Marcos 12
Got orhe meng brak ban (OPM) vs NAA
1 Gahan Jisas oh ihirnong Gin gur mama paham meng moh amratinmur.
1 Depois Jesus começou a falar-lhes por parábola:
2 Patdapat gahan kapotin haya tei mah Gin kapoma yan nasariya ma hapat daham orhe atamreipat han ohnong Gin go susa norhe tomhan san wamat napapti han ire tomhano tomhan mohom yan ma nasaripti yano oh ma nasaripti oh go nadar aprinmur por darhetipri.
2 No tempo da colheita, mandou um servo para que recebesse dos lavradores a sua parte dos frutos da vinha.
3 Por darhetporhan oh sus tomhan san awamat papti han ire duup han kotporhan ihir wamara Tomhan san nita han oh erer moh datipra daham tomhan san nita han ohe darhetir han ohnong kawsi suma be it darhetiri hangopari.
3 Mas os lavradores o agarraram, espancaram e o despacharam de mãos vazias.
4 Imtirihan oh it orhe atamreipat han tit han ohnong darhetipri. Darhetporhan oh ire duup han saporhan ihir ohnong kak moh kawsi haptor mara ohnong sumo imaro mar darhetiri hangopari.
4 De novo, enviou-lhes outro servo, e eles bateram na cabeça dele e o insultaram.
5 Imtirihan oh it atamreipat han tit ohnong darhetipri. Darhetporhan oh ire duup han saporhan ihir wamara ohnong net pora sutperhan hapungopri. Haputporhan it tit tit mat darherpatin kat han ihirnong suyao kat han war mar darheriyao imat orhorwi indeiniptiri.
5 Mandou ainda outro servo, e a este mataram. Muitos outros lhes enviou, dos quais espancaram uns e mataram outros.
6 Imatwi ihaptin gahan kom pepe oh Norhe mon bopor mat pat brer moh ohe danong ham ohe meng amratiprohewa daham darhetipri.
6 — Restava-lhe ainda um: o seu filho amado. Por fim, mandou o filho, pensando: “O meu filho eles respeitarão.”
7 Darhetporhan oh saporhan ru wamat pati han ihir wamara Moh ru nita han ohe mon moh kaput mong pan moh oh datiprahe. Ihan dir kaput mong pan moh dir datiprimur. Ihan mon moh dir sutiprohemur goshapti
7 Mas os tais lavradores disseram entre si: “Este é o herdeiro; venham, vamos matá-lo, e a herança será nossa.”
8 mon ohnong net pora pisusa kot dahnong mara sein sut itiri hangopri. Ihtipari pongopri.
8 E, agarrando o filho, mataram-no e o lançaram fora da vinha.
9 Jisas oh paham meng oh giporpat kuuhan ihirnong Gin mama paham meng ma napor moh tomhan san wamat pati ihir imtiperhan tomhan san nita han oh ihirnong kinmatipra dahaya por dahandeingopri. Dahamara ihir na pot patin Jisas orhordapat Tomhan san nita han oh mimtipramur. Oh ire pati teinong it susa ihirnong sein suma wan han ihirnong Gin gur nohe tomhan san moh gur wamar napaptenmur por wan han ire bes teinong matipramur.
9 — Que fará, pois, o dono da vinha? Virá, exterminará aqueles lavradores e entregará a vinha a outros.
10 Gur Got oh ritporhan ma brak matpa meng moh sam na dahaptida. Ritporhan ma brak matpa meng oh mamaru hat patmur.
10 Vocês ainda não leram este trecho da Escritura:
11 It dar ma gonotipri oh Hanipyah Got orhor imtipramur. Imtiporhan wamara Epe. Na imtin hatin han moh it dara haw mutuh tam matir moh yahnap moho rim amam isip mat papteprimur.
11 Isto procede do Senhor
12 Potporhan sawa poripti hano ihir amrama Mama paham meng napor moh Isrer diradire boknong naham ginapor ma hapat daham Ihan dir gin morhor karapus matinmat net potpera gospotpa orhor kuuhan ire kintei ohoh kas ham ama mandatpa oh.
12 E procuravam prender Jesus, porque entenderam que ele havia contado essa parábola contra eles; mas temiam o povo. Então eles o deixaram e foram embora.
13 Gahan Parisi ihir tap tei hapti kat han Parisio Herot ohe hano ihirnong Gur Jisas ohe patnong sus ohnong da aban mar orhe boknong tasutin meng tit ha ritinohmur por ama darhetpa oh.
13 E enviaram a Jesus alguns dos fariseus e dos herodianos, para que o apanhassem em alguma palavra.
14 Darhetperhan ihir Jisas ohe pat teinong aprisa Tisa. Nuhut gonong am hat patimur. Go arpin mengwi ripat hanmur. Go Moh winsi hanhe. Moh win timbas hanhe daham meng na porpat hanmur. Got ohe yah meng oh pomatwi porpat hanmur pongopari. Ma potpa oh Jisas ohnong da aban matinmat pongopari. Pora Ihat pat han gwe da oh kiano dahah. Rom ire gapman Sisa ohnong takis yan apriyahan yahda da na apriyahan yaha por dahandeingopari.
14 Chegando, disseram-lhe: — Mestre, sabemos que o senhor é verdadeiro e não se importa com a opinião dos outros, porque não olha a aparência das pessoas, mas, segundo a verdade, ensina o caminho de Deus; é lícito pagar imposto a César ou não? Devemos ou não devemos pagar?
15 Por dahamtiperhan Jisas oh Norhe boknong tasutin ohe meng ha ritinoh rim naporiya ma hapat daham am hapat ihirnong Wa. Pang yotsi hat pati han bap gur norhe boknong tasutin ohe meng oh ha ritinoh rim dahanahaptida. Gin gur takis yan saripti ohe mani oh tit pitap teinong matinmur potporhan
15 Mas Jesus, percebendo a hipocrisia deles, respondeu:
16 ihir arpin dar pitap deingopari. Pitap teinong matperhan oh Gin mani mohnong wamtin. Wamara rumkin moh nihohe rumkin pathe. Winhe nihohe win pathe gur wamar ritina pongopri. Potporhan ihir wamara Mohra Rom ire gapman Sisa ohe rumkino wino mam pat ohwa pongopari.
16 Eles trouxeram. E Jesus lhes perguntou: Eles responderam: — De César.
17 Potperhan oh Ihan Sisa ohe wino rumkino oh pathanhe Rom gapman ohe ma hapat daham orhornong asarinmur. Got ohe erer ma apapti ohhe orhornongwi aprishenmur pongopri. Potporhan ihir Epe. Dakuu meng tit napor ma hapat daham sein bupang ringopari.
17 Então Jesus disse: E muito se admiraram dele.
18 Gahan Sadyusi ihir Hanip haputporhan it da na tarpam na masaprimur ripti han bap ihir Jisas ohnong meng dahamtinmat orhe patnong apingopari.
18 Então alguns saduceus, que dizem não haver ressurreição, aproximaram-se de Jesus e lhe perguntaram:
19 Aprisa Jisas ohnong Tisa. Moses ohe brak natip meng oh tit mamaru mat brak mar natipmur. Han tit kopen kuu dara inap uh brer timbas patin imap oh hapurhanoh ohe tahem oh arwap go dara ama haputir han ohe puhsi ha hatinoh rim datinmur rim brak mar natipmur.
19 — Mestre, Moisés nos deixou escrito que, se um homem morrer e deixar mulher sem filhos, o irmão desse homem deve casar com a viúva e gerar descendentes para o falecido.
20 Moses oh girim brak mat natip ohoh ihan nuhur dahatin ohe paham meng tit dahanahatiprohemur.
20 Havia sete irmãos. O primeiro casou e morreu sem deixar filhos;
21 Han beshei han nanggamder moh patesheri. Patimdapat nanip oh kuu dara inap uh brer timbas hat patin hapungopri.
21 o segundo casou com a viúva e morreu, também sem deixar descendência; e o terceiro, da mesma forma.
22 Haputporhan arwap oh it tahem datipri. Dat patin gahan uh brer timbas hat patin orhor oh hapungopri. Haputporhan gahan mutuh tah oh datipri. Dat patin inap uh brer timbas hat patin orhor oh hapungopri.
22 E, assim, os sete não deixaram descendência. Por fim, depois de todos, morreu também a mulher.
23 Ihat orhorwi saptin gahan kom pepe han oh datipri. Dara uh brer timbas patin orhor ohhe hapungopri. Haputporhan gahan uhhe hapungopri. Ihtipari.
23 Na ressurreição, quando eles ressuscitarem, de qual deles ela será a esposa? Porque os sete casaram com ela.
24 Gin kuu mauh beshei han maihirnong gonsi ma datip oh kaput hanip da ma it masas patepri tei oh ama beshei han maihir de han oh eimat dat patepra por dahandeingopari. Ma dahamtipa oh it masas patimur ma ripti mengnong oh dasei mar ihat mengingopari.
24 Jesus respondeu:
25 Por dahamtiperhan Jisas oh Epe. Gur Got ohe meng potporhan ma brak matpa mengo Got ohe kasip oh wan inasi naham napamsapra dao oh gur hanhan hat patim guragure damdapat dasuh da hapti meng riyamur.
25 Pois, quando ressuscitarem dentre os mortos, nem casarão, nem se darão em casamento, mas serão como os anjos nos céus.
26 Got ohe wan inasi naham ma napamsapra oh mamarumur. Got ohsi pati han enser ire ina hatin naham dipdipwi patepri ohe dasi nahat napaptepra ohoh ihan kuu han gosdaro na pateprimur.
26 Quanto aos mortos, que eles de fato ressuscitam, vocês nunca leram no Livro de Moisés, no trecho referente à sarça, como Deus lhe falou: “Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaque e o Deus de Jacó”?
27 Gur hapuripti han ihir da na masapri ma hapat ma dahapti oh Gur Moses ohe irat bek san has hapatin wamar brak matip ohe brak oh gur na saptida. Ma brak matip oh Got oh Moses ohnong Noh Eprahamo Aisako Jekopo ire Gotmur potporhan brak matipmur.
27 Ele não é Deus de mortos, e sim de vivos. Vocês estão completamente enganados.
28 Got oh hapur da timbas hapti han ire Got hat patda. Basra. Got oh hapur sus da pati han ire Gotmur. Got oh hanip dir haputperhan ire da oh na timbas ham patiwa dahapat ohoh ihan oh da pati han ire Got hat patmur. Gur it da na masaprimur ma ripti oh arpin potahat na daham giporiptimur pongopri.
28 Chegando um dos escribas, que ouviu a discussão entre eles e viu que Jesus tinha dado uma boa resposta, perguntou-lhe: — Qual é o principal de todos os mandamentos?
29 Ihir ihat meng oh gosporiptin sawa meng am hat pat han tit aprisa amrapat Jisas oh yah mat orhorwi porpathe dahapat ohnong Gwe da oh kiano dahapat. De ohe sawa meng oh isipnap hat patin ohe hrep oh gonsi sawa meng pat. Go napotina por dahandeingopri.
29 Jesus respondeu:
30 Dahamtiporhan Jisas oh sawa meng isipnap hat pat oh mohmur.
30 Ame o Senhor, seu Deus, de todo o seu coração, de toda a sua alma, de todo o seu entendimento e com toda a sua força.”
31 Isrer han gur amratin. Got oh dire hanipyah titwimur. Hanipyah titwi ohoh ihan guragure hanipyah Got ohnong bopor mat papten oh da mutuhdapat orhor orhornongwi bopor mat paptenmur. Dahe orhornongwi dahat patenmur. Kasiphe orhornongwi kasip hat patenmur. Amaru hat orhorwi bopor mat paptenmur ritporhan ma brak matip ohe meng oh noh isipnap hat pat sawa meng ohmur dahapatmur.
31 O segundo é: “Ame o seu próximo como você ama a si mesmo.” Não há outro mandamento maior do que estes.
32 Tit sawa meng isip hat ma pat oh Gur guragure boknong ma bopor tahat patiru arwananah ihirnong asohhe imat orhor ihirnong bopor mat paptenmur. Ama sawa meng yot oh isipnap duupteinap hat pati sawa meng yot ohmur pongopri.
32 Então o escriba disse: — Muito bem, Mestre! E com verdade o senhor disse que ele é o único, e não há outro além dele,
33 Potporhan ama sawa meng am hat pat han oh Am nahapat han go yah meng napormur. Arpin hanipyah oh titwimur. Trun handa.
33 e que amar a Deus de todo o coração e de todo o entendimento e com todas as forças e amar o próximo como a si mesmo é mais do que todos os holocaustos e sacrifícios.
34 Got ohe damdapat oh Mama da mohri isipnap hat patmur ma dahat pat oh Apop sum natendeiyao ihsen erer oh Got gwemur napor napriyao ma hapti danong oh Oh isip hat patmur dahapatda. Basra. Ama da ohri isip hat na patmur. Eimat isipnap hat ma pat oh Got orhornong da apris bopor mat papti dao arwananah ihirnong da apris bopor mat papti dao ama da yot ohri isipnap hat patmur dahat patmur pongopri.
34 Vendo Jesus que o escriba havia respondido sabiamente, declarou-lhe: E ninguém mais ousava fazer perguntas a Jesus.
35 Potporhan Jisas oh amrapat Han moh dasi ham rihe dahapat ama han ohnong Go Got ohe napapindin hrepnong hatinmat oh go kakduup hat patim ihat girimur pongopri. Potporhan kuuhan ihir amrama duung dasi hat patim duung mengwi ripat han moh dir kianorim dahamtiprohe daham it ohnong na dahandeingopari.
35 Jesus, ensinando no templo, perguntou:
36 Gahan Jisas oh Got ohe ap yawar oh rosa ihirnong meng por am deingopri. Meng ma potip oh Gure sawa meng ma naporipti han ihir Got oh Krais namburin han ma kis mat pat han oh Depit ohe puh ihir tarpatipramur ma ripti oh kinhat it tarpam Depit ohe puh hatiproh.
36 O próprio Davi falou, pelo Espírito Santo:
37 Yahsup oh Depit ohe atem teinong rit atporhan ma brak matip oh dahenmur.
37 — O próprio Davi chama o Cristo de Senhor; então como ele pode ser filho de Davi? E a grande multidão o ouvia com prazer.
38 Depit orhor imat Krais ohnong Norhe Hanipyahmur ma potip oh ohri hat pat hano rim Norhe Hanipyahmur potipmur. Ihan gin kinhat it orhe puh hatporhan oh Depit ohe puhmur potiprohe pongopri. Potporhan kuuhan ama ihir ohe mengnong pomat amratper daham amam hat amrangopari.
38 E, ao ensinar, Jesus dizia:
39 Jisas oh kuuhan ihirnong meng am deingopri. Meng ma am matip oh Gur sawa meng napor am nahapti han ire ma ihapti oh Nuhursi inahatipri daham inin hat patenmur. Ihir iraire danong ham yahnap watah dapsi dap oh ara kuuhan ire kintei sayao tamohopti teinong saperhan kuuhan ihir Nure hanipyaha ha napotingwe daham sayao
39 buscam as primeiras cadeiras nas sinagogas e os primeiros lugares nos banquetes;
40 rotu aphe iraire pohon tongnopti yah ka ohwi tongnotpera dahayao den tarmur dapti teinong oh tamsi kat yahwi ha namdengwe daham sayao ihat iraire danongwi ham sapti han bap ihirmur. Ihan ire ma ihapti ohe da oh Nuhurri ihtin han hatiprio daham inin hat patenmur.
40 devoram as casas das viúvas e, para o justificar, fazem longas orações. Estes sofrerão juízo muito mais severo.
41 Ama han ihir tit ma ihapti oh kuu tahem ihirnong Got ohnong apin oh titsi apinmur por be dasuh mar ire erer adar bisei deiptimur. Got ohsi mengritperimhe Kuuhan ihir amrama Maihir Got ohsi yahnap han hat pati ma hapat ha dahatingwe rim meng dapsi dapsiwi pramat pisaptimur. Ihir sawa meng am hat patimdapat orhor imat er hat son ohe da oh namgipti ohoh ihan ama ihapti han bap ihirnong Got oh Gur ernap han bapmuro por batbet isipnap apripra han bap ihirmur pongopri.
41 Sentado diante da caixa de ofertas, Jesus observava como o povo lançava ali o dinheiro. Ora, muitos ricos depositavam grandes quantias.
42 Jisas oh Got ohe ap yawar ohe mani saripti san duup oh tongnom wamat patin ihir apris mani oh san temnong deingopari. Ihsen ruumsansi ma pati han ihir iraire ma apriyahe mani oh ruumsan mat orhor san temnong deingopari.
42 Vindo, porém, uma viúva pobre, lançou duas pequenas moedas correspondentes a um quadrante.
43 Ihir imat sariptin kuu ihsen timbas bisei kuu tahem tit aprisa sup tan gar yot tit saringopri.
43 E, chamando os seus discípulos, Jesus disse:
44 Itporhan Jisas oh wamara kuuhan ihirnong Noh arpin meng napotiprohmur. Kamah han bap ihir ihsen ruumsan sariya orhor ruumsan kat mandaya ohoh ihan ire ma sariya oh gar hatin hat sariyamur. Mama kuu tahem uhe ma sar oh hatip hat pat orhor urhe ma garpok marin pat oh komdapat urhe mohot din ohe danong na ham gonapsi sar ohoh ihan urhe ma sar oh isip mat hatin sarmur. Ire ma sariya oh garpok hatin sariyamur pongopri.
44 Porque todos eles deram daquilo que lhes sobrava; ela, porém, da sua pobreza deu tudo o que possuía, todo o seu sustento.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.