukna, “Pasapata ka ma ōn Tuhan ya kakkal salama-lama. Haka'in kami to'ongan bang ka'a Al-Masi, Anak Tuhan.”
63 Jesus, no entanto, permanecia calado. Disse-lhe o sumo sacerdote: Por Deus vivo, conjuro-te que nos digas se és o Cristo, o Filho de Deus?
64 “Aho',” yuk si Isa, “ya na yuknu. Sagō' haka'anta kam, mbal du at'ggol ta'nda'bi du Anak Manusiya' aningkō' ma bihing Tuhan Sangat Kawasa, tampal ni kowan. Maka ta'nda'bi du iya pi'itu ameya' ma gabun min deyom sulga'.”
64 Jesus respondeu: Sim. Além disso, eu vos declaro que vereis doravante o Filho do Homem sentar-se à direita do Todo-poderoso, e voltar sobre as nuvens do céu.
65 Manjari ginese' e' Imam Muwallam pakayanna, kabowa astolna. Yukna, “A'a itu amah'lling pangkal ni Tuhan! Da'a na kitam amiha saksi' saddī! Takalebi na llingna pangkal!
65 A estas palavras, o sumo sacerdote rasgou suas vestes, exclamando: Que necessidade temos ainda de testemunhas? Acabastes de ouvir a blasfêmia!
66 Ai pangahukumbi?”
66 Qual o vosso parecer? Eles responderam: Merece a morte!
67 Puwas e' niludja'an si Isa e' sigām ma baihu'na, maka pinagtibu'. Aniya' isab sigām bay anampak iya,
67 Cuspiram-lhe então na face, bateram-lhe com os punhos e deram-lhe tapas,
68 maka e' sigām ah'lling, yuk-i, “Bang ka'a Al-Masi, tokorun bang sai ya bay anampak ka'a!”
68 dizendo: Adivinha, ó Cristo: quem te bateu?
69 Manjari ina'an si Petros aningkō' ma halaman luma' he'. Aniya' pehē' ni iya dakayu' d'nda, ipatan Imam Muwallam. Yuk d'nda itu ni iya, “Ka'a ilu, bay sa ka ameya' ma si Isa, ya a'a Jalil inān.”
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado no pátio. Aproximou-se dele uma das servas, dizendo: Também tu estavas com Jesus, o Galileu.
70 Sagō' amalilu si Petros ma alopan a'a inān kamemon. “Mbal kata'uwanku,” yukna, “bang ai ya pah'llingnu ilu.”
70 Mas ele negou publicamente, nestes termos: Não sei o que dizes.
71 Puwas e' pehē' iya tudju ni bowa' lawang, ati aniya' ipatan d'nda saddī bay maka'nda' iya. Pag'nda' d'nda itu ma si Petros, yukna ni saga a'a maina'an, “A'a itu bay ameya' ma si Isa, a'a Nasaret inān.”
71 Dirigia-se ele para a porta, a fim de sair, quando outra criada o viu e disse aos que lá estavam: Este homem também estava com Jesus de Nazaré.
72 Magtūy amalilu si Petros pabīng maka anapahan iya di-na. “Mbal kata'uwanku a'a inān!” yukna.
72 Pedro, pela segunda vez, negou com juramento: Eu nem conheço tal homem.
73 Mbal at'ggol, pina'an ni si Petros saga a'a ya asal magt'nggehan maina'an. Yuk sigām, “Kata'uwan kami in ka'a b'nnal bay sehe' disi Isa sabab tapangli'ta ka ma bissalanu.”
73 Pouco depois, os que ali estavam aproximaram-se de Pedro e disseram: Sim, tu és daqueles; teu modo de falar te dá a conhecer.
74 Minnē' magbalik-balik si Petros anapahan di-na. Ya pah'llingna, “Mbal takilāku a'a inān!”
74 Pedro então começou a fazer imprecações, jurando que nem sequer conhecia tal homem. E, neste momento, cantou o galo.
75 ati taentom e' si Petros bay lling si Isa ma iya, ya bay yukna, “Ma mbal gi' angukku'uk manuk sangom itu, amalilu du ka min t'llu in aku mbal kata'uwannu.” Magtūy paluwas si Petros minnē'. Anangis iya maka he'na magdukka to'ongan.
75 Pedro recordou-se do que Jesus lhe dissera: Antes que o galo cante, negar-me-ás três vezes. E saindo, chorou amargamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.