Mateus 5
Nəkwəkwə imərhakə kape kughen: nɨrpenien vi (NWI) vs NVT
1 Nɨpɨg Yesu rɨmnəm nukwhao ehuə yame ramkwasɨg kɨn, kɨni In rhaktə fiak ye tukwas kɨrik, kɨni məkwətə. Kɨni kafan narmamə mɨnə khakwasɨg kɨn.
1 Certo dia, quando Jesus viu que as multidões se ajuntavam, subiu a encosta do monte e ali sentou-se. Seus discípulos se reuniram ao redor,
2 Kɨni In rɨmɨrikakun mhajoun əriə mɨmə,
2 e ele começou a ensiná-los.
3 “Narmamə yamə mɨne kamhavəhsi-əhu atuk əriə masətɨgtə əmə ye Kughen, iriə e kɨsarə ye nɨhuvəyen əfrakɨs meinai iriə narmamə kape Kughen, kɨni In ramarmaru irəriə.
3 “Felizes os pobres de espírito, pois o reino dos céus lhes pertence.
4 Narmamə yamə mɨne kɨsasək, kɨni rɨkiriə raməmhə, iriə e kɨsarə ye nɨhuvəyen əfrakɨs meinai Kughen tukrəgkiar vi vi kɨmi əriə.
4 Felizes os que choram, pois serão consolados.
5 Narmamə yamə mɨne khapəh nhavəh-si-haktə-atukien əriə, iriə e kɨsarə ye nɨhuvəyen əfrakɨs meinai Kughen tukrɨvəhsi-pən tokrei tanə e kɨmi əriə.
5 Felizes os humildes, pois herdarão a terra.
6 Narmamə yamə mɨne kɨsorkeikei pɨk yerkiriə m-fam mə nɨmraghien kapəriə tukratuatuk ye nɨmrɨ Kughen, iriə e kɨsarə ye nɨhuvəyen əfrakɨs meinai Kughen tukror nɨmraghien kapəriə in ratuatuk.
6 Felizes os que têm fome e sede de justiça, pois serão saciados.
7 Narmamə yamə mɨne rɨkiriə rehuə tuk narmamə, iriə e kɨsarə ye nɨhuvəyen əfrakɨs, meinai Kughen rɨkin rehuə tuk əriə.
7 Felizes os misericordiosos, pois serão tratados com misericórdia.
8 Narmamə yamə mɨne rɨkiriə ratuatuk, iriə e kɨsarə ye nɨhuvəyen əfrakɨs meinai tuksəm Kughen.
8 Felizes os que têm coração puro, pois verão a Deus.
9 Narmamə yamə mɨne kasərəhu nəmərinuyen, iriə e kɨsarə ye nɨhuvəyen əfrakɨs meinai tukokrən kɨn əriə kɨmə ji Kughen mɨnə.
9 Felizes os que promovem a paz, pois serão chamados filhos de Deus.
10 Narmamə yamə mɨne kamuh əriə tuk norien atuatuk, iriə e kɨsarə ye nɨhuvəyen əfrakɨs meinai Kughen ramarmaru irəriə.
10 Felizes os perseguidos por causa da justiça, pois o reino dos céus lhes pertence.
11 “Nakasarə ye nɨhuvəyen əfrakɨs nɨpɨg narmamə kasor nahasien kɨmi əmiə meinai kɨmiə narmamə kafak mɨnə. In e tukhani hah əmiə, mɨsoriah əmiə, mɨseikuə irəmiə mamhani nəgkiarien hah mɨsoriah əmiə kɨn.
11 “Felizes são vocês quando, por minha causa, sofrerem zombaria e perseguição, e quando outros, mentindo, disserem todo tipo de maldade a seu respeito.
12 Nəfrakɨsien, narmamə kɨmɨsor mɨn məknakɨn ye profet mɨnə kupan rəmhen kɨn yame kasor irəmiə ai taktakun. Ror pən, sagien pɨk, meinai nərokien ehuə kapəmiə ramarə apa ye rao ye neai.”
12 Alegrem-se e exultem, porque uma grande recompensa os espera no céu. E lembrem-se de que os antigos profetas foram perseguidos da mesma forma.”
13 Kɨni Yesu ramni mɨn mɨmə, “Kɨmiə naksəmhen kɨn nɨgər kape narmamə m-fam ye tokrei tanə. Kɨni mərɨg tukmə nɨgar rəhiu pɨk, ?tukhawor kor rhekɨn mɨn? Rɨpəh nəmhenien tuk nar kɨrik. Tukarakikɨn əmə.
13 “Vocês são o sal da terra. Mas, se o sal perder o sabor, para que servirá? É possível torná-lo salgado outra vez? Será jogado fora e pisado pelos que passam, pois já não serve para nada.
14 “Kɨmiə naksəmhen kɨn laet kape narmamə m-fam ye tokrei tanə. Keinein nerkwaigien kɨn taon yame kɨmɨvhirəkɨn yerpɨrɨg ye tukwas.
14 “Vocês são a luz do mundo. É impossível esconder uma cidade construída no alto de um monte.
15 Kɨni yermamə kɨrik rɨkək yame to rəsia-pən ye laet kɨni mɨvai-pən ye nɨtɨp. Nɨkam. Nɨpɨg tukmə rəsiə-pən ye laet tukraməkeikei mukrai-haktə pən ikɨn kamukrai-pən laet ikɨn, mə laet tukrɨsia-pen fam narmamə apa imə.
15 Não faz sentido acender uma lâmpada e depois colocá-la sob um cesto. Pelo contrário, ela é colocada num pedestal, de onde ilumina todos que estão na casa.
16 Kɨni ye norien kɨrikianə əmə mɨn, sor laet rəsiə ye nɨmraghien kapəmiə pəh narmamə tuksəm wok huvə yamə mɨne nakasor, kɨni mhavəhsi-haktə nhag Rɨmɨmiə Kughen yame ramarə ye rao ye neai.”
16 Da mesma forma, suas boas obras devem brilhar, para que todos as vejam e louvem seu Pai, que está no céu.”
17 Kɨni Yesu ramni mɨn mɨmə, “Rɨkimiə tukrɨpəh nuhyen mə yɨmauə mə jakarakikɨn Loa kape Kughen uə nəgkiarien kape profet kupan mɨnə. Nɨkam. Pəh nien mə yɨmauə mə jakarakikɨn əriə, mərɨg yɨmauə mə jakor nəgkiarien mɨnə a khauə mɨsor nəfrakɨsien kɨn.
17 “Não pensem que eu vim abolir a lei de Moisés ou os escritos dos profetas; vim cumpri-los.
18 !Nəfrah! Yakamni-pre tuk əmiə mɨmə nɨpɨg tokrei tanə mɨne neiai kwarə, kɨni Loa, in mɨn tukramarə. To nar kɨrik rɨpəh nɨrkəkien iran. Nar apnapɨg in leta kwakwə əmə, kɨni Loa tukrərer mor wok meriaji-pən nəgkiarien mɨnə fam kape Loa tukhauə mɨsor nəfrakɨsien kɨn.
18 Eu lhes digo a verdade: enquanto o céu e a terra existirem, nem a menor letra ou o menor traço da lei desaparecerá até que todas as coisas se cumpram.
19 Ror pən, narmamə yamə mɨne kɨsəpəh loa, mɨshajoun narmamə mə iriə mɨn tuksəpəh, nar apnapɨg mə nəgkiarien kəskəh əmə kɨrik ye loa kape Moses, tukokrən kɨn əriə kɨmə iriə yetanə əgkəp ye rao ye neai. Mərɨg narmamə yame mɨne kasor loa mɨnə a, mɨshajoun narmamə kɨn, tukokrən kɨn əriə kɨmə iriə yerpɨrɨg əgkəp ye rao ye neai.
19 Portanto, quem desobedecer até ao menor mandamento, e ensinar outros a fazer o mesmo, será considerado o menor no reino dos céus. Mas aquele que obedecer à lei de Deus e ensiná-la será considerado grande no reino dos céus.
20 Yakamni məknakɨn tuk əmiə meinai kapəmiə norien tukraməkeikei matuatuk huvə əgkəp ye nɨmrɨ Kughen rapita norien kape Farisi mɨnə mɨne nəmhajoun mɨnə kape Loa, yame khamə ta mə iriə kɨsatuatuk huvə. Mərɨg tukmə kapəmiə norien rɨpəh natuatuk-huvə-yen ye nɨmrɨ Kughen, to nakhapəh nhavənien mɨsarə apa ye rao ye neai.”
20 “Eu os advirto: a menos que sua justiça supere muito a justiça dos mestres da lei e dos fariseus, vocês jamais entrarão no reino dos céus.”
21 Kɨni Yesu ramni mɨn mɨmə, “Kɨmiə nakwəsərɨg ta nəgkiarien yame nəmhajoun kɨmnhani-pən tuk rɨpmiə mɨnə, mhamə, ‘Takhapəh nɨshopniyen yermamə’(Eks 20:13) kɨni, ‘yermamə yame ramhopni yermamə, in tukraməkeikei mərer ye nɨmrɨ mɨrh mɨvəh narpɨnien.’(Dut 5:17)
21 “Vocês ouviram o que foi dito a seus antepassados: ‘Não mate. Se cometer homicídio, estará sujeito a julgamento’.
22 Mərɨg Yo yakamni-pre tuk əmiə mə, tukmə yermamə kɨrik, niemha rhai in tuk nar kɨrik yame piauni rɨmnor, ratuatuk mə kwən a yame niemha ramhai in tukrərer ye nɨmrɨ mɨrh mɨvəh narpɨnien. Kɨni tukmə yermamə kɨrik rɨmnhek piauni, ratuatuk mə in tukrərer ye nɨmrɨ kaonsel. Kɨni tukmə yermamə kɨrik raməko-pən yarmhə kɨmi in kɨrik, ratuatuk mə yermamə yame rɨmɨni nəgkiarien a tukrɨvən ye nap ehuə.
22 Eu, porém, lhes digo que basta irar-se contra alguém para estar sujeito a julgamento. Quem xingar alguém de estúpido, corre o risco de ser levado ao tribunal. Quem chamar alguém de louco, corre o risco de ir para o inferno de fogo.
23 “Kɨni tuk norien a, tukmə nakamvən ye tebol ye Nimə Ehuə Kape Kughen mə takvəhsi-pən nar kɨrik kɨmi Kughen, mərɨg aikɨn a, tukmə rɨkim raməsɨk piam yame rɨmnor niemha kɨmik, uə ik nɨmnor nar kɨrik kɨmin yame rɨpəh nəmhenien,
23 “Portanto, se você estiver apresentando uma oferta no altar do templo e se lembrar de que alguém tem algo contra você,
24 pəh pi pom kafam nɨvəhsi-pənien, kɨni mɨvən məm piam mwərəhu huvə nətərɨgien kapəmiru, mɨrəpəh nɨworien tɨkmɨr, mɨwor kɨrikianə, kɨni ai, mɨpivən mɨpivəhsi-pən nar kɨrik kɨmi Kughen ye tebol.
24 deixe sua oferta ali no altar. Vá, reconcilie-se com a pessoa e então volte e apresente sua oferta.
25 “Tukmə yermamə kɨrik rɨmə tukrərɨp ik ye nɨmrɨ mɨrh, kɨni tukmə nakramə takwəriwək kwis mɨravən ye nɨmrɨ mɨrh, rhuvə mə takaməkeikei məkupən mərəhu nəmərinuyen tuk əmiru mɨnə, tamə rəukəkin ik mɨvən ye nɨmrɨ mɨrh. Kɨni yamehuə kape kot reighan-pən kɨn ik ye kwermɨ polis. Kɨni polis rɨrəh ik mɨvən mətapɨg əsɨgɨn ik ye kalabus.
25 “Quando você e seu adversário estiverem a caminho do tribunal, acertem logo suas diferenças. Do contrário, pode ser que o acusador o entregue ao juiz, e o juiz, a um oficial, e você seja lançado na prisão.
26 Kɨni yakamni-pre nəfrakɨsien tuk ik, mə tukmə ror məknakɨn, to nakpəh nap-tayen ye kalabus meriaji mor infamien ye narpɨnien kafam.”
26 Eu lhe digo a verdade: você não será solto enquanto não tiver pago até o último centavo.”
27 Kɨni Yesu ramni mɨn mɨmə, “Kɨmiə nakwəsərɨg nəgkiarien e mə, ‘Kɨmiə yamə mɨne nakwəsarkurək ta, takhapəh nɨsəkrəhyen kɨn piraovɨn.(Eks 20:14; Dut 5:18)
27 “Vocês ouviram o que foi dito: ‘Não cometa adultério’.
28 Mərɨg Yo yakamni-pre tuk əmiə mə tukmə yerman rəm piraovɨn pɨsɨn kɨni rɨkin raməkrəh kɨn, in rɨnor ta təvhagə has yerkin, rəmhen kɨn yame rɨmnəkrəh əfrakɨs kɨn.
28 Eu, porém, lhes digo que quem olhar para uma mulher com cobiça já cometeu adultério com ela em seu coração.
29 Kɨni tukmə nɨmrɨm matuk ror nakamor təvhagə hah, rhuvə mə takɨkum ierɨg ta marakikɨn. Rhuvə pɨk mə takpəh nɨmrɨm kɨrikianə, rapita yame takvən ye nap ehuə kɨn nɨpram piəpiə.
29 Se o olho direito o leva a pecar, arranque-o e jogue-o fora. É melhor perder uma parte do corpo que ser todo ele lançado no inferno.
30 Kɨni tukmə kwermɨm matuk ror nakamor təvhagə hah, rhuvə mə takərəru ta marakikɨn. Rhuvə pɨk mə takpəh kwermɨm kɨrikianə, rapita yame takvən ye nap ehuə kɨn nɨpram piəpiə.”
30 E, se a mão direita o leva a pecar, corte-a e jogue-a fora. É melhor perder uma parte do corpo que ser todo ele lançado no inferno.”
31 Kɨni Yesu ramni mɨn mɨmə, “Kɨmiə nakwəsərɨg ta nəgkiarien e yame ramni mɨmə, ‘Yermamə yame raməpəh kafan piraovɨn, in tukraməkeikei mɨvəhsi-pən nəkwəkwə kɨrik kɨmin yame ramhajoun mə rɨmnəpəh.’(Dut 24:1-4)
31 “Também foi dito: ‘Quem se divorciar da esposa deverá conceder-lhe um certificado de divórcio’.
32 Mərɨg yakamni-pre tuk əmiə mə tukmə yermamə kɨrik raməpəh kafan piraovɨn yame rɨpəh nɨvən-hanəyen tuk yerman pɨsɨn kɨrik, kɨni pian a rarar mɨkwasɨg kɨn yerman pɨsɨn, rəmhen kɨn mə piraovɨn a rɨmnor təvhagə hah, mərɨg təvhagə has a rɨmɨrikakun ye yerman hanə kafan. Kɨni tukmə kwən kɨrik rɨkɨr piraovɨn a, in rəmhen kɨn yame rɨmnəkrəh kɨn piraovɨn a.”
32 Eu, porém, lhes digo que quem se divorcia da esposa, exceto por imoralidade, a faz cometer adultério. E quem se casa com uma mulher divorciada também comete adultério.”
33 Kɨni Yesu ramni mɨn mɨmə, “Nakwəsərɨg ta nəgkiarien kɨrik mɨn yame nəmhajoun mɨnə kɨmnhani-pən tuk rɨptawə mɨnə mhamə, ‘Tukmə nɨmnhani nhag yermamə kɨrik mə tukror kafam nəgkiarien tukror nəfrakɨsien kɨn, takhapəh nɨsakapɨrien nəgkiarien kapəmiə. Kɨni tukmə nɨmnhani-pən nəgkiarien kɨrik kɨmi Kughen Yermaru, sor.’(Lev 19:12; Nam 30:2; Dut 23:21)
33 “Vocês também ouviram o que foi dito a seus antepassados: ‘Não quebre seus juramentos; cumpra os juramentos que fizer ao Senhor’.
34 Mərɨg Yo yakamni-pre tuk əmiə mɨmə, takhapəh nhaniyen nhag yermamə kɨrik mə tukror kafam nəgkiarien tukror nəfrakɨsien kɨn. Takhapəh nhaniyen nhag rao ye neai, meinai Kughen ramkwətə ikɨn mamarmaru.
34 Eu, porém, lhes digo que não façam juramento algum. Não digam: ‘Juro pelo céu’, pois o céu é o trono de Deus.
35 Mhapəh nhaniyen nhag tokrei tanə, meinai Kughen ramarmaru ikɨn. Mhapəh nhaniyen nhag Jerusalem, meinai in taon kape King Ehuə.
35 Também não digam: ‘Juro pela terra’, pois a terra é onde ele descansa os pés. E não digam: ‘Juro por Jerusalém’, pois Jerusalém é a cidade do grande Rei.
36 Mhapəh nɨshajounien kapəmia kapə mə kafam nəgkiarien tukror nəfrakɨsien kɨn, meinai kapəmiə nəsanɨnien rɨkək tuk nukreikɨnien nɨkwənemiə mə tukrhawən uə tukrapɨg.
36 Nem sequer digam: ‘Juro pela minha cabeça’, pois vocês não podem tornar branco ou preto um fio de cabelo sequer.
37 Mərɨg taksəfrakɨs nɨpɨg m-fam. Tukmə nakseighan kɨn nar kɨrik, sor. Kɨni tukmə naksəpəh, hapəh. Mərɨg Setan in ramherer narmamə mə tukhani nhag nar kɨrik mə tukror nəgkiarien kapəriə ror nəfrakɨsien kɨn.”
37 Quando disserem ‘sim’, seja de fato sim. Quando disserem ‘não’, seja de fato não. Qualquer coisa além disso vem do maligno.”
38 Kɨni Yesu ramni mɨn mɨmə, “Kɨmiə nakwəsərɨg ta nəgkiarien kɨrik ramni mɨmə, ‘Tukmə yermamə kɨrik rhapɨs nɨmrɨ yermamə kɨrik, tukaməkeikei khopɨs mɨn nɨmrɨn. Kɨni tukmə yermamə kɨrik rhopɨr kweru yermamə kɨrik, tukaməkeikei khopɨr mɨn kwerun.’(Eks 21:24; Lev 24:20; Dut 19:21)
38 “Vocês ouviram o que foi dito: ‘Olho por olho, dente por dente’.
39 Mərɨg Yo yakamni-pre tuk əmiə mɨmə, takhapəh nɨsarpɨnien tai təvhagə has yame kamor-pre kɨmi əmiə. Kɨni tukmə yermamə kɨrik rərɨp nɨkapɨm matuk, kɨni nakukreikɨn-pən mɨn nɨkarɨn pəh rərɨp.
39 Eu, porém, lhes digo que não se oponham ao perverso. Se alguém lhe der um tapa na face direita, ofereça também a outra.
40 Kɨni tukmə yermamə kɨrik rɨvəh-si-pən ik ye kot maməkeikei kɨmik mə takvəhsi-pən kafam sot kɨmin mə tukrərəhu huvə nətərɨgien kapəmiru, vəhsi-ta mɨn kafam kot mɨvəhsi-pən kɨmin.
40 Se você for processado no tribunal e lhe tomarem a roupa do corpo, deixe que levem também a capa.
41 Kɨni tukmə mobael kɨrik raməkeikei kɨmik mə takrur kafan nɨtɨp məriwək rəmhen kɨn kilomita kɨrikianə, takrɨpɨn məriwək meriaji kilometa kɨraru.
41 Se alguém o forçar a caminhar uma milha com ele, caminhe duas.
42 Vəhsi-pən naha nhagɨn kɨmi yermamə yame ramaiyoh ik kɨn. Kɨni takpəh nɨni-əhuyen yermamə kɨrik yame rɨmə tukrɨvəh kafam kɨrik nar kɨrik mɨvən, kɨni mɨrerɨg-pə mɨn mɨrəhsi-pre mɨn.”
42 Dê a quem pedir e não volte as costas a quem quiser tomar emprestado de você.”
43 Kɨni Yesu ramni mɨn mɨmə, “Nakwəsərɨg ta mə, ‘Takasəkeikei mɨsorkeikei kɨmiə mɨnə tɨksɨn, kɨni masəməkɨn kapəmiə tɨkmɨr mɨnə.’(Lev 19:18)
43 “Vocês ouviram o que foi dito: ‘Ame o seu próximo’ e odeie o seu inimigo.
44 Mərɨg Yo yakamni-pre tuk əmiə mə taksorkeikei kapəmiə tɨkmɨr mɨnə, kɨni masəhuak tuk narmamə yamə mɨne kasor ahas pre kɨmi əmiə,
44 Eu, porém, lhes digo: amem os seus inimigos e orem por quem os persegue.
45 kɨni norien a ramhajoun mə kɨmiə ji Kughen Rɨmɨmiə, yame ramarə apa ye rao ye neai. Kɨni sor məknakɨn meinai Kughen ramor mɨrh raməsia-pen nəmə huvə mɨnə mɨne nəmə has mɨnə. Kɨni In mamor nəhig rɨp mamuh nəmə atuatuk mɨne narmamə yamə mɨne khapəh nɨsatuatukien.
45 Desse modo, vocês agirão como verdadeiros filhos de seu Pai, que está no céu. Pois ele dá a luz do sol tanto a maus como a bons e faz chover tanto sobre justos como injustos.
46 Mərɨg tukmə naksorkeikei əmə narmamə yamə mɨne kasorkeikei əmiə, Kughen to rɨpəh nərokien əmiə iran, meinai nar apnapɨg mə nəmə has mɨnə rəmhen kɨn narmamə yamə mɨne kasərer tuk mane kape takis, mərɨg iriə mɨn kasorkeikei narmamə yamə mɨne kasorkeikei əriə.
46 Se amarem apenas aqueles que os amam, que recompensa receberão? Até os cobradores de impostos fazem o mesmo.
47 Kɨni tukmə nakhavəh əmə kɨmiə mɨnə tɨksɨn mɨsəgkiar kɨmi əmiə mɨnə, pa rɨmə nakasor nar kɨrik rhuvə rapita narmamə mɨnə tɨksɨn. Nakharkun mə nar apnapɨg narmamə yamə mɨne khapəh nharkunien Kughen, mərɨg iriə mɨn kasəgkiar kɨmi əriə mɨnə tɨksɨn.”
47 Se cumprimentarem apenas seus amigos, que estarão fazendo de mais? Até os gentios fazem isso.
48 Kɨni Yesu ramni mɨn mɨmə, “Rɨmɨmiə Kughen In ratuatuk, ror pən, norien kapəmiə tukraməkeikei matuatuk mɨn.”
48 Portanto, sejam perfeitos, como perfeito é seu Pai celestial.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.