João 11
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs VC
VC Versão Católica
1 Och låg en man krank, benämnd Lazarus, af Bethanien, af Marie och hennes systers Marthe by.
1 Lázaro caiu doente em Betânia, onde estavam Maria e sua irmã Marta.
2 Och var Maria den som smorde Herran med smörjelse, och torkade hans fötter med sitt hår; hvilkens broder, Lazarus, låg sjuk.
2 Maria era quem ungira o Senhor com o óleo perfumado e lhe enxugara os pés com os seus cabelos. E Lázaro, que estava enfermo, era seu irmão.
3 Så sände hans syster till honom, och sade: Herre, si, den du kär hafver, ligger sjuk.
3 Suas irmãs mandaram, pois, dizer a Jesus: Senhor, aquele que tu amas está enfermo.
4 När Jesus det hörde, sade han: Denne sjukdomen är icke till döds, utan till Guds äro; att Guds Son skall deraf ärad varda.
4 A estas palavras, disse-lhes Jesus: Esta enfermidade não causará a morte, mas tem por finalidade a glória de Deus. Por ela será glorificado o Filho de Deus.
5 Och hade Jesus Martham, och hennes syster, och Lazarum kär.
5 Ora, Jesus amava Marta, Maria, sua irmã, e Lázaro.
6 När han då hörde, att han var sjuk, blef han der i samma rummet två dagar.
6 Mas, embora tivesse ouvido que ele estava enfermo, demorou-se ainda dois dias no mesmo lugar.
7 Derefter sade han till Lärjungarna: Låt oss åter gå in i Judeen.
7 Depois, disse a seus discípulos: Voltemos para a Judéia.
8 Lärjungarna sade till honom: Rabbi, nu ville Judarna stena dig; och åter går du dit?
8 Mestre, responderam eles, há pouco os judeus te queriam apedrejar, e voltas para lá?
9 Jesus svarade: Äro icke tolf timmar om dagen? Hvilken som vandrar om dagen, han stöter sig icke; ty han ser denna verldenes ljus.
9 Jesus respondeu: Não são doze as horas do dia? Quem caminha de dia não tropeça, porque vê a luz deste mundo.
10 Men den som vandrar om nattena, han stöter sig; ty ljuset är icke i honom.
10 Mas quem anda de noite tropeça, porque lhe falta a luz.
11 Detta talade han; och sedan sade han till dem: Lazarus, vår vän, sofver; men jag går att uppväcka honom af sömnen.
11 Depois destas palavras, ele acrescentou: Lázaro, nosso amigo, dorme, mas vou despertá-lo.
12 Då sade hans Lärjungar: Herre, sofver han, så varder det bättre med honom.
12 Disseram-lhe os seus discípulos: Senhor, se ele dorme, há de sarar.
13 Men Jesus talade om hans död; och de mente, att han hade talat om lekamlig sömn.
13 Jesus, entretanto, falara da sua morte, mas eles pensavam que falasse do sono como tal.
14 Så sade då Jesus uppenbarliga: Lazarus är död.
14 Então Jesus lhes declarou abertamente: Lázaro morreu.
15 Och jag gläds för edra skull, att jag icke var der, på det I tro skolen; men låter oss gå till honom.
15 Alegro-me por vossa causa, por não ter estado lá, para que creiais. Mas vamos a ele.
16 Då sade Thomas, som kallas Tvilling, till Lärjungarna: Låt ock oss gå, att vi må dö med honom.
16 A isso Tomé, chamado Dídimo, disse aos seus condiscípulos: Vamos também nós, para morrermos com ele.
17 Då kom Jesus, och fann honom redo hafva legat fyra dygn i grafvene.
17 À chegada de Jesus, já havia quatro dias que Lázaro estava no sepulcro.
18 Och var Bethanien icke långt ifrå Jerusalem, vid femton stadier vägs.
18 Ora, Betânia distava de Jerusalém cerca de quinze estádios.
19 Och månge af Judarna voro komne till Martha och Maria, att de skulle hugsvala dem öfver deras broder.
19 Muitos judeus tinham vindo a Marta e a Maria, para lhes apresentar condolências pela morte de seu irmão.
20 När Martha hörde att Jesus kom, lopp hon emot honom; men Maria satt hemma.
20 Mal soube Marta da vinda de Jesus, saiu-lhe ao encontro. Maria, porém, estava sentada em casa.
21 Då sade Martha till Jesum: Herre, hade du varit här, hade min broder icke blifvit död.
21 Marta disse a Jesus: Senhor, se tivesses estado aqui, meu irmão não teria morrido!
22 Men jag vet ännu, att allt det du bedes af Gudi, det varder Gud gifvandes dig.
22 Mas sei também, agora, que tudo o que pedires a Deus, Deus to concederá.
23 Sade Jesus till henne: Din broder skall stå upp igen.
23 Disse-lhe Jesus: Teu irmão ressurgirá.
24 Sade Martha till honom: Jag vet, att han skall uppstå i uppståndelsen, på yttersta dagen.
24 Respondeu-lhe Marta: Sei que há de ressurgir na ressurreição no último dia.
25 Sade Jesus till henne: Jag är uppståndelsen och lifvet; hvilken som tror på mig, han skall lefva, om han än död blefve;
25 Disse-lhe Jesus: Eu sou a ressurreição e a vida. Aquele que crê em mim, ainda que esteja morto, viverá.
26 Och hvar och en som lefver, och tror på mig, han skall icke dö evinnerliga; tror du det?
26 E todo aquele que vive e crê em mim, jamais morrerá. Crês nisto?
27 Sade hon till honom: Ja, Herre, jag tror, att du äst Christus, Guds Son, som komma skulle i verldena.
27 Respondeu ela: Sim, Senhor. Eu creio que tu és o Cristo, o Filho de Deus, aquele que devia vir ao mundo.
28 Och när hon detta hade sagt, gick hon bort, och kallade Maria, sina syster, lönliga, och sade: Mästaren är kommen, och kallar dig.
28 A essas palavras, ela foi chamar sua irmã Maria, dizendo-lhe baixinho: O Mestre está aí e te chama.
29 När hon det hörde, stod hon straxt upp, och kom till honom.
29 Apenas ela o ouviu, levantou-se imediatamente e foi ao encontro dele.
30 Ty Jesus var icke än då kommen in i byn; utan var på samma rum, der Martha hade kommit emot honom.
30 {Pois Jesus não tinha chegado à aldeia, mas estava ainda naquele lugar onde Marta o tinha encontrado.}
31 Då nu Judarna, som med henne voro i huset, och hugsvalade henne, sågo Maria, att hon stod hasteliga upp och gick ut, följde de henne, och sade: Hon går till grafvena, att hon skall gråta der.
31 Os judeus que estavam com ela em casa, em visita de pêsames, ao verem Maria levantar-se depressa e sair, seguiram-na, crendo que ela ia ao sepulcro para ali chorar.
32 Då Maria kom dit som Jesus var, och såg honom, föll hon till hans fötter, och sade till honom: Herre, hade du varit här, vore min broder icke död.
32 Quando, porém, Maria chegou onde Jesus estava e o viu, lançou-se aos seus pés e disse-lhe: Senhor, se tivesses estado aqui, meu irmão não teria morrido!
33 När Jesus såg henne gråta, och Judarna, som voro komne med henne, ock gråta, förbittrade han sig i Andanom, och bedröfvades i sig sjelf;
33 Ao vê-la chorar assim, como também todos os judeus que a acompanhavam, Jesus ficou intensamente comovido em espírito. E, sob o impulso de profunda emoção,
34 Och sade: Hvar laden I honom? Sade de till honom: Herre, kom och se.
34 perguntou: Onde o pusestes? Responderam-lhe: Senhor, vinde ver.
35 Och Jesus gret.
35 Jesus pôs-se a chorar.
36 Då sade Judarna: Si, huru kär hade han honom!
36 Observaram por isso os judeus: Vede como ele o amava!
37 Men somlige af dem sade: Kunde icke han, som öppnade dens blindas ögon, hafva så gjort, att denne icke blifvit död?
37 Mas alguns deles disseram: Não podia ele, que abriu os olhos do cego de nascença, fazer com que este não morresse?
38 Då förbittrades åter Jesus i sig sjelf, och kom till grafvena. Och det var en kula; och en sten lagd deruppå.
38 Tomado, novamente, de profunda emoção, Jesus foi ao sepulcro. Era uma gruta, coberta por uma pedra.
39 Sade Jesus: Tager bort stenen. Sade till honom Martha, hans syster som död var: Herre, han luktar redo; ty han hafver varit död i fyra dygn.
39 Jesus ordenou: Tirai a pedra. Disse-lhe Marta, irmã do morto: Senhor, já cheira mal, pois há quatro dias que ele está aí...
40 Jesus sade till henne: Sade jag icke dig, att, om du trodde, skulle du få se Guds härlighet?
40 Respondeu-lhe Jesus: Não te disse eu: Se creres, verás a glória de Deus? Tiraram, pois, a pedra.
41 Då togo de stenen bort af rummet, der den döde lagder var. Och Jesus hof upp sin ögon, och sade: Fader, jag tackar dig, att du hafver hört mig.
41 Levantando Jesus os olhos ao alto, disse: Pai, rendo-te graças, porque me ouviste.
42 Dock vet jag, att du hörer mig alltid; men för folkets skull, som här omkring står, säger jag det, på det de tro skola, att du mig sändt hafver.
42 Eu bem sei que sempre me ouves, mas falo assim por causa do povo que está em roda, para que creiam que tu me enviaste.
43 Och då han det sagt hade, ropade han med höga röst: Lazare, kom ut.
43 Depois destas palavras, exclamou em alta voz: Lázaro, vem para fora!
44 Och han, som död var, kom ut, bunden om händer och fötter med svepekläde; och hans ansigte var förtäckt med en svetteduk. Jesus sade till dem: Löser honom, och låter honom gå.
44 E o morto saiu, tendo os pés e as mãos ligados com faixas, e o rosto coberto por um sudário. Ordenou então Jesus: Desligai-o e deixai-o ir.
45 Då trodde månge af Judarna på honom, som komne voro till Maria, och sågo det Jesus gjorde.
45 Muitos dos judeus, que tinham vindo a Marta e Maria e viram o que Jesus fizera, creram nele.
46 Men somlige gingo bort till de Phariseer, och sade dem hvad Jesus hade gjort.
46 Alguns deles, porém, foram aos fariseus e lhes contaram o que Jesus realizara.
47 Då församlade de öfverste Presterna och Phariseerna ett Råd, och sade: Hvad göre vi? Ty denne mannen gör mång tecken.
47 Os pontífices e os fariseus convocaram o conselho e disseram: Que faremos? Esse homem multiplica os milagres.
48 Låte vi honom så blifva, då tro alle på honom; och de Romare komma, och taga bort vårt land och folk.
48 Se o deixarmos proceder assim, todos crerão nele, e os romanos virão e arruinarão a nossa cidade e toda a nação.
49 Men en af dem, vid namn Caiphas, som var öfverste Prest på det året, sade till dem: I veten intet;
49 Um deles, chamado Caifás, que era o sumo sacerdote daquele ano, disse-lhes: Vós não entendeis nada!
50 Ej heller besinnen I, att oss är bättre att en man dör för folket, än att allt folket skulle förgås.
50 Nem considerais que vos convém que morra um só homem pelo povo, e que não pereça toda a nação.
51 Det sade han icke af sig sjelf; men efter han var öfverste Prest om det året, propheterade han; ty Jesus skulle dö för folket;
51 E ele não disse isso por si mesmo, mas, como era o sumo sacerdote daquele ano, profetizava que Jesus havia de morrer pela nação,
52 Och ej allenast för folket, utan att han församla skulle Guds barn, som förströdde voro.
52 e não somente pela nação, mas também para que fossem reconduzidos à unidade os filhos de Deus dispersos.
53 Ifrå den dagen rådslogo de emellan sig, att de skulle döda honom.
53 E desde aquele momento resolveram tirar-lhe a vida.
54 Så vandrade nu icke Jesus mer uppenbarliga ibland Judarna; utan gick dädan i den landsändan vid öknen, i en stad som heter Ephrem; och vistades der med sina Lärjungar.
54 Em conseqüência disso, Jesus já não andava em público entre os judeus. Retirou-se para uma região vizinha do deserto, a uma cidade chamada Efraim, e ali se detinha com seus discípulos.
55 Och instundade då Judarnas Påska; och månge gingo utaf landet upp till Jerusalem, för Påska, att de skulle rena sig.
55 Estava próxima a Páscoa dos judeus, e muita gente de todo o país subia a Jerusalém antes da Páscoa para se purificar.
56 Då sökte de efter Jesum, och talades vid emellan sig, ståndande i templet: Hvad synes eder, att han är icke kommen till högtidsdagen?
56 Procuravam Jesus e falavam uns com os outros no templo: Que vos parece? Achais que ele não virá à festa?
57 Och hade öfverste Presterna och de Phariseer budit på, att hvilken som visste hvar han vore, skulle han det kungöra, att de måtte gripa honom.
57 Mas os sumos sacerdotes e os fariseus tinham dado ordem para que todo aquele que soubesse onde ele estava o denunciasse, para o prenderem.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.