Mateus 25
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs ARC
ARC Almeida Revista e Corrigida 2009
1 Då varder himmelriket likt tio jungfrur, som togo sina lampor, och gingo ut emot brudgummen.
1 Então, o Reino dos céus será semelhante a dez virgens que, tomando as suas lâmpadas, saíram ao encontro do esposo.
2 Men fem af dem voro visa, och fem fåvitska.
2 E cinco delas eram prudentes, e cinco, loucas.
3 De fåvitska togo sina lampor, och togo inga oljo med sig;
3 As loucas, tomando as suas lâmpadas, não levaram azeite consigo.
4 Men de visa togo oljo i sin kärile, samt med lampomen.
4 Mas as prudentes levaram azeite em suas vasilhas, com as suas lâmpadas.
5 Då nu brudgummen dröjde, blefvo de alla sömniga, och sofvo.
5 E, tardando o esposo, tosquenejaram todas e adormeceram.
6 Men om midnattstid vardt ett anskri: Si, brudgummen kommer; går ut emot honom.
6 Mas, à meia-noite, ouviu-se um clamor: Aí vem o esposo! Saí-lhe ao encontro!
7 Då stodo alla de jungfrurna upp, och redde sina lampor till.
7 Então, todas aquelas virgens se levantaram e prepararam as suas lâmpadas.
8 Då sade de fåvitska till de visa: Gifver oss af edra oljo; ty våra lampor slockna.
8 E as loucas disseram às prudentes: Dai-nos do vosso azeite, porque as nossas lâmpadas se apagam.
9 Då svarade de visa, sägande: Ingalunda; på det både oss och eder icke skall fattas; utan går heldre till dem som sälja, och köper till eder sjelfva.
9 Mas as prudentes responderam, dizendo:
10 När de gingo och skulle köpa, kom brudgummen; och de, som redo voro, gingo in med honom i bröllopet, och dörren tillstängdes.
10 E, tendo elas ido comprá-lo, chegou o esposo, e as que estavam preparadas entraram com ele para as bodas, e fechou-se a porta.
11 På det sista kommo ock de andra jungfrurna, och sade: Herre, Herre, låt upp för oss.
11 E, depois, chegaram também as outras virgens, dizendo: Senhor, senhor, abre-nos a porta!
12 Då svarade han, och sade: Sannerliga säger jag eder: Jag känner eder intet.
12 E ele, respondendo, disse: Em verdade vos digo que vos não conheço.
13 Vaker fördenskull; ty I veten hvarken dag eller stund, när menniskones Son är kommandes.
13 Vigiai, pois, porque não sabeis o Dia nem a hora em que o Filho do Homem há de vir.
14 Ty lika som en man, den utländes for, kallade sina tjenare, och fick dem sina ägodelar i händer;
14 Porque isto é também como um homem que, partindo para fora da terra, chamou os seus servos, e entregou-lhes os seus bens,
15 Och fick enom fem pund, enom tu, och enom ett, hvarjom efter hans magt; och for straxt bort.
15 e a um deu cinco talentos, e a outro, dois, e a outro, um, a cada um segundo a sua capacidade, e ausentou-se logo para longe.
16 Då gick den bort, som fem pund hade fått, och handlade med dem; och vann annor fem pund.
16 E, tendo ele partido, o que recebera cinco talentos negociou com eles e granjeou outros cinco talentos.
17 Sammalunda ock den som tu hade fått, vann ock annor tu.
17 Da mesma sorte, o que
18 Men den som ett hade fått, gick bort, grof i jordena, och bortgömde sins herras penningar.
18 Mas o que recebera um foi, e cavou na terra, e escondeu o dinheiro do seu senhor.
19 En lång tid derefter kom de tjenares herre, och höll räkenskap med dem.
19 E, muito tempo depois, veio o senhor daqueles servos e ajustou contas com eles.
20 Då steg han fram, som hade fått fem pund, och sade: Herre, du fick mig fem pund; si, annor fem pund hafver jag vunnit med dem.
20 Então, aproximou-se o que recebera cinco talentos e trouxe-lhe outros cinco talentos, dizendo: Senhor, entregaste-me cinco talentos; eis aqui outros cinco talentos que ganhei com eles.
21 Då sade hans herre till honom: Ack! du gode och trogne tjenare, öfver en ringa ting hafver du varit trogen, jag skall sätta dig öfver mycket; gack in i dins herras glädje.
21 E o seu senhor lhe disse: Bem Sobre o pouco foste fiel, sobre muito te colocarei; entra no gozo do teu senhor.
22 Då gick ock den fram, som hade fått tu pund, och sade: Herre, du fick mig tu pund, si, annor tu hafver jag vunnit dermed.
22 E, chegando também o que tinha recebido dois talentos, disse: Senhor, entregaste-me dois talentos; eis que com eles ganhei outros dois talentos.
23 Då sade hans herre till honom: Ack! du gode och trogne tjenare, öfver en ringa ting hafver du varit trogen, jag skall sätta dig öfver mycket; gack in i dins herras glädje.
23 Disse-lhe o seu senhor: Bem
24 Då kom ock den fram, som hade fått ett pund, och sade: Herre, jag visste, att du äst en sträng man; du uppskär der du intet sådde, och upphemtar der du intet strödde.
24 Mas, chegando também o que recebera um talento disse: Senhor, eu conhecia-te, que és um homem duro, que ceifas onde não semeaste e ajuntas onde não espalhaste;
25 Och jag fruktade mig, gick bort, och gömde ditt pund i jordene; si, här hafver du det dig tillhörer.
25 e, atemorizado, escondi na terra o teu talento; aqui tens o
26 Då svarade hans herre, och sade till honom: Du onde och late tjenare; visste du, att jag uppskär der jag intet sådde, och upphemtar der jag intet strödde;
26 Respondendo, porém, o seu senhor, disse-lhe: Mau e negligente servo; sabes que ceifo onde não semeei e ajunto onde não espalhei;
27 Så skulle du hafva fått vexlarena mina penningar; och när jag hade kommit, hade jag ju fått mitt med vinning.
27 devias, então, ter dado o meu dinheiro aos banqueiros, e, quando eu viesse, receberia o que é meu com os juros.
28 Derföre tager af honom pundet, och gifver honom, som tio pund hafver.
28 Tirai-lhe, pois, o talento e dai-o ao que tem os dez talentos.
29 Ty hvarjom och enom, som hafver, skall varda gifvet, och han skall hafva nog; men den som icke hafver, det som han hafver, skall ock tagas ifrå honom.
29 Porque a qualquer que tiver será dado, e terá em abundância; mas ao que não tiver, até o que tem ser-lhe-á tirado.
30 Och den onyttiga tjenaren kaster uti det yttersta mörkret; der skall vara gråt och tandagnisslan.
30 Lançai, pois, o servo inútil nas trevas exteriores; ali, haverá pranto e ranger de dentes.
31 Men när menniskones Son kommer i sitt majestät, och alle helige Änglar med honom, då skall han sitta på sins härlighets stol.
31 E, quando o Filho do Homem vier em sua glória, e todos os santos anjos, com ele, então, se assentará no trono da sua glória;
32 Och för honom skola församlas all folk; och han skall skilja dem, den ena ifrå den andra, såsom en herde skiljer fåren ifrå getterna.
32 e todas as nações serão reunidas diante dele, e apartará uns dos outros, como o pastor aparta dos bodes as ovelhas.
33 Och fåren skall han ställa på sina högra sido, och getterna på den venstra.
33 E porá as ovelhas à sua direita, mas os bodes à esquerda.
34 Då skall Konungen säga till dem, som äro på hans högra sido: Kommer, I mins Faders välsignade, och besitter det riket, som eder är tillredt ifrå verldenes begynnelse.
34 Então, dirá o Rei aos que Vinde, benditos de meu Pai, possuí por herança o Reino que vos está preparado desde a fundação do mundo;
35 Ty jag var hungrig, och I gåfven mig äta; jag var törstig, och I gåfven mig dricka; jag var husvill, och I herbergaden mig;
35 porque tive fome, e destes-me de comer; tive sede, e destes-me de beber; era estrangeiro, e hospedastes-me;
36 Nakot, och I klädden mig; sjuk, och I sökten mig; jag var i häktelse, och I kommen till mig.
36 e vestistes-me; adoeci, e visitastes-me; estive na prisão, e fostes ver-me.
37 Då skola de rättfärdige svara honom, och säga: Herre, när sågom vi dig hungrigan, och spisadom dig; eller törstigan, och gåfvom dig dricka?
37 Então, os justos lhe responderão, dizendo: Senhor, quando te vimos com fome e
38 När sågom vi dig vara husvillan, och herbergadom dig; eller nakotan, och kläddom dig?
38 E, quando te vimos estrangeiro e
39 Eller när sågom vi dig sjukan, eller i häktelse, och kommom till dig?
39 E, quando te vimos enfermo ou na prisão e fomos ver-te?
40 Då skall Konungen svara, och säga till dem: Sannerliga säger jag eder: Det I hafven gjort enom af dessa minsta mina bröder, det hafven I gjort mig.
40 E, respondendo o Rei, lhes dirá: Em verdade vos digo que, quando o fizestes a um destes meus pequeninos irmãos, a mim
41 Då skall han ock säga till dem på venstra sidone: Går bort ifrå mig, I förbannade, uti evinnerlig eld, som djeflenom och hans änglom tillredd är.
41 Então, dirá também Apartai-vos de mim, malditos, para o fogo eterno, preparado para o diabo e seus anjos;
42 Ty jag var hungrig, och I gåfven mig icke äta; jag var törstig, och I gåfven mig icke dricka.
42 porque tive fome, e não me destes de comer; tive sede, e não me destes de beber;
43 Jag var husvill, och I herbergaden mig icke; nakot, och I klädden mig icke; jag var sjuk och i häktelse, och I sökten mig icke.
43 sendo estrangeiro, não me recolhestes;
44 Då skola ock de svara honom, och säga: Herre, när såge vi dig hungrigan, eller törstigan, eller husvillan, eller nakotan, eller sjukan, eller i häktelse, och hafvom icke tjent dig?
44 Então, eles também lhe responderão, dizendo: Senhor, quando te vimos com fome, ou com sede, ou estrangeiro, ou nu, ou enfermo, ou na prisão e não te servimos?
45 Då skall han svara dem och säga: Sannerliga säger jag eder: Hvad I icke hafven gjort enom af dessa minsta, det hafven I ock icke gjort mig.
45 Então, lhes responderá, dizendo: Em verdade vos digo que, quando a um destes pequeninos
46 Och desse skola då gå uti eviga pino; men de rättfärdige i evinnerligit lif.
46 E irão estes para o tormento eterno, mas os justos, para a vida eterna.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.