Mateus 25

Àr 'ra'yo nkohi Jö har ñhöñhö maxei nto̱ngwi ár mahwifi har ha̱i m'onda ne har ñhömfo̱ (OTQNT) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Núꞌmu̱ xta penga Nöꞌö Togo ba e bi Njöꞌi da ꞌñekwa ár tsꞌu̱tꞌwi, ma da ñhe̱hwi ngu nꞌar nthöti bi tꞌo̱tꞌe. ꞌRe̱tꞌa ya nxutsi bi hñöxa yá ñotꞌi, ma ba thö ar ñꞌo̱ho̱ ma nda nthöti.
1 Então o Reino dos céus será semelhante a dez virgens, que saíram com suas lâmpadas ao encontro do esposo.
2 Ha nuya nxutsiꞌu̱, ku̱tꞌa mi ja yá mfeni ne ku̱tꞌa mi ñꞌentho.
2 Cinco dentre elas eram tolas e cinco, prudentes.
3 Nuꞌu̱ ku̱tꞌa mi ñꞌentho, himbi hñöxa nze̱ye̱ ar nziki da xitꞌa yá ñotꞌi.
3 Tomando suas lâmpadas, as tolas não levaram óleo consigo.
4 Ha nuꞌu̱ ma ku̱tꞌa mi ja yá mfeni, bi hñöxkwi mahye̱gi yá ñotꞌi nꞌa xito mi po ar nziki.
4 As prudentes, todavia, levaram de reserva vasos de óleo junto com as lâmpadas.
5 Nöꞌö ma nda nthöti himbi ngutꞌa bi zo̱ho̱, jange gatho ꞌre̱tꞌa ya nxutsi bi zo̱pa ar tꞌöhö ne bi ñꞌöꞌu̱.
5 Tardando o esposo, cochilaram todas e adormeceram.
6 Ngu made ar xui bi nheki nꞌar mhafi mi emba ya nxutsi: Xi ꞌñepꞌu̱ nöꞌö togo ma da nthöti. Di ma ba thöhu̱.
6 No meio da noite, porém, ouviu-se um clamor: Eis o esposo, ide-lhe ao encontro.
7 Nuꞌmú̱ nuꞌu̱ ꞌre̱tꞌa ya nxutsi bi nuhu, ne dama bi tso̱ yá ñotꞌi.
7 E as virgens levantaram-se todas e prepararam suas lâmpadas.
8 Nuꞌu̱ mi ñꞌentho bi ꞌñemba nu ma ku̱tꞌa mi ja yá mfeni: Thogagihe nꞌa tu̱i ri nzikihu̱, ngetho ma ñotꞌihe hwetꞌatho.
8 As tolas disseram às prudentes: Dai-nos de vosso óleo, porque nossas lâmpadas se estão apagando.
9 Ha nuya nxutsi mi ja yá mfeni, bi ꞌñemba nu maꞌra: Hinꞌö, xiꞌmu̱ da kꞌatkagihe nꞌe. Xiñho ma gi ta̱nse̱hu̱ habu̱ bi ꞌba̱.
9 As prudentes responderam: Não temos o suficiente para nós e para vós; é preferível irdes aos vendedores, a fim de o comprardes para vós.
10 Núꞌmu̱ mi ꞌyo ar ꞌñu ma nda da̱nga ar nziki, geꞌmu̱ bi zo̱ nöꞌö togo ma nda nthöti. Nuꞌmú̱ nuꞌu̱ ku̱tꞌa ya nxutsi xki ñhoki bi yu̱tꞌwi har ngo, ne bi njotꞌa ar goxthi.
10 Ora, enquanto foram comprar, veio o esposo. As que estavam preparadas entraram com ele para a sala das bodas e foi fechada a porta.
11 Mꞌe̱fa bi zo̱ nuꞌu̱ maꞌra ya nxutsi, ne mi eñꞌu̱: Ndada, xogagihe ar goxthi.
11 Mais tarde, chegaram também as outras e diziam: Senhor, senhor, abre-nos!
12 Ha nöꞌö togo ma nda nthöti, bi döti ne bi ꞌñembabiꞌu̱: Xa majöni di xiꞌahu̱, hindi pöka togoꞌihu̱.
12 Mas ele respondeu: Em verdade vos digo: não vos conheço!
13 Jange nuꞌahu̱ ndo̱ꞌmhu̱, ngetho hingi pöhu̱ tema pa, wa tema xe̱nimpa, ma da zo̱ Nöꞌö Togo ba e bi Njöꞌi.
13 Vigiai, pois, porque não sabeis nem o dia nem a hora.
14 Ár tsꞌu̱tꞌwi Jö jangu nꞌar hmu mi ꞌba̱ ar ꞌñu nda ma manꞌar ha̱i yapꞌu̱. Ne bi zohna yá ꞌbe̱go ne bi hyemba ár bojö nda japabi nda xu,
14 Será também como um homem que, tendo de viajar, reuniu seus servos e lhes confiou seus bens.
15 ngu ár nihi yá mfeni nꞌa ngu nꞌa. Nꞌa bi umba ku̱tꞌa ya bojö, manꞌa bi umba yoho, ha nöꞌö manꞌa nꞌase̱ bi umbabi. Nepꞌu̱ bi gu̱ ar ꞌñu bi ma.
15 A um deu cinco talentos; a outro, dois; e a outro, um, segundo a capacidade de cada um. Depois partiu.
16 Nöꞌö togo bi tꞌumbabi ku̱tꞌa, bi ma ba japa nunar bojönu̱ bi mpe̱fi, ne bi gu̱ka ma ku̱tꞌa.
16 Logo em seguida, o que recebeu cinco talentos negociou com eles; fê-los produzir, e ganhou outros cinco.
17 Njapꞌu̱ nöꞌö xki tꞌumba yoho nꞌehe, bi gu̱ka ma yoho.
17 Do mesmo modo, o que recebeu dois, ganhou outros dois.
18 Nöꞌö togo xki tꞌumba nꞌa, bi ma ba xa̱ꞌma nꞌar otsꞌi, ne ka bi ꞌñöhnu̱ ár bojö ár hmu.
18 Mas, o que recebeu apenas um, foi cavar a terra e escondeu o dinheiro de seu senhor.
19 Mi tho nze̱ye̱ ya pa ba penga ar hmu, ne bi hñöꞌspa majöni yá ꞌbe̱go.
19 Muito tempo depois, o senhor daqueles servos voltou e pediu-lhes contas.
20 Mi zo̱ nöꞌö xki tsꞌokwabi ku̱tꞌa ya bojö, bi umba ár hmu ma ku̱tꞌa xki döhö, ne bi ꞌñembabi: Tsi ndada, ga tsogagi ku̱tꞌa ya bojö, ha nuga da höñꞌa ma ku̱tꞌa xta töhö.
20 O que recebeu cinco talentos, aproximou-se e apresentou outros cinco: - Senhor, disse-lhe, confiaste-me cinco talentos; eis aqui outros cinco que ganhei.'
21 Nuꞌmú̱ ar hmu bi dödi ne bi ꞌñenö: Xiñho nöꞌö xka pe̱fi, xa gar hoga ꞌbe̱go gi o̱tꞌa nöꞌö nsiꞌaꞌi. Ga pödi ga su nöꞌö tsi tu̱i da ꞌraꞌi. Nupya ma ga husꞌa ár nze̱ye̱. Ba e ga ꞌbu̱hwi ri hmugi, ne ga njohyawi.
21 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
22 Mꞌe̱fa bi zo̱ nöꞌö xki tꞌumbabi yoho ya bojö, ne bi ꞌñemba ár hmu: Tsi ndada, ga tsogagi yoho ya bojö, ha nuga xta höñꞌa ma yoho xta töhö.
22 O que recebeu dois talentos, adiantou-se também e disse: - Senhor, confiaste-me dois talentos; eis aqui os dois outros que lucrei.
23 Nuꞌmú̱ ar hmu bi dödi ne bi ꞌñenö: Xiñho nöꞌö xka pe̱fi, xa gar hoga ꞌbe̱go gi o̱tꞌa nöꞌö nsiꞌaꞌi. Ga pödi ga su nöꞌö tsi tu̱i da ꞌraꞌi. Nupya ma ga husꞌa ár nze̱ye̱. Ba e ga ꞌbu̱hwi ri hmugi, ga njohyawi.
23 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
24 Núꞌmu̱ mi zo̱ ar ꞌbe̱go xki tsꞌokwa nꞌar bojö, bi ꞌñemba ár hmu: Tsi ndada, di pödi xi ntsꞌoꞌi, ne ma gi hñömga nöꞌö xta töhö, ngetho gi xo nöꞌö hinxka potꞌi, ne gi muntsꞌa ar tꞌe̱i hinxka pitsꞌi.
24 Veio, por fim, o que recebeu só um talento: - Senhor, disse-lhe, sabia que és um homem duro, que colhes onde não semeaste e recolhes onde não espalhaste.
25 Jange nuga da tsu, ne ma da a̱gi, ha nupya xi ꞌbu̱kwa nöꞌö ri me̱ti.
25 Por isso, tive medo e fui esconder teu talento na terra. Eis aqui, toma o que te pertence.
26 Ar hmu bi dödi ne bi ꞌñenö: Xa gar tsꞌoꞌbe̱go ne gar döhñe. Nuꞌmu̱ ngi pödi di xo nöꞌö hinxta potꞌi ne di muntsꞌa nöꞌö hinxta pitsꞌi,
26 Respondeu-lhe seu senhor: - Servo mau e preguiçoso! Sabias que colho onde não semeei e que recolho onde não espalhei.
27 nuꞌmú̱, yoꞌö hinga kwata ma bojö ha ya jwatbojö, ne xta pengi nda tꞌakagi ma bojö ne nöꞌö xki döhö.
27 Devias, pois, levar meu dinheiro ao banco e, à minha volta, eu receberia com os juros o que é meu.
28 Ne bi ꞌñemba nuꞌu̱ togo mi ñꞌowi: Hñömbabihu̱ ar bojö da tsokwabinu̱, ne umbabihu̱ togo pe̱ꞌsa ꞌre̱tꞌa.
28 Tirai-lhe este talento e dai-o ao que tem dez.
29 Ngetho nöꞌö togo pe̱tsꞌi, ma da tꞌumbabi da bongwathobi, ha nöꞌö tsi tu̱i pe̱tsꞌi, ma da thömbabi xo̱ge.
29 Dar-se-á ao que tem e terá em abundância. Mas ao que não tem, tirar-se-á mesmo aquilo que julga ter.
30 Ne nöꞌö ar ꞌbe̱go hinter ꞌbe̱fi, ꞌñethu̱ har ꞌbe̱xui habu̱ jar tsꞌoni ne ar nguxtꞌatsꞌi.
30 E a esse servo inútil, jogai-o nas trevas exteriores; ali haverá choro e ranger de dentes.
31 Nu xta penga Nöꞌö Togo ba e bi Njöꞌi di hö nꞌar döta nsunda, ne di ñꞌowi yá e̱nxe̱, da hñuxa hár thuxandö da hñöꞌspa majöni ya meximha̱i.
31 Quando o Filho do Homem voltar na sua glória e todos os anjos com ele, sentar-se-á no seu trono glorioso.
32 Ma da mhuntsꞌa gatho ya jöꞌi ꞌbu̱ hár nxidi ar ximha̱i, ne da hwahna nꞌa ngu nꞌa, njangu nꞌar ma̱ꞌyo ꞌweka ya de̱ti ne ya tꞌöxi.
32 Todas as nações se reunirão diante dele e ele separará uns dos outros, como o pastor separa as ovelhas dos cabritos.
33 Ne ma da ꞌba̱ꞌma hár ñꞌe̱i ya tsi de̱ti, ne hár ngöhö ya tꞌöxi.
33 Colocará as ovelhas à sua direita e os cabritos à sua esquerda.
34 Nuꞌmú̱ nunar Ndö ma da ꞌñemba nuꞌu̱ ꞌba̱ hár ñꞌe̱i: Ba ehu̱ nuꞌahu̱ xi jöpꞌahu̱ ma Dada, ku̱thu̱ hár tsꞌu̱tꞌwi Jö xi thokꞌahu̱ núꞌmu̱ hinte mi ꞌbu̱hmö ar ximha̱i.
34 Então o Rei dirá aos que estão à direita: - Vinde, benditos de meu Pai, tomai posse do Reino que vos está preparado desde a criação do mundo,
35 Ngetho núꞌmu̱ ndi tunthu, ga ꞌraju̱ te da tsi. Núꞌmu̱ ndi tuthe, ga ꞌraju̱ ar dehe, ne núꞌmu̱ ndi ne ar ꞌñu, ga ꞌraju̱ habu̱ da oxi.
35 for I hungered, and ye gave me to eat; I thirsted, and ye gave me to drink; I was a stranger, and ye took me in;
36 Núꞌmu̱ himi otho te nga he, ga hetkagihu̱. Núꞌmu̱ ndi hñeni ne ndi o ar fa̱di, ga e ga kꞌöskagihu̱.
36 naked, and ye clothed me; I was ill, and ye visited me; I was in prison, and ye came to me.
37 Nuꞌmú̱ nuꞌu̱ bi ꞌyo̱tꞌa xiñho da ꞌñeñꞌu̱: Ma tsi Hmuꞌihe, hamꞌu̱ da hantꞌahe ngi tunthu, ne da ꞌraꞌahe te ngi tsi. Wa hamꞌu̱ da hantꞌahe ngi tuthe, ne da ꞌraꞌahe ar dehe.
37 Then shall the righteous answer him saying, Lord, when saw we thee hungering, and nourished thee; or thirsting, and gave thee to drink?
38 Hamꞌu̱ da hantꞌahe ngi ne ar ꞌñu, ne da ꞌraꞌahe habu̱ ngi oxi. Wa hamꞌu̱ da hantꞌahe mi otho te ngi hye, ne da hetꞌahe.
38 and when saw we thee a stranger, and took thee in; or naked, and clothed thee?
39 Hamꞌu̱ da hantꞌahe ngi hñeni, wa ngi o ar fa̱di, ne ma da kꞌösꞌahe.
39 and when saw we thee ill, or in prison, and came to thee?
40 Nuꞌmú̱ ar Ndö da dödi ne da ꞌñenö: Xa majöni di xiꞌahu̱, nuꞌmu̱ ga ꞌyo̱thwu̱ nꞌa nuꞌu̱ ma tsi ku, mödi hingi döta hár nthandi ya jöꞌi, pöhu̱ go ga ꞌyo̱tkagihu̱.
40 And the King answering shall say to them, Verily, I say to you, Inasmuch as ye have done it to one of the least of these my brethren, ye have done it to me.
41 Mꞌe̱fa ar Ndö da ꞌñemba nuꞌu̱ ꞌba̱ hár ngöhö: ꞌWehu̱ di möhu̱ nuꞌahu̱ xi zu̱ꞌahu̱ ár kwe̱ Jö. Di ma ba ñho̱hu̱ har tsibi hiñhamꞌu̱ da hwetꞌi, xi tꞌe̱kwabi ar tsꞌondöhi ne yá e̱nxe̱ te̱ni.
41 Then shall he say also to those on the left, Go from me, cursed, into eternal fire, prepared for the devil and his angels:
42 Ngetho ndi tunthu, ne hinga ꞌraju̱tsꞌu̱ te nga tsi. Ndi tuthe, ne hinga ꞌraju̱tsꞌu̱ ar dehe.
42 for I hungered, and ye gave me not to eat; I thirsted, and ye gave me not to drink;
43 Ndi ne ar ꞌñu, hinga ꞌraju̱ ar se̱ki habu̱ nga oxi. Mi otho te nga he, ne hinga hyetkagihu̱. Ndi hñeni ne ndi o ar fa̱di, ne hinga ma ga kꞌöskagihu̱.
43 I was a stranger, and ye took me not in; naked, and ye did not clothe me; ill, and in prison, and ye did not visit me.
44 Nuꞌmú̱ ya tsꞌojöꞌi ma da dödi ne da ꞌñeñꞌu̱: Ma tsi Hmuꞌihe, hamꞌu̱ da hantꞌahe ngi tunthu, ngi tuthe, ngi ne ar ꞌñu, hinte ngi pe̱ꞌsa te ngi hye, ngi hñeni wa ngi o har fa̱di, ne hinda fa̱xꞌahe.
44 Then shall *they* also answer saying, Lord, when saw we thee hungering, or thirsting, or a stranger, or naked, or ill, or in prison, and have not ministered to thee?
45 Nuꞌmú̱ ar Ndö da dötwabi ne da ꞌñenö: Xa majöni di xiꞌahu̱, nuꞌmu̱ hingi fa̱xu̱ nꞌa numa tsi ku hingi döta hár nthandi ya jöꞌi, pöhu̱ go gekagi togo hinxka fa̱xu̱.
45 Then shall he answer them saying, Verily I say to you, Inasmuch as ye have not done it to one of these least, neither have ye done it to me.
46 Nuꞌmú̱ nuꞌu̱ di ma habu̱ ma da hñönga ar mfe̱i hiñhamꞌu̱ da götsꞌi. Ha nuꞌu̱ xi ꞌyo̱tꞌa xiñho, ma da yu̱tꞌa mhetsꞌi habu̱ hiñhamꞌu̱ da göxa yá te.
46 And these shall go away into eternal punishment, and the righteous into life eternal.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.