Salmos 40

SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs BKJ

Sair da comparação
1 En Psalm Davids, till att föresjunga.
1 Ao Músico-chefe, Salmo de Davi. Eu esperei pacientemente pelo ­SENHOR, e ele se inclinou para mim, e ouviu o meu clamor.
2 Jag förbidde Herran; och han böjde sig till mig, och hörde mitt rop;
2 Ele também me tirou de uma cova horrível, do barro lamacento, e pôs os meus pés sobre uma rocha, e estabeleceu os meus passos.
3 Och drog mig utu den grufveliga kulone, och utu träcken; och satte mina fötter uppå ett hälleberg, så att jag visst gå kan;
3 E ele pôs uma nova canção na minha boca, um louvor ao nosso Deus; muitos o verão, e temerão, e confiarão no ­SENHOR.
4 Och hafver gifvit mig en ny viso i munnen till att lofva vår Gud. Det skola månge se, och frukta Herran, och hoppas uppå honom.
4 Abençoado é aquele homem que faz do ­SENHOR a sua confiança, e não respeita o orgulhoso, nem os que se viram para a mentira.
5 Säll är den som sitt hopp sätter till Herran, och icke vänder sig till de högfärdiga, och de der med lögn umgå.
5 Muitas, ó ­SENHOR, meu Deus, são as tuas maravilhosas obras que tu fizeste, e os teus pensamentos que são voltados para nós; eles não podem ser contados em ordem a ti; se eu fosse declarar e falar deles, são mais do que se pode numerar.
6 Herre, min Gud, stor äro din under, och dine tankar som du på oss bevisar; dig är ingen ting lik. Jag vill förkunna dem, och deraf säga, ändock de stå icke till att räkna.
6 Sacrifício e oferta tu não desejaste; os meus ouvidos tu abriste; oferta queimada e oferta pelo pecado tu não requereste.
7 Offer och spisoffer behaga dig intet; men öronen hafver du öppnat mig. Du vill hvarken bränneoffer eller syndoffer.
7 Então eu disse: Eis que venho; no volume do livro está escrito de mim.
8 Då sade jag: Si, jag kommer; i bokene är skrifvet om mig.
8 Eu me deleito em fazer a tua vontade, ó meu Deus; sim, a tua lei está dentro do meu coração.
9 Din vilja, min Gud, gör jag gerna; och din lag hafver jag i mitt hjerta.
9 Eu preguei a justiça na grande congregação; eis que não tenho refreado os meus lábios, ó ­SENHOR, tu sabes.
10 Jag vill predika rättfärdigheten uti den stora församlingen. Si, jag vill icke låta stoppa mig munnen till; Herre, du vetst det.
10 Não escondi a tua justiça dentro do meu coração; declarei a tua fidelidade e a tua salvação; eu não ocultei a tua misericórdia nem a tua verdade da grande congregação.
11 Dina rättfärdighet fördöljer jag icke i mitt hjerta; om dina sanning och om dina salighet talar jag. Jag fördöljer icke dina godhet och trohet, uti den stora församlingen.
11 Não detenhas as tuas tenras misericórdias de mim, ó ­SENHOR; que a tua benignidade e a tua verdade continuamente me preservem.
12 Men, Herre, vänd dock icke dina barmhertighet ifrå mig; låt dina godhet och trohet bevara mig alltid.
12 Pois inumeráveis males me cercaram; minhas iniquidades tomaram posse de mim, de maneira que não sou capaz de olhar para o alto; elas são mais do que os cabelos da minha cabeça; portanto, meu coração me falha.
13 Ty mig är ondt uppåkommet, der intet tal på är; mina synder hafva tagit mig fatt, så att jag icke se kan; de äro flera än håren på mitt hufvud, och mitt hjerta hafver öfvergifvit mig.
13 Tem satisfação, ó ­SENHOR, em me livrar; ó ­SENHOR, apressa-te em me ajudar.
14 Låt det täckas, dig, Herre, att du undsätter mig; skynda dig, Herre, till att hjelpa mig.
14 Que aqueles que buscam a minha alma para destruí-la sejam envergonhados e confundidos, sejam levados de volta e envergonhados, os que me desejam o mal.
15 Skämme sig, och på skam komme, alle de som efter mina själ stå, att de skola förgöra henne; falle tillrygga, och komme på skam de mig ondt unna.
15 Sejam desolados como recompensa por sua vergonha, os que me dizem: Ah! Ah!
16 Förskräcke sig uti sine skam de som öfver mig ropa: Så, så.
16 Que todos aqueles que te buscam se regozijem e fiquem felizes em ti; que aqueles que amam a tua salvação digam continuamente: O ­SENHOR seja magnificado.
17 Fröjde sig och vare glade i dig, alle de som fråga efter dig; och de som dina salighet älska, säga alltid: Herren vare högeliga lofvad. Ty jag är fattig och elände, men Herren sörjer för mig. Du äst min hjelpare och förlossare; min Gud, förtöfva icke.
17 Mas eu sou pobre e necessitado, mesmo assim, o Senhor pensa em mim; tu és meu socorro e o meu libertador; não se demore, ó meu Deus.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Salmos 40, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.