1 En Psalm Davids, då han flydde för sin son Absalom.
2 Ack! Herre, huru månge äro mine fiender! Och så månge sätta sig upp emot mig.
3 Månge säga om mina själ: Hon hafver ingen hjelp när Gudi. Sela.
4 Men du, Herre, äst skölden för mig, och den mig till äro sätter, och mitt hufvud upprätter.
5 Jag ropar till Herran med mine röst, så hörer han mig af sitt helga berg. Sela.
6 Jag ligger och sofver, och vaknar upp; ty Herren uppehåller mig.
7 Jag fruktar mig intet för mång hundrad tusend, de som lägga sig emot mig allt omkring.
8 Upp, Herre, och hjelp mig, min Gud; ty du slår alla mina fiendar på kindbenet, och sönderbryter de ogudaktigas tänder. När Herranom finner man hjelp; och din välsignelse öfver ditt folk. Sela.