Mateus 25
Nəkwəkwə imərhakə kape kughen: nɨrpenien vi (NWI) vs NVT
1 Kɨni Yesu rɨni-pən tuk əriə mə, “Ye Nɨpɨg Kwasɨg, narmaruyen kape Kughen tukror məkneikɨn. Nɨpiraovɨn, iriə ten. Kamhatərhav yenpɨg, mhamə tukhavən ye narkurəkien kɨrik. Kɨni maseito kɨn kwən a yame rɨmnarkurək pə pə əmə tukruə mɨkɨr kafan piraovɨn mhavən ye nimə kamor lafet ikɨn.
1 “Então o reino dos céus será como as dez virgens que pegaram suas lamparinas e saíram para encontrar-se com o noivo.
2 Nɨpiraovɨn mɨnə a, kɨrkɨrɨp irəriə kɨsarmar, kɨni kɨrkɨrɨp irəriə kharkun nar.
2 Cinco delas eram insensatas, e cinco, prudentes.
3 Iriə kɨrkɨrɨp yamə mɨne kɨsarmar, kɨmnhavəh kapəriə laet mɨnə, mərɨg khapəh nhavəhyen kerosin rəmhen tuk nɨvi-pənien ye laet.
3 As cinco insensatas não levaram óleo suficiente para as lamparinas,
4 Mərɨg nɨpiraovɨn kɨrkɨrɨp yamə mɨne kharkun nar, kamhavəh kapəriə laet kɨni mhavəh mɨn kerosin rəmhen tuk nɨvi-pənien ye laet.
4 mas as outras cinco tiveram o bom senso de levar óleo de reserva.
5 Kɨni kwən a yame tukror mared rɨpəh nuə-aihuaayen. Kɨni napɨrien ravəh nɨpiraovɨn mɨnə a, kamhavi kəviəm, mɨsapɨr.
5 Como o noivo demorou a chegar, todas ficaram sonolentas e adormeceram.
6 “Kɨni yenpɨg-əru, kwən kɨrik rokrən apomh mɨmə, ‘Kwən yame tukror mared rɨnamuə. !Hauə mɨsəm!’
6 “À meia-noite, foram acordadas pelo grito: ‘Vejam, o noivo está chegando! Saiam para recebê-lo!’.
7 “Kɨni nɨpiraovɨn iriə ten kɨmɨsarha, mhaukrakin laet kapəriə mɨnə.
7 “Todas as virgens se levantaram e prepararam suas lamparinas.
8 Mərɨg nipiraovɨn yamə mɨne kɨsarmar khani-pən tuk nɨpiraovɨn yamə mɨne kharkun nar mhamə, ‘!Awi! Havəhsi-pə kerosin rəmhen meinai kapəmawə kerosin ruɨrkək, kɨni laet mɨnə natukhapɨs.’
8 Então as cinco insensatas pediram às outras: ‘Por favor, deem-nos um pouco de óleo, pois nossas lamparinas estão se apagando’.
9 “Mərɨg nɨpiraovɨn yamə mɨne kharkun nar khani-pən tuk əriə mə, ‘Nɨkam. Kerosin e rɨpəh nəmhenien tuk ətawə m-fam. Mərɨg harerɨg mhavən mhavəh nɨmrɨ kapəmiə kerosin rəmhen apa ye stoa.’
9 “As outras, porém, responderam: ‘Não temos o suficiente para todas. Vão e comprem óleo para vocês’.
10 “Mərɨg nɨpɨg nɨpiraovɨn yamə mɨne kɨsarmar kasəriwək, mhavən mə tukhavəh kerosin, kɨni kwən a yame tukror mared ruauə. Kɨni nɨpiraovɨn yamə mɨne kasərer matuk kɨmnhavən iriə min ye nəvɨgɨnien kape mared. Mhavən imə, kɨni kətapɨg.
10 “Quando estavam fora comprando óleo, o noivo chegou. Então as cinco que estavam preparadas entraram com ele no banquete de casamento, e a porta foi trancada.
11 “Kwasɨg ikɨn, nɨpiraovɨn yamə mɨne kɨsarmar kɨmnharerɨg-pə, mhamə, ‘!Yemehuə! !Yemehuə! Ǝhitə, pəh yakhaurə imə.’
11 Mais tarde, quando as outras cinco voltaram, ficaram do lado de fora, chamando: ‘Senhor! Senhor! Abra-nos a porta!’.
12 “Mərɨg kwən a yame tukror mared rɨni-pən tuk əriə mə, ‘Yakamni əfrakɨs mə yo yakeinein əmiə.’”
12 “Mas ele respondeu: ‘A verdade é que não as conheço’.
13 Kɨni Yesu rɨni ta nuhpɨkɨnien, mɨni-pən tuk əriə mə, “Ror məkneikɨn, kɨmiə takasəkeikei mɨsərer matuk, meinai nakseinein nɨpɨg mɨne aoa yame kapəmiə Yermaru tukruə iran.”
13 “Portanto, vigiem, pois não sabem o dia nem a hora da volta.”
14 Kɨni Yesu rɨmɨni nuhpɨkɨnien kɨrik mɨn mɨmə, “Yakamni mɨn mə narmaruyen kape Kughen tukror məkneikɨn. Yemehuə kɨrik rɨmnor apnəpeinə mə tukrɨvən ye tanə pɨsɨn kɨrik isok. Kɨni mokrən kɨn kafan yorwok misɨr kɨrhuə. Kɨni rərəhu-pən mane ye kwermɨrisɨr mə tukrhor wok kɨn.
14 “O reino dos céus também pode ser ilustrado com a história de um homem que estava para fazer uma longa viagem. Ele reuniu seus servos e lhes confiou seu dinheiro,
15 Mɨvəhsi-pən mane kɨmi ərisɨr rəmhen tuk nɨrkunien kapərisɨr. Mɨvəhsi-pən nɨtɨp kɨrkɨrɨp kɨmi yermamə kɨrik; kɨni mɨvəhsi-pən nɨtɨp kɨraru kɨmi yermamə kɨrik; kɨni mɨvəhsi-pən nɨtɨp kɨrikianə kɨmi kɨrik. Kɨni marar mɨtərhav mamvən ye kafan nəriwəkien.
15 dividindo-o de forma proporcional à capacidade deles: ao primeiro entregou cinco talentos; ao segundo, dois talentos; e ao último, um talento. Então foi viajar.
16 Kɨni yorwok yame rɨmɨvəh nɨtɨp kɨrkɨrɨp rɨmavən mor aihuaa əmə bisnes kɨn, kɨni mor win ye kɨrkɨrɨp mɨn.
16 “O servo que recebeu cinco talentos começou a investir o dinheiro e ganhou outros cinco.
17 Kɨni ye norien kɨrikianə əmə mɨn, yorwok yame rɨmɨvəh nɨtɨp kɨraru rɨmavən mor bisnes kɨn mor win ye kɨraru mɨn.
17 O servo que recebeu dois talentos também se pôs a trabalhar e ganhou outros dois.
18 Mərɨg yorwok yame rɨmɨvəh nɨtɨp kɨrikianə in rɨmavən mɨkɨr nɨmoptanə mɨnɨm nɨtɨp kape yemehuə kafan.
18 Mas o servo que recebeu um talento cavou um buraco no chão e ali escondeu o dinheiro de seu senhor.
19 “Kɨni newk rɨpsaah ruə mɨvən. Yemehuə a kape yorwok mɨnə a rɨrerɨg-pə kɨni mokrən kɨn ərisɨr mə tukrəm-ru mə kɨmɨrhawor-pən ye kafan mane.
19 “Depois de muito tempo, o senhor voltou de viagem e os chamou para prestarem contas de como haviam usado o dinheiro.
20 Yorwok yame rɨmɨvəh nɨtɨp kɨrkɨrɨp rɨmavən mɨvəh nɨtɨp kɨrkɨrɨp mɨn yame rɨmnor win iran mɨmə, ‘Yemehuə. Apa kupan, nɨmɨvəhsi-pə nɨtɨp kɨrkɨrɨp, kɨni yɨmnor bisnes kɨn, mor win ye yame rəkwakw nɨtɨp kɨrkɨrɨp mɨn.’
20 O servo ao qual ele havia confiado cinco talentos se apresentou com mais cinco: ‘O senhor me deu cinco talentos para investir, e eu ganhei mais cinco’.
21 “Kɨni yemehuə rɨni-pən tukun mə, ‘Nɨmnor huvə, kɨni ik yorwok huvə yame nakamraptərəkɨn huvə wok kafam kɨni mɨpəh nəpəhyen. Nɨmnor huvə məkna, ye narɨmnar tɨksɨn, kɨni jakərəhu ik nakehuə ye narɨmnar rɨpsaah. !Yuə imə pəh rɨkirau ragien!’
21 “O senhor disse: ‘Muito bem, meu servo bom e fiel. Você foi fiel na administração dessa quantia pequena, e agora lhe darei muitas outras responsabilidades. Venha celebrar comigo’.
22 “Yorwok yame rɨmɨvəh nɨtɨp kɨraru ruə məm yemehuə kafan mɨni-pən tukun mɨmə, ‘Yemehuə. Apa kupan, nɨmɨvəhsi-pə nɨtɨp kɨraru, kɨni yɨmnor bisnes kɨn, mor win ye yame rəkwakw nɨtɨp kɨraru mɨn.’
22 “O servo que havia recebido dois talentos se apresentou e disse: ‘O senhor me deu dois talentos para investir, e eu ganhei mais dois’.
23 “Kɨni yemehuə rɨni-pən tukun mɨmə, ‘Nɨmnor huvə, kɨni ik yorwok huvə yame nakamraptərəkɨn huvə wok kafam kɨni mɨpəh nəpəhyen. Nɨmnor huvə məkna, ye narɨmnar tɨksɨn, kɨni jakərəhu ik nakehuə ye narɨmnar rɨpsaah. !Yuə imə pəh rɨkirau ragien!’
23 “O senhor disse: ‘Muito bem, meu servo bom e fiel. Você foi fiel na administração dessa quantia pequena, e agora lhe darei muitas outras responsabilidades. Venha celebrar comigo’.
24 “Mərɨg yorwok yame rɨmɨvəh nɨtɨp kɨrikianə ruə mɨni-pən tukun mə, ‘Yemehuə. Yakɨrkun mə kafam norien rəutən. Ik nakampɨk nəvɨgɨnien yame ik nɨmɨpəh nəsimien ikɨn, kɨni mampɨk kwənkwai nai yame ik nɨmɨpəh nəmənəyen ikɨn. Ror pən, yɨmɨgɨn kɨn ik,
24 “Por último, o servo que havia recebido um talento veio e disse: ‘Eu sabia que o senhor é homem severo, que colhe onde não plantou e ajunta onde não semeou.
25 mamvən, mɨkɨr nɨmɨr merkwaig kɨn mane. Ǝm-ru, mane en kafam.’
25 Tive medo de perder seu dinheiro, por isso o escondi na terra. Aqui está ele’.
26 “Kɨni yemehuə a rɨni-pən tukun mɨmə, ‘!Ik yorwok has kɨrik! Nakamarpah pɨk. Nakwɨrkun ta mə yakampɨk nəvɨgɨnien yame yɨmɨpəh nəsimien ikɨn, kɨni mampɨk kwənkwai nai yame yɨmɨpəh nəmənəyen ikɨn.
26 “O senhor, porém, respondeu: ‘Servo mau e preguiçoso! Se você sabia que eu colho onde não plantei e ajunto onde não semeei,
27 Rhuvə mə to nakpivəh kafak mane mɨvən mərəhu-pən ye bang, pəh nɨpɨg yame jakrerɨg iran, jakɨrkun nɨvəhyen kafak mane iriu yame rəkwakw.’
27 por que não depositou meu dinheiro? Pelo menos eu teria recebido os juros.
28 “Kɨni yemehuə rɨni-pən tuk kafan yorwok mɨnə tɨksɨn mɨmə, ‘Havəh-si ta mane tukun mɨvəhsi-pən kɨmi yorwok e yame rɨmɨvəh nɨtɨp ten,
28 “Em seguida, ordenou: ‘Tirem o dinheiro deste servo e deem ao que tem os dez talentos.
29 meinai yermamə yame ravəh nar kɨrik, tukpivəhsi-pən mɨn tɨksɨn kɨmin. Mərɨg yermamə yame kafan nar kɨrik rɨrkək, tukpivəh-si ta fam kafan narɨmnar mɨnə.
29 Pois ao que tem, mais lhe será dado, e terá em grande quantia; mas do que nada tem, mesmo o que não tem lhe será tomado.
30 Kɨni arakikɨn-pən yorwok e yame ramarpah, meinein norien nar huvə kɨrik ye nəpɨgnəpien- ikɨn kamasək ikɨn, kaməkwəruə ikɨn.’”
30 Agora lancem este servo inútil para fora, na escuridão, onde haverá choro e ranger de dentes’.”
31 Kɨni Yesu rɨmɨni mɨmə, “Nɨpɨg Yo Ji Yermamə jakuə ye nɨkhakien mɨne nəsanɨnien kafak, kɨmawə agelo mɨnə fam, Yo King, jakwəkwətə ye kafak jea mamarmaru ye nəsanɨnien mɨne nɨkakien kafak.
31 “Quando o Filho do Homem vier em sua glória, acompanhado de todos os anjos, ele se sentará em seu trono glorioso.
32 Narmamə m-fam ye kantri mɨnə fam tuksofugɨn əriə mɨnə ye nɨmrɨk, kɨni jakor narɨmnar rəmhen kɨn yermamə yame ramarha tuk sipsip mɨnə, maməwhai sipsip mɨnə mɨne nəni mɨnə.
32 Todas as nações serão reunidas em sua presença, e ele separará as pessoas como um pastor separa as ovelhas dos bodes.
33 Jakəwhai sipsip mɨnə tukhavən ye kwermɨk matuk; kɨni nəni mɨnə tukhavən ye kwermɨk mawor.
33 Colocará as ovelhas à sua direita e os bodes à sua esquerda.
34 “Kɨni Yo, King, jakni-pən tuk yamə mɨne kasərer ye kwermɨk matuk mə, ‘Hauə. Kɨmiə e yamə mɨne Rɨmɨk Kughen rɨmnautə-pre kɨn kafan nɨhuvəyen kɨmi əmiə. Hauə mhavəh naha nhagɨn yame Kughen rɨmnərəhu karɨn mə kapəmiə. Hauə mɨsarə əfrakɨs ye narmaruyen kafan yame rɨmnor əpnəpeinə iran mə kapəmiə kwasɨg ikɨn ror tokrei tanə.
34 “Então o Rei dirá aos que estiverem à sua direita: ‘Venham, vocês que são abençoados por meu Pai. Recebam como herança o reino que ele lhes preparou desde a criação do mundo.
35 Hauə mhavəh, meinai nɨpɨg yɨmnəmkərəv, nɨmnhavəhsi-pə nəvɨgɨnien; kɨni nɨpɨg yɨmnəkwakwə, nɨmnhavəhsi-pə nu; kɨni nɨpɨg yɨmaurə rəmhen kɨn yepsɨpɨs, nɨmnhakɨr Yo mhavən ye kapəmiə rukwanu;
35 Pois tive fome e vocês me deram de comer. Tive sede e me deram de beber. Era estrangeiro e me convidaram para a sua casa.
36 kɨni nɨpɨg kafak neipən rɨmɨkək, nɨmnhavəhsi-pə neipən kɨmi yo; kɨni nɨpɨg yɨmnamhə, nɨmɨsəm huvə Yo; kɨni nɨpɨg yɨmnamarə ye kalabus, nɨmnhauə mhavaag-pə kɨn Yo.’
36 Estava nu e me vestiram. Estava doente e cuidaram de mim. Estava na prisão e me visitaram’.
37 “Kɨni nəmə atuatuk mɨnə tukhani-pə tuk Yo mhamə, ‘Yermaru. ?Naha nɨpɨg yɨmɨsəm Ik nɨmnəmkərəv, kɨni yaksəvɨgɨn Ik? ?Uə naha nɨpɨg nɨmnəkwakwə, yakhavəhsi-pre nu kɨmik?
37 “Então os justos responderão: ‘Senhor, quando foi que o vimos faminto e lhe demos de comer? Ou sedento e lhe demos de beber?
38 ?Kɨni naha nɨpɨg yɨmɨsəm Ik yepsɨpɨs kɨni yakhakɨr ik mhavən yerkwanu? ?Uə naha nɨpɨg kafam neipən rɨmɨrkək kɨni yakhavəhsi-pre neipən kɨmik?
38 Ou como estrangeiro e o convidamos para a nossa casa? Ou nu e o vestimos?
39 ?Kɨni naha nɨpɨg yɨmɨsəm nakamhə uə nɨmnamarə ye kalabus, kɨni yɨmnhaurə mhavaag-pre kɨn Ik?’
39 Quando foi que o vimos doente ou na prisão e o visitamos?’.
40 “Kɨni Yo, King, jakni-pən tuk əriə mə, ‘Yakamni əfrakɨs mə naha nhagɨn yame nɨmɨsor kɨmi piak kɨrik, nar apnapɨg mə in yermamə apnapɨg əmə, mərɨg nɨmɨsor kɨmi Yo.’
40 “E o Rei dirá: ‘Eu lhes digo a verdade: quando fizeram isso ao menor destes meus irmãos, foi a mim que o fizeram’.
41 “Kɨni ai, jakni-pən tuk yamə mɨne kasərer ye kwermɨk mawor mə, ‘Havən isok tuk Yo. Kughen rɨnərəhu ta kapəmiə narpɨnien. Havən ye nap ehuə yame ramuək rerɨn, yame kɨmnor kape Setan mɨne yarmhə mɨnə kafan.
41 “Em seguida, o Rei se voltará para os que estiverem à sua esquerda e dirá: ‘Fora daqui, malditos, para o fogo eterno preparado para o diabo e seus anjos.
42 Havən isok meinai nɨpɨg yɨmnəmkərəv, nɨmnhapəh nhavəhsi-pəyen nəvɨgɨnien kɨmi Yo. Kɨni nɨpɨg yɨmnəkwakwə, nɨmnhapəh nhavəhsi-pəyen nu kɨmi Yo.
42 Pois tive fome, e vocês não me deram de comer. Tive sede, e não me deram de beber.
43 Kɨni nɨpɨg yɨmaurə rəmhen kɨn yepsɨpɨs, nɨmnhapəh nhakɨrien Yo mhavən yerkwanu. Kɨni nɨpɨg kafak neipən rɨkək, nɨmnhapəh nhavəhsi-pəyen neipən kɨmi Yo. Kɨni nɨpɨg yɨmnamhə, mɨne nɨpɨg yɨmnamarə ye kalabus, nɨmnhapəh nhaurəyen mhavaag-pə kɨn Yo.’
43 Era estrangeiro, e não me convidaram para a sua casa. Estava nu, e não me vestiram. Estava doente e na prisão, e não me visitaram’.
44 “Kɨni iriə mɨn tukhani-pə tuk Yo mhamə, ‘Yermaru. ?Naha nɨpɨg yɨmɨsəm Ik nɨmnəmkərəv iran, uə nɨmnəkwakwə iran, uə Ik nɨmauə yepsɨpɨs, uə kafam neipən rɨkək, uə nɨmnamhə, uə nɨmnɨmarə ye kalabus, kɨni yakhapəh nhaurəyen mhavaag-pre kɨn Ik?’
44 “Então eles dirão: ‘Senhor, quando o vimos faminto, sedento, como estrangeiro, nu, doente ou na prisão, e não o ajudamos?’.
45 “Kɨni jakni-pən tuk əriə mə, ‘Yakamni əfrakɨs tuk əmiə mə tukmə nakhapəh nɨsasituyen ye piak kɨrik, nar apnapɨg mə in yermamə apnapɨg əmə, mərɨg nakhapəh nɨsasituyen irak.’
45 “Ele responderá: ‘Eu lhes digo a verdade: quando se recusaram a ajudar o menor destes meus irmãos e irmãs, foi a mim que se recusaram a ajudar’.
46 “Kɨni iriə tukhavən mhavəh narpɨnien yame infamien rɨkək. Mərɨg nəmə atuatuk tukhavəh nɨmraghien rerɨn.”
46 “E estes irão para o castigo eterno, mas os justos irão para a vida eterna”.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.