Salmos 35
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs VC
VC Versão Católica
1 En Psalm Davids. Herre, trät med dem som med mig träta; strid emot dem som på mig strida.
1 De Davi. Lutai, Senhor, contra os que me atacam; combatei meus adversários.
2 Tag sköld och spjut, och statt upp till att hjelpa mig.
2 Empunhai o broquel e o escudo, e erguei-vos em meu socorro.
3 Drag fram glafven, och beskydda mig emot mina förföljare. Säg till mina själ: Jag är din hjelp.
3 Brandi a lança e sustai meus perseguidores. Dizei à minha alma: Eu sou a tua salvação.
4 Skämme sig, och varde bespottade, alle de som efter mina själ stå; vände tillrygga, och varde till skam, de som mig ondt vilja;
4 Sejam confundidos e envergonhados os que odeiam a minha vida, recuem humilhados os que tramam minha desgraça.
5 Varde såsom agnar för väder, och Herrans Ängel bortdrifve dem.
5 Sejam como a palha levada pelo vento, quando o anjo do Senhor vier acossá-los.
6 Deras väg varde mörk och slipper; och Herrans Ängel förfölje dem.
6 Torne-se tenebroso e escorregadio o seu caminho, quando o anjo do Senhor vier persegui-los,
7 Ty de hafva utan sak ställt mig sin nät till förderf, och hafva utan skuld grafvit mine själ en grop.
7 porquanto sem razão me armaram laços; para me perder, cavaram um fosso sem motivo.
8 Han varde oförsedt öfverfallen, och hans nät, som han ställt hafver, fånge honom; och han varde deruti öfverfallen.
8 Venha sobre eles de improviso a ruína; apanhe-os a rede por eles mesmos preparada, caiam eles próprios na cova que abriram.
9 Men min själ fröjde sig af Herranom, och vare glad af hans hjelp.
9 Então a minha alma exultará no Senhor, e se alegrará pelo seu auxílio.
10 All min ben säge: Herre, ho är din like? du som hjelper den elända ifrå den honom för stark är, och den elända och fattiga ifrå sina röfvare.
10 Todas as minhas potências dirão: Senhor, quem é semelhante a vós? Vós que livrais o desvalido do opressor, o mísero e o pobre de quem os despoja.
11 Der träda vrång vittne fram, och de vittna öfver mig, dess jag intet skyldig är.
11 Surgiram apaixonadas testemunhas, interrogaram-me sobre faltas que ignoro,
12 De göra mig ondt för godt, att min själ måste vara, såsom hon intet godt gjort hade.
12 pagaram-me o bem com o mal. Oh, desolação para a minha alma!
13 Men jag, när de kranke voro, drog en säck uppå; plågade mig med fastande, och bad träget af hjertat.
13 Contudo, quando eles adoeciam, eu me revestia de saco, extenuava-me em jejuns e rezava.
14 Jag höll mig, såsom det hade varit min vän och broder. Jag gick sorgse, såsom den der sörjer om sine moder.
14 Andava triste, como se tivesse perdido um amigo, um irmão; abatido, me vergava como quem chora por sua mãe.
15 Men de glädja sig öfver min skada, och församla sig; de halte församla sig emot mig oförsedt; de rifva, och hålla intet upp.
15 Quando tropecei, eles se reuniram para se alegrar; eles me dilaceraram sem parar.
16 Med dem, som skrymta och begabba för bukens skull, bita de sina tänder tillsamman öfver mig.
16 Puseram-me à prova, escarneceram de mim, rangeram os dentes contra mim.
17 Herre, huru länge vill du se häruppå? Fräls dock mina själ ifrå deras buller, och mina ensamma ifrå de unga lejon.
17 Senhor, até quando assistireis impassível a este espetáculo? Arrancai desses leões a minha vida, livrai-me a alma de seus rugidos.
18 Jag vill tacka dig uti den stora församlingene, och ibland mycket folk vill jag prisa dig.
18 Vou render-vos graças publicamente, eu vos louvarei na presença da multidão.
19 Låt dem icke glädja sig öfver mig, som mig utan skäl fiender äro; eller begabba med ögonen, som utan skuld hata mig.
19 Não se regozijem de mim meus pérfidos inimigos, nem tramem com os olhos os que me odeiam sem motivo,
20 Ty de akta göra skada, och söka falska saker emot de stilla i landena;
20 pois nunca têm palavras de paz: e armam ciladas contra a gente tranqüila da terra,
21 Och gapa med sin mun vidt upp emot mig, och säga: Så, så, det se vi gerna.
21 escancaram para mim a boca, dizendo: Ah! Ah! Com os nossos olhos, nós o vimos!
22 Herre, du ser det, tig icke. Herre, var icke långt borto ifrå mig.
22 Vós também, Senhor, vistes! Não guardeis silêncio. Senhor, não vos aparteis de mim.
23 Uppväck dig, och vaka upp till min rätt, och till mina sak, min Gud och Herre.
23 Acordai e levantai-vos para me defender, ó meu Deus e Senhor meu, em prol de minha causa!
24 Herre, min Gud, döm mig efter dina rättfärdighet, att de icke skola glädja sig öfver mig.
24 Julgai-me, Senhor, segundo vossa justiça. Ó meu Deus, que não se regozijem à minha custa!
25 Låt dem icke säga i sin hjerta: Så, så, det ville vi. Låt dem icke säga: Vi hafve uppsvulgit honom.
25 Não pensem em seus corações: Ah, tivemos sorte! Não digam: Nós o devoramos!
26 Skämme sig, och till blygd varde, alle de som glädja sig öfver min ofärd. Varde med blygd och skam iklädde de som berömma sig emot mig.
26 Sejam confundidos todos juntos e se envergonhem os que se alegram com meus males, cubram-se de pejo e ignomínia os que se levantam orgulhosamente contra mim.
27 Berömme och glädje sig de som mig unna, att jag behåller rätt; och alltid säge: Lofvad vare Herren högeliga, den sinom tjenare godt vill.
27 Mas exultem e se alegrem os favoráveis à minha causa e digam sem cessar: Glorificado seja o Senhor, que quis a salvação de seu servo!
28 Och min tunga skall tala om dine rättfärdighet, och prisa dig dagliga.
28 E a minha língua proclamará vossa justiça, dando-vos perpétuos louvores.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Salmos 35, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.