Marcos 15
Nəkwəkwə imərhakə kape kughen: nɨrpenien vi (NWI) vs NVI
1 Yenpɨg-enpɨg əgkəp, jif pris, mɨne nəmehuə kape nəmə Isrel, mɨne nəmhajoun kape loa kape Moses, mɨne narmamə tɨksɨn mɨn kape kaonsel kape nəmə Isrel kaharaih mhun nəgkiarien kɨrik. Mhani-pən tuk narmamə tɨksɨn mə tuksərkɨs-ərkɨs Yesu. Kɨni mhakɨr In mhauə mhakɨr-pən kɨmi Paelat, yamehuə kɨrik kape Rom.
1 De manhã bem cedo, os chefes dos sacerdotes com os líderes religiosos, os mestres da lei e todo o Sinédrio chegaram a uma decisão. Amarrando Jesus, levaram-no e o entregaram a Pilatos.
2 Kɨni ai Paelat raiyoh In mɨmə, “?Ik e Ik Yermaru kape yemə Isrel uə?”
2 "Você é o rei dos judeus? ", perguntou Pilatos. "Tu o dizes", respondeu Jesus.
3 Kɨni jif pris mɨnə khani-ərhav neikuəyen rehuə yame kɨmɨsəm-pən ye Yesu.
3 Os chefes dos sacerdotes o acusavam de muitas coisas.
4 Kɨni Paelat raiyoh mɨn In mə, “?Rhawor nakpəh nəgkiarien? Ǝmru. Kamhani nəgkiarien rehuə iram.”
4 Então Pilatos lhe perguntou novamente: "Você não vai responder? Veja de quantas coisas o estão acusando".
5 Kɨni Paelat rɨmnəm mə Yesu rɨpəh nɨniyen nar kɨrik, rakur.
5 Mas Jesus não respondeu nada, e Pilatos ficou impressionado.
6 Ye newk mɨnə fam, ye nɨpɨg kape Pasova, nəmə Isrel kharkun nhaniyen nhag yermamə kɨrik kwəvəhsi-pən ta ye kalabus, kɨni yamehuə rɨrɨsɨn kɨrik ramvən.
6 Por ocasião da festa, era costume soltar um prisioneiro que o povo pedisse.
7 Kɨni narmamə tɨksɨn kasəmɨr ye kalabus meinai khamə tukhauh gavman, kɨni mɨshopni narmamə tɨksɨn. Iriə kɨrik, nhagɨn e Barabas.
7 Um homem chamado Barrabás estava na prisão com os rebeldes que haviam cometido assassinato durante uma rebelião.
8 Kɨni nəmə Isrel kɨmnhauə mɨsəm Paelat mamaiyoh-pən in mə tukror norien yame ramor rerɨn mɨrɨsɨn yermamə kɨrik ye kalabus.
8 A multidão chegou e pediu a Pilatos que lhe fizesse o que costumava fazer.
9 Kɨni Paelat raiyoh əriə mə, “?Naksorkeikei mə jakrɨsɨn Yermaru kape nəmə Isrel uə?”
9 "Vocês querem que eu lhes solte o rei dos judeus? ", perguntou Pilatos,
10 In ramaiyoh məknaikɨn meinai in rɨmnəm ta mə jif pris mɨnə kɨmɨsərəhu-pən Yesu ye kwermɨn meinai kasəməkɨn Yesu tuk yamai mə narmamə fam kɨsorkeikei In.
10 sabendo que fora por inveja que os chefes dos sacerdotes lhe haviam entregado Jesus.
11 Kɨni jif pris mɨnə kɨmnhani mhani-pən tuk kuwhen a mhamə tukhapəh nɨseighanien kɨn Yesu mə tukrɨtərhav, mərɨg mə tukseighaan kɨn Barabas.
11 Mas os chefes dos sacerdotes incitaram a multidão a pedir que Pilatos, ao contrário, soltasse Barrabás.
12 Kɨni Paelat raiyoh-pən mɨn əriə mɨmə, “?Mərɨg jakhawor kwən yame kɨmiə nakamhani mə In Yermaru kape nəmə Isrel?”
12 "Então, que farei com aquele a quem vocês chamam rei dos judeus? ", perguntou-lhes Pilatos.
13 Kɨni iriə kɨsokrən ehuə mhamə, “!Ǝsɨk-haktə in ye nai kamarkwao kɨn!”
13 "Crucifica-o", gritaram eles.
14 Mərɨg Paelat raiyoh-pən mɨn əriə mə, “?Tuk naha? ?Naha norien yame rɨmnor rahas?”
14 "Por quê? Que crime ele cometeu? ", perguntou Pilatos. Mas eles gritavam ainda mais: "Crucifica-o! "
15 Kɨni Paelat rɨmnorkeikei mə tukror rɨkiriə, meighaan kɨn Barabas rɨtərhav ye kalabus. Kɨni rɨmə tukərkɨs-ərkɨs Yesu, kɨkɨr In kavən kɨruk haktə In ye nai kamarkwao kɨn.
15 Desejando agradar a multidão, Pilatos soltou-lhes Barrabás, mandou açoitar Jesus e o entregou para ser crucificado.
16 Kɨni mobael tɨksɨn khakɨr Yesu mhavən ye nimə ehuə kape Paelat kɨni mɨsokrən kɨn nukwao kape mobael mɨnə mə tukhauə.
16 Os soldados levaram Jesus para dentro do palácio, isto é, ao Pretório e reuniram toda a tropa.
17 Kɨni kharəh kot kɨrik rəwhao, rəmhen kɨn kot kape yermaru, mɨsarkaoh-pən kɨn kɨmin. Kɨni mharəh nərəus kɨrik ror nhirɨn, mɨsor kəvəvhao kɨn, rəmhen kɨn kəvəvhao kape yermaru, mhaukrai-pən ye kapən kapə.
17 Vestiram-no com um manto de púrpura, depois fizeram uma coroa de espinhos e a colocaram nele.
18 Kɨni masokrən kɨn mamhani mhamə, “Ik e yermaru kape nəmə Isrel. !Kɨmawə yakamhasiai Ik!”
18 E começaram a saudá-lo: "Salve, rei dos judeus! "
19 Kɨni mamhauh kapən kapə kɨn nai, masərɨg-əwhin, kɨni mɨsənɨmkur ye nɨmrɨn mhamə kamhasiai In.
19 Batiam-lhe na cabeça com uma vara e cuspiam nele. Ajoelhavam-se e lhe prestavam adoração.
20 Kɨni mɨsarh iakei fam iran, mharəhsi-ta mɨn kot əwhao mhavəhsi-pən kafan neipən. Mhakɨr mhatərhav, mhavən mə tukharuk haktə In ye nai kamarkwao kɨn.
20 Depois de terem zombado dele, tiraram-lhe o manto de púrpura e vestiram-lhe suas próprias roupas. Então o levaram para fora, a fim de crucificá-lo.
21 Kamhauə ye swatuk, mɨsəm yemə Saerin kɨrik, nhagɨn e Saemon. In rɨm Aleksanda mɨne Rufas. In ramvən apa Jerusalem, kɨni khani-əhu mɨsarkut kɨmin mə tukrɨrəh nai kamarkwao kɨn kape Yesu.
21 Certo homem de Cirene, chamado Simão, pai de Alexandre e de Rufo, passava por ali, chegando do campo. Eles o forçaram a carregar a cruz.
22 Kɨni iriə mhakɨr Yesu mhavən ikɨn kɨrik nhagɨn e Golgota (yame nɨpran rɨmə, kwənmhaan kape kerhə irə jir). Kɨmɨsəsɨk-pən Yesu ye nai kamarkwao kɨn apa Golgota|alt="Crosses on the outskirts of town" src="HK028B.jpg" size="span" loc="Bottom of page" copy="Horace Knowles" ref="MRK 15:23"
22 Levaram Jesus ao lugar chamado Gólgota, que quer dizer Lugar da Caveira.
23 Kɨni ye kwənmhaan a khavəhsi-pən waen kɨmi Yesu yame kəvɨt-pən nɨmar nai kɨrik kamni kɨmə “mir”. Mərɨg Yesu rɨpəh nɨnɨmien.
23 Então lhe deram vinho misturado com mirra, mas ele não o bebeu.
24 — ausente —
24 E o crucificaram. Dividindo as roupas dele, tiraram sortes para saber com o que cada um iria ficar.
25 — ausente —
25 Eram nove horas da manhã quando o crucificaram.
26 Kɨni kɨrai-pən nəgkiarien kɨrik ye nai kɨrik ramni mə kɨmɨsəm-pən nar has kɨrik iran mɨmə, “In e Yermaru kape nəmə Isrel.” Kɨni mɨsarkwətərəkɨn-pən ye nai kamarkwao kɨn.
26 E assim estava escrito na acusação contra ele: O REI DOS JUDEUS.
27 Kɨni mharəh yeməkrəh mir kɨraru, mharuk haktə mɨn əriu irisɨr Yesu. Kɨrik ye matuk, kɨrik ye mawor.
27 Com ele crucificaram dois ladrões, um à sua direita e outro à sua esquerda,
28 Məknekɨn, nəgkiarien ye Nəkwəkwə kape Kughen ruauə, yame rɨmə, “Kɨməsəvheikɨn In iriə nəmə has mɨnə.”
28 e cumpriu-se a Escritura que diz: "Ele foi contado entre os transgressores".
29 Kɨni narmamə yamə mɨne kasəriwək ye swatuk kasarh iakei pən iran. Masəwhan-əwhan kapəria kapə. Kɨni mamhani mhamə, “!In en! !Ik yermamə kape natmətəg-ətəgien nimə ehuə kape Kughen mɨne nor-mɨnien ye nɨpɨg kɨsisər əmə!
29 Os que passavam lançavam-lhe insultos, balançando a cabeça e dizendo: "Ora, você que destrói o templo e o reedifica em três dias,
30 Ɨntah. Ǝta-ru ye nai kamarkwao kɨn meiwaiyu, mɨvəh mɨragh atuk ik.”
30 desça da cruz e salve-se a si mesmo! "
31 Kɨni jif pris mɨnə mɨne nəmhajoun mɨnə kasarh mɨn iran. Mamhani-pən tuk əriə mɨnə mhamə, “In rɨvəh mɨragh ta narmamə khapsaah. Mərɨg rɨpəh nəmhenien tuk nɨvəh-mɨraghien In.
31 Da mesma forma, os chefes dos sacerdotes e os mestres da lei zombavam dele entre si, dizendo: "Salvou os outros, mas não é capaz de salvar a si mesmo.
32 Rhuvə mə Kristo e, In yermaru kape nəmə Isrel, tukreiwaiyu ye nai kamarkwao kɨn pəh kɨsəm, kɨni mhani nəfrakɨsien iran.” Kɨni kwərə mir yame kɨmɨruk haktə ərisɨr Yesu kwarpakwə kɨmi Yesu.
32 O Cristo, o Rei de Israel... Desça da cruz, para que o vejamos e creiamos! " Os que foram crucificados com ele também o insultavam.
33 Yerkweiha əmə, mərɨg nəpɨgnəpien ruə muvrɨg əpɨs tanɨmtanə meriaji tri klok.
33 E houve trevas sobre toda a terra, do meio dia às três horas da tarde.
34 Kɨni ye tri klok, Yesu rokrən ehuə mɨmə, “!Elae! !Elae! ?Lama sabaktani?” Nɨpran rɨmə, “!Kughen kafak! !Kughen kafak! ?Rhawor nakamapitan kɨn Yo?”
34 Por volta das três horas da tarde, Jesus bradou em alta voz: "Eloí, Eloí, lamá sabactâni? " que significa: "Meu Deus! Meu Deus! Por que me abandonaste? "
35 Kɨni narmamə tɨksɨn yamə mɨne kasərer aikɨn mɨsərɨg nəgkiarien ai mhamə, “Sərɨg-ru. In ramokrən kɨn Elaeja.”
35 Quando alguns dos que estavam presentes ouviram isso, disseram: "Ouçam! Ele está chamando Elias".
36 Kɨni kwən kɨrik raiyu ətkin mɨvən mɨrəh nɨpərpər neipən meires ye waen əkwahir. Mərkɨs-pən ye nai apomh kɨrik kɨni mɨvəhsi-haktə pən kɨmi Yesu mə tukrɨnɨm. Kɨni mɨmə, “?Pəh kɨsəm-ru mə to Elaeja ruə masitu iran uə?”
36 Um deles correu, embebeu uma esponja em vinagre, colocou-a na ponta de uma vara e deu-a a Jesus para beber. E disse: "Deixem-no. Vejamos se Elias vem tirá-lo daí".
37 Mərɨg Yesu rarə mokrən ehuə mɨn kɨni ai kafan neihagien rɨtərhav.
37 Mas Jesus, com um alto brado, expirou.
38 Kafan neihagien rɨtərhav aikɨn, kɨni nəkwai nimə ehuə kape Kughen, kɨmɨruk haktə neipən kɨrik yame kɨmnətapɨg kɨn Kwənmhan yame Rəmərhakə Məmərhakə pɨk. Neipən a rəhipu nɨpərɨn kɨraru. Rəhipu apa yerpɨrɨg əgkəp meiwaiyu.
38 E o véu do santuário rasgou-se em duas partes, de alto a baixo.
39 Kɨni yamehuə kape mobael yame ramərer ipakə tuk Yesu məm nɨmhəyen kape Yesu kɨni mɨmə, “Nəfrakɨsien. Kwən e In Ji Kughen.”
39 Quando o centurião que estava em frente de Jesus ouviu o seu brado e viu como ele morreu, disse: "Realmente este homem era o Filho de Deus! "
40 Kɨni Meri, pian Magdala, mɨne Salome, mɨne Meri nɨsɨn kwajikovə mir nhagriu Jemes mɨne Joses, karharer isok, iriə nɨpiraovɨn tɨksɨn masəm In.
40 Algumas mulheres estavam observando de longe. Entre elas estavam Maria Madalena, Salomé e Maria, mãe de Tiago, o mais jovem, e de José.
41 Nɨpɨg Yesu rɨmavən Galili, irisɨr ai karhɨkwasɨg kɨn In, mɨrhasitu iran. Kɨni nɨpiraovɨn apnapɨg mɨnə khapsaah apaikɨn, kɨmnhatərhav-pən Jerusalem iriə min mhauə.
41 Na Galiléia elas tinham seguido e servido a Jesus. Muitas outras mulheres que tinham subido com ele para Jerusalém também estavam ali.
42 Nɨpɨg a, kamni kɨmə napnəpenəyen meinai tɨkəni rɨkwamer kɨn nɨpɨg kape Sabat. Ipakə mɨrh rivə,
42 Era o Dia da Preparação, isto é, a véspera do sábado. Ao cair da tarde,
43 Josef, yemə Aramatia kɨrik, rɨtərhav-pə. In yermamə kɨrik kape kaonsel kapəriə, yame yermamə kamhasiai in. Kɨni in mɨn rawhin narmaruyen kape Kughen mə tukruə. Ramgɨn pawk, mərɨg rɨmnarar mɨvən məm Paelat, maiyoh in mə tukreighaan kɨn nɨprai Yesu.
43 José de Arimatéia, membro de destaque do Sinédrio, que também esperava o Reino de Deus, dirigiu-se corajosamente a Pilatos e pediu o corpo de Jesus.
44 Paelat rɨmnərɨg mə Yesu rɨmamhə aihuaa əmə, rakur pɨk kɨn. Kɨni mokrən kɨn yamehuə kape mobael maiyoh in mɨmə, “?Yesu ruamhə əfrakɨs uə?”
44 Pilatos ficou surpreso ao ouvir que ele já tinha morrido. Chamando o centurião, perguntou-lhe se Jesus já tinha morrido.
45 Kɨni yamehuə ai reighan kɨn. Kɨni Paelat reighan kɨn Josef mə tukrɨvən mɨrəh nɨprai Yesu.
45 Sendo informado pelo centurião, entregou o corpo a José.
46 Kɨni Josef rɨvən mɨrəhsi-əhu nɨpran ye nai kamarkwao kɨn, mɨvən mɨvəh nɨmrɨ neipən huvə kɨrik muə muvrɨg nɨpran kɨn neipən a. Kɨni mɨrəh mɨvən mərəhu ye nəpag kapier kɨrik yame kɨnor huvə ta. Kɨni mətapɨg əswasɨg kɨn kapier ehuə kɨrik.
46 Então José comprou um lençol de linho, baixou o corpo da cruz, envolveu-o no lençol e o colocou num sepulcro cavado na rocha. Depois, fez rolar uma pedra sobre a entrada do sepulcro.
47 Ye nɨpɨg a, Meri, pian Magdala, mɨne Meri nɨsɨn Joses, iriu kɨmawəm kwənmhaan yame rɨmnərəhu-pən Yesu ikɨn.
47 Maria Madalena e Maria, mãe de José, viram onde ele fora colocado.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.