Marcos 10
Mashi Avui Wasilakahi (SIM) vs NTLH
1 Jisas yanga oson or halaha ormu provins Judiak ikmbaha ira. Or ihi fa Jordanin or mbuhu kauyok ormu ira. Urik ma musha orhik li ralandirsarik mashin ormu sawera, os ermba ermbak or ewesawendari hom.
1 Jesus saiu daquele lugar e foi para a região da Judeia que fica no lado leste do rio Jordão. Uma grande multidão se ajuntou outra vez em volta dele, e ele ensinava todos, como era o seu costume.
2 Urik Farisi lal li taha men li mbanak or mbanak li heyekmbaha limu silira, �Lo nihi mberem si mbandu? Os nokove nihin men semben ni turaha ni mbashinak si ika, karem ni mba nahi, jivik nawa os?�
2 Alguns fariseus , querendo conseguir uma prova contra ele, perguntaram: — De acordo com a nossa
3 Karem li silirik Jisas mu lirin silira, �Misumu nihi Moses mashi os or kayehendari mberem si mbandu?�
3 Jesus respondeu com esta pergunta:
4 Karem or silirik limu mbara, �Karem or kayeri sir, os ma lar nokove orhin or turaha sirin or halakmbaha or hishi nahi, wa jekamba las karem or kayeka, �Nokove anhi oson avak a halakwa nir.� Karem or kayeshinak li heyeshinak sivai hala ika.�
4 Eles responderam: — Moisés permitiu ao homem dar à sua esposa um documento de divórcio e mandá-la embora.
5 Urik ormu sawera, �Mberem ushirik Moses mashi oson or kayer? Jir ferfar naha mashi Avui Wasilakahin ji mblarnandari osik Moses mashi oson or kayehe jirin hari ri.
5 Então Jesus disse:
6 Hako armek ji misi, mas araje wolok Avui Wasilaka mbele mbele ondon or uri wolo hulayi nga nokove nga or uri vri.
6 Mas no começo, quando foram criadas todas as coisas, foi dito: “Deus os fez homem e mulher.
7 Uhunda osik hulayi or nokoplawa wolo avoko nijava orhin or halaha nokove orhi nga linda vri.
7 Por isso o homem deixa o seu pai e a sua mãe para se unir com a sua mulher,
8 Uhu opmu maome namtaskop nanda vria, mbeek apshambak nanda ambu vria.
8 e os dois se tornam uma só pessoa.” Assim, já não são duas pessoas, mas uma só.
9 Uhunda osik mbele las os Avui Wasilaka or ananjahanda oso mbeek ma misambik fehe lar tlendahi ambu sir.�
9 Portanto, que ninguém separe o que Deus uniu.
10 Karem or mba lafakaha aka lasik ormu ira. Or nga ol orin tiyandari ma ondo nga nendekop akak li lihi limu silira, �Mashi os erem mi mbari mashi oso mberemhi mashi sir?�
10 Quando já estavam em casa, os discípulos tornaram a fazer perguntas sobre esse assunto.
11 Urik ormu sawera, �Os ma lar nokove orhin or turaha or mbashinak si inak nokove anandin or la nahi, wa ma orto nokophirmbirinda ma ria.
11 E Jesus respondeu:
12 Uhunda hom os nokove las hula sihin si halaha hula anandin si siwa, sir erem hulatolhakanda nokove sira.�
12 E, se a mulher mandar o seu marido embora e casar com outro homem, ela também estará cometendo adultério.
13 Hulaima nokopma jikisakri lihin Jisasik limu laharara. Unak lirin or toloho Avui Wasilakan or sawenak lirin armek or ukmbahan. Hako orin tiyandari ma ondo li heyehe ma ondon limu ngriara.
13 Depois disso, algumas pessoas levaram as suas crianças a Jesus para que ele as abençoasse, mas os discípulos repreenderam aquelas pessoas.
14 Urik Jisas or heyehe wavu orhi osmu kavak nara. Uhu ormu mbara, �Jikisakri tondon halashinak anhik li raka. Jir avak lirin ji pantlewa hala. Ma ol jikisakri tondo hom nawa Avui Wasilakahi krahak li sihi orhik ikwa lira.
14 Quando viu isso, Jesus não gostou e disse:
15 Omendingak jirin amu sawenduwa, os ma lar Avui Wasilakahi krahak or sikwak or hishi nahi, jikisakri tondo hom or naka. Os lir hom or nana ambu nahi, or mbeek Avui Wasilakahi krahak sikwa ambu ri, wahau.�
15 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: quem não receber o Reino de Deus como uma criança nunca entrará nele.
16 Karem or mbaha jikisi ondon or laharaha tava orhik lirin or toloho Avui orhi lirin armesarmek or ukmbaha ormu sawera.
16 Então Jesus abraçou as crianças e as abençoou, pondo as mãos sobre elas.
17 Jisas yanga oson or halaha or ikmba urik ma lar orhik or shirinya raha Jisas siri mishik pasir or taha kumbambongon or huvuhu ormu silira, �Mir tisa jivi mira. Anin sawenak a misi, mberem a uhu os ermba ermbak linda oson avai laku?�
17 Quando Jesus estava saindo de viagem, um homem veio correndo, ajoelhou-se na frente dele e perguntou: — Bom Mestre, o que devo fazer para conseguir a vida eterna?
18 Karem or silirik Jisas mu mbara, �Mberem ushiwak an jivi, karem mi mbandu? Avui Wasilaka namtar nom jivi mende ria.
18 Jesus respondeu:
19 Mashi os Moses karem or kayendari ondo angop mi heyendari lir, man mandingormewa hala, nokophirmbirihi hulatolhakawa hala, hirnyawa hala, man sembe mbawa hala, man haimba handambaha mbele mbele lihin lawa hala, avoko nijava mihin tiyaha mashi frihin misika.�
19 Você conhece os mandamentos: “Não mate, não cometa adultério, não roube, não dê falso testemunho contra ninguém, não tire nada dos outros, respeite o seu pai e a sua mãe.”
20 Karem or mbarik ormu mbara, �Tisa, os jikisakrik a nari wolokop sishi raha mashi ondo amber angop a tiyarakonda nir.�
20 — Mestre, desde criança eu tenho obedecido a todos esses mandamentos! — respondeu o homem.
21 Karem or mbarik Jisas orin or heyehe ormu mbara, �Mirin amu rupshinduwa. Hako mbele las os mendek mi nawak amu heyenduwa. Mir mbele mbele mihi ondon mi mbashinak li frungawushinak ya ondon mi laha erndakava ondon haka. Ushihi ra anin mi tiyaka. Os erem mi uwa kumak hevenik mi lakundan os mimu hundujenduwa.�
21 Jesus olhou para ele com amor e disse:
22 Karem or mbarik ma oto fuma kava heyehe wavu orhi kavak si narik or halashihi ormu ira. Mberem ushirik? Or ya mbele mbele mushak nandari ora.
22 Quando o homem ouviu isso, fechou a cara; e, porque era muito rico, foi embora triste.
23 Urik Jisas ol orin tiyandari ma ondon or heyehe ormu mbara, �Ma ol mbele mbele nga mushak nanda ma ondo Avui Wasilakahi siyok li sikmbaha li hishiwa anala mendekwa lir.�
23 Jesus então olhou para os seus discípulos, que estavam em volta dele, e disse:
24 Karem or mbarik wavu lihi musha mushak li hishihi limu mbara, �Ayo, mashi toso mberemhi mashi sir?� Urik ormu mbara, �Ji misi, os Avui Wasilakahi siyok ji sikmbaha ji hishi nahi, anala mendekwa jir.
24 Quando ouviram isso, os discípulos ficaram espantados, mas Jesus continuou:
25 Kamel lar am kowen tlavanda nil washi orok layikundar? Wahau. Uhunda hom ma ol mbele mbele mushak nanda ondo os Avui Wasilakahi siyok li sikmbaha li hishiwa kava ukwa mende sir.�
25 É mais difícil um rico entrar no Reino de Deus do que um camelo passar pelo fundo de uma agulha.
26 Karem or mbarik ol orin tiyandari ma ondo li lishnyafaha lihi ambek limu mbara, �Os erem si na nahi, wa lawe avak ermba ermbak linda oson laku?�
26 Quando ouviram isso, os discípulos ficaram espantadíssimos e perguntavam uns aos outros: — Então, quem é que pode se salvar?
27 Urik Jisas lirin or heilaha ormu mbara, �Mbele mbele ol ma undahi ambu ondo Avui Wasilaka or undahi lir.�
27 Jesus olhou para eles e disse:
28 Urik Pita mu orin silira, �Misi, mbele mbele nihi amber angop ni halarakoho mirin nimu tiyanduwa. Hako mbele menden ni laku?�
28 Aí Pedro disse: — Veja! Nós deixamos tudo e seguimos o senhor.
29 Karem or silirik Jisas mu mbara, �Omendingak jirin amu sawenduwa, ma ol anin tiyakwak hishiwa ma ondo mbele mbele lihi, aka, mahasanje, jikanoka, avoko nijava, jikisi, nowe lihi nga li halaha anin li tiya nahi,
29 Jesus respondeu:
30 os misambi torok li liwa wolo Avui Wasilaka mbele mbele ol li halawan lihi farniyik warje nga or hakwa lir. Hako nomorawu er nga lirik talakwa lir. Uhundanak kumak ermba ermbak linda oson livai laka.�
30 receberá muito mais, ainda nesta vida. Receberá cem vezes mais casas, irmãos, irmãs, mães, filhos, terras e também perseguições. E no futuro receberá a vida eterna.
31 Uhu mashi las nga ormu mbara, �Ma ol misambi torok maifu iwa ma ondo kumak avak ta kumasikwa lir. Unak ma ol ter wolok kumasi iwa ondo kumak avak maifu ikwa lir.�
31 Muitos que agora são os primeiros serão os últimos, e muitos que agora são os últimos serão os primeiros.
32 Urik Jisas nga ol orin tiyandari ma ondo nga yanga Jerusalemik li ikmba limu ura. Hako Jisas or maifu irik ol orin tiyandari ondo li kumasihi wavu apsham apsham limu hishira. Urik ma ol lir nga iri ondo er nga wavu musha mushak limu hishira. Urik Jisas ma 12-pela ondo nom apsham or lai ewehe mbele mbele os orhik talakurin lirin ormu sawera,
32 Jesus e os discípulos iam pela estrada, subindo para Jerusalém. Ele caminhava na frente, e os discípulos, espantados, iam atrás dele; as outras pessoas que iam com eles estavam com medo. Então Jesus chamou outra vez os discípulos para um lado e começou a falar sobre o que ia acontecer com ele. Jesus disse:
33 �Ji misi, avak Jerusalemik ni ikwa nir. Unak Ma Jikisi Avui Wasilakahi oton tavarenje bikpris nga mashi Moseshin sawenda ma ondo nga lihi tavak li hakwa ri. Unak orin li kotim uhu orin li mandingormekmbaha mbaolsolokwa lir.
33 — Escutem! Nós estamos indo para Jerusalém, onde o
34 Uhu Judama ambu ondohi tavak li halashinak orin li okolehe suntlayashihi wakoroho li mandingormekwa ri. Unak niri frijip fri ishinak indik usahakwa ri,� karem ormu lirin sawera.
34 Estes vão zombar dele, cuspir nele, bater nele e matá-lo; mas três dias depois ele ressuscitará.
35 Urik Jems fre Jon Sebedihi jikisi ovro Jisasik fri raha frimu silira, �Tisa, shir mbele las mirin shi silinak os shi siliwa hom am shiri ukundam?�
35 Depois Tiago e João, filhos de Zebedeu, chegaram perto de Jesus e disseram: — Mestre, queremos lhe pedir um favor.
36 Karem fri silirik ormu silira, �Wa, mberem a ukmbaha si hishindu?�
36 — O que vocês querem que eu faça para vocês? — perguntou Jesus.
37 Urik frimu mbara, �Kumak os kwambu mihi kormbak si nashinak malakamak mi naha yanga mihik mi liwa wolo shirin halashinak shir nga malakamak shi naka. Halanak shir lar tapmama yok or linak lar tava ashi yok or lika.�
37 Eles responderam: — Quando o senhor sentar-se no trono do seu
38 Karem fri sawerik ormu mbara, �Shir mbeek os shi siliwan hishiyariwa ambu shir. Shir nomorawu os anhik talakwa oson am kishandahi osh? Os jeseng anda uku os a akwa oso am erem andahi osh? Nomorawu os a kishakwa oso ma fak or siwak fa si rasa si sirinda hom nakwa sir. Shir am erem kishandahi osh?�
38 Jesus respondeu:
39 Urik frimu mbara, �He, shi kishandahi shir.�
39 Eles disseram: — Podemos. Então Jesus disse:
40 Hako ma ol tapmama anhi yok linak tava ashi anhi yok likwa ma ondo an mbeek a kamakwa ambu nir. Ma ol Avui Wasilaka kamahanda ma ondo nom or mbashinak orok likwa lir.�
40 Mas eu não tenho o direito de escolher quem vai sentar à minha direita e à minha esquerda. Pois foi Deus quem preparou esses lugares e ele os dará a quem quiser.
41 Urik ma 10-pela ondo Jems fre Jon Jisasin fri siliri mashi oson li misihi limu fririn ngriara.
41 Quando os outros dez discípulos ouviram isso, começaram a ficar zangados com Tiago e João.
42 Urik Jisas lir amber or usharik li ralandirsarik ormu sawera, �Malakama tol misambik linda angop ji heyenda lir. Lir awu awuk li mbashiwak hulaima nokopma lihi siyok li sihi os li mbawa hom unda lir.
42 Então Jesus chamou todos para perto de si e disse:
43 — ausente —
43 Mas entre vocês não pode ser assim. Pelo contrário, quem quiser ser importante, que sirva os outros,
44 — ausente —
44 e quem quiser ser o primeiro, que seja o escravo de todos.
45 Ma Jikisi Avui Wasilakahi oto mbeek misambi torok malakamak or nakurik tari ambu ri, wahau. Ma amber jelyaha lihi farniyik or hakurik tari ri. Os erem or unda osik jir erem ji uka.�
45 Porque até o
46 Jisas nga ma ol orin tiyandari ondo nga yanga Jerikok li talaha li irik ma musha mendek orin limu tiya ira. Li ihi misokome tumundari ma lar limu heyera. Ma oto nombo sumbuk or lihi ya mbele mbelenjik lishi silindari ma ria. Hi orhi Bartimeus oria, jikisi Timeushi ria.
46 Jesus e os discípulos chegaram à cidade de Jericó. Quando ele estava saindo da cidade, com os discípulos e uma grande multidão, encontrou um cego chamado Bartimeu, filho de Timeu. O cego estava sentado na beira do caminho, pedindo esmola.
47 Or lihi nor misirik Jisas Nasaretik fehenda ormu rara. Urik wasilaka mendek ormu ushambara, �Jisas, jinirmbanira Devithi mirin, an wavu mi hishiwa.�
47 Quando ouviu alguém dizer que era Jesus de Nazaré que estava passando, o cego começou a gritar: — Jesus,
48 Karem or mbarik ma ondo olmu orin ngriara, �Mir suwambushi mihin arangoho mayam lika!� Hako indik wasilaka mendek ormu ushambara, �Mir jinirmbanira Devithi mirin, an wavu mi hishiwa.�
48 Muitas pessoas o repreenderam e mandaram que ele calasse a boca, mas ele gritava ainda mais: — Filho de Davi, tenha pena de mim!
49 Urik Jisas ormu mbara, �Ma oton ji mbanak or ta.� Karem or mbarik orin limu ushara, �Wavu mihin halashinak kwambuk si na. Usaha i, or mirin ushandu.�
49 Então Jesus parou e disse: Eles chamaram e lhe disseram: — Coragem! Levante-se porque ele está chamando você!
50 Urik kolomalok kousamba orhin or tlolo lafakaha Jisasik ormu ira.
50 Então Bartimeu jogou a sua capa para um lado, levantou-se depressa e foi até o lugar onde Jesus estava.
51 Urik Jisas ormu silira, �Mberem a miri ukmbaha mi mbandu?� Urik ormu mbara, �Wasilaka, a heyekmbaha amu hishinduwa.�
51 — O que é que você quer que eu faça? — perguntou Jesus. — Mestre, eu quero ver de novo! — respondeu ele.
52 Urik ormu mbara, �Anin mi hishiowenda nombo orok misokome mihi avak jivik nakwa sir. Avak usaha ika.� Karem or mbarik kolomalok misokome orhi si huririk or heyehe nor usaha ormu Jisasin tiya ira.
52 — Vá; você está curado porque teve fé! — afirmou Jesus. No mesmo instante, Bartimeu começou a ver de novo e foi seguindo Jesus pelo caminho.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.