Lucas 22
Nəkwəkwə imərhakə kape kughen: nɨrpenien vi (NWI) vs NAA
1 Kɨni nɨpɨg kape nəvɨgɨnien e kamni kɨmə Bred yame Yis Rɨrkək iran ruauə ipakə, kɨni lafet a rɨrikakun ye nɨpɨg kape nəvɨgɨnien e kamni kɨmə Nəviərokɨnien.
1 Estava próxima a Festa dos Pães sem Fermento, chamada Páscoa.
2 Kɨni hae pris mɨnə mɨne nəmhajoun kape Loa kape Moses kasarhakɨn məniwən swatuk tuk nhopniyen Yesu. Kasarhakɨn məniwən swatuk meinai kamhagɨn kɨn narmamə.
2 Os principais sacerdotes e os escribas procuravam uma forma de matar Jesus; porque temiam o povo.
3 Kɨni Setan rɨmavən yerki Judas, nhagɨn mɨn kɨrik e Iskariot, in yermamə twelef kɨrik kape Yesu.
3 Ora, Satanás entrou em Judas, chamado Iscariotes, que era um dos doze.
4 Kɨni in rɨmavən məgkiar kɨmi hae pris mɨnə mɨne nəmehuə mɨnə kape mobael kape Nimə Ehuə Kape Kughen, mamharai mhun mə tukreighan-kɨn Yesu rɨvən ye kwermɨriə.
4 Judas foi entender-se com os principais sacerdotes e os capitães sobre como lhes entregaria Jesus.
5 Kɨni rɨkiriə ragien, kɨni kɨmɨseighan kɨn mə tukhawəh-si pən mane kɨmin.
5 Eles se alegraram e combinaram em lhe dar dinheiro.
6 Kɨni Judas reighan kɨn nəgkiarien kapəriə, mə tukror, kɨni mamawhin nɨpɨg yame narmamə tukharkək iran, kɨni reighan-pən kɨn Yesu rɨvən ye kwermɨriə.
6 Judas concordou e buscava uma boa ocasião para lhes entregar Jesus, longe da multidão.
7 Kɨni nɨpɨg kape lafet e kamni kɨmə Bred Yame Yis Rɨrkək Iran ruauə, kɨni ye nɨpɨg a, narmamə tukasəkeikei mhauh kwaji sipsip tuk nəvɨgɨnien e kamni kɨmə Nəviərokɨnien.
7 Chegou o dia da Festa dos Pães sem Fermento, em que era necessário fazer o sacrifício do cordeiro pascal.
8 Kɨni Yesu rɨmnokrən kɨn Pita mɨne Jon, mɨni-pən tuk əriu mə, “Ravən kɨni mwor əpnəpeinə ye nəvɨgɨnien kape Nəviərokɨnien apa ikɨn tukhavən mɨsəvɨgɨn ikɨn.”
8 Então Jesus enviou Pedro e João, dizendo:
9 Kɨni kɨrəni-pən tukun mɨrəmə, “?Nakorkeikei mə kɨmru jakravən hiə mwor apnəpeinə ye nəvɨgɨnien?”
9 Eles lhe perguntaram: — Onde o senhor quer que a preparemos?
10 Kɨni rɨni-pən tuk əriu mɨmə, “Wətərɨg huvə ru. Nɨpɨg kɨmiru nakratərhav-pən Jerusalem, kɨni takwəm kwən kɨrik ramrəh jag ehuə kɨrik kɨmɨruk pən nu iran. Kɨni takrakwasɨg kɨn mɨrhuvən ye nimə kɨrik yame in ramvən ikɨn.
10 Jesus lhes explicou:
11 Kɨni takrani-pən tuk yemehuə kape nimə mɨrəmə, ‘Yhajoun rɨmnher-pə kɨn əmru mə jakrauə mwaiyoh-pre ik mə ?kwənmhaan a in hiə yame In mɨne kafan mɨnə narmamə tukhavən mɨsor nəvɨgɨnien kape Nəviərokɨnien?’
11 e digam ao dono da casa: “O Mestre pergunta: ‘Onde fica o aposento no qual comerei a Páscoa com os meus discípulos?’”
12 Kɨni in tukrɨkɨr əmiru nakrhuvən apa yerpɨrɨg ye nimə yame kɨmnətu huvə ta narɨmnar kape nəvɨgɨnien aikɨn. Kɨni takwor apnəpeinə ye nəvɨgɨnien aikɨn.”
12 Ele lhes mostrará um espaçoso cenáculo mobiliado; ali façam os preparativos.
13 Kɨni kɨmɨravən mwəm narɨmnar m-fam rəmhen kɨn yame Yesu rɨmɨni. Kɨni kwor apnəpeinə ye nəvɨgɨnien kape Nəviərokɨnien.
13 E, indo, acharam tudo como Jesus lhes tinha dito e prepararam a Páscoa.
14 Kɨni ye nɨpɨg kape nəvɨgɨnien, kɨni Yesu rɨmavən məkwətə-pən ye tebol iriə kafan aposol mɨnə.
14 Chegada a hora, Jesus se pôs à mesa, e os apóstolos estavam com ele.
15 Kɨni mɨni-pən tuk əriə mə, “Pəh nien mə tuktu, kor nəmhəyen kɨmi Yo. Mərɨg yakorkeikei pɨk mə tuksəkupən mɨsor kwis nəvɨgɨnien kape Nəviərokɨnien.
15 Então Jesus lhes disse:
16 Yakorkeikei pɨk mə kɨtawə tuksəvɨgɨn məkneikɨn meinai, jakpəh nən-mɨn-ien nəvɨgɨnien kape Nəviərokɨnien meriaji-pən nɨprai nəvɨgɨnien e tukruə mor nəfrakɨsien kɨn ye narmaruyen kape Kughen.”
16 Pois eu lhes digo que nunca mais a comerei, até que ela se cumpra no Reino de Deus.
17 Kɨni Yesu rɨmɨwəh kap waen mɨni-vi-vi Kughen tukun, kɨni mɨmə, “Kɨmiə fam havəh mhanɨm,
17 E, pegando um cálice, depois de ter dado graças, disse:
18 meinai taktəkun ai yakamni-pre tuk əmiə jakpəh nɨnɨm-mɨnien waen meriaji-pən nɨpɨg Narmaruyen kape Kughen tukruə.”
18 Pois eu digo a vocês que, de agora em diante, não mais beberei do fruto da videira, até que venha o Reino de Deus.
19 Kɨni mɨwəh bred mɨni-vi-vi Kughen tukun, kɨni mhapu, məwhai kɨmi kafan narmamə mɨnə, mɨmə, “In e nɨprak yame yakavəh-sipre kɨmi əmiə. Nɨpɨg nakasən bred e, rɨkimiə tukraməsɨk Yo.”
19 E, pegando um pão, tendo dado graças, o partiu e lhes deu, dizendo:
20 Kɨni ye norien kɨrikianə əmə, nɨpɨg kɨmɨsəvɨgɨn ta, Yesu rɨmɨvəh kap waen kɨni mɨni-pən tuk əriə mə, “Kap waen e in nɨtawɨk yame tukraiyu tuk əmiə, kɨni ramhajoun promes vi yame Kughen ramor kɨmi narmamə.
20 Do mesmo modo, depois da ceia, pegou o cálice, dizendo:
21 Mərɨg taksətərɨg-ru. Kwən kɨrik ikɨn e kasəvɨgɨn kɨtawə min e ye tebol, kɨni in tukreighan-pən kɨn Yo ye kwermɨ tɨkmɨr mɨnə kafak.
21 — Mas eis que a mão do traidor está comigo à mesa.
22 Yo, Ji Yermamə, jakaməkeikei mɨmhə rəri-pən nərɨgien kape Kughen. !Mərɨg, awe! Narpɨnien ehuə tukrɨvən tuk yermamə yame rameighan-pən kɨn Yo ye kwermɨ tɨkmɨr mɨnə kafak.”
22 Pois o Filho do Homem vai segundo o que está determinado, mas ai daquele por quem ele está sendo traído!
23 Kɨni kɨnɨsaiyoh əriə mɨnə mhamə, “?Kɨtawə pa tukror norien a?”
23 Então começaram a perguntar entre si qual deles seria o que estava para fazer isso.
24 Kɨni nar mɨn kɨrik, iriə kɨmɨsotgoh kɨmi əriə mɨnə mhamə pa nhagɨn irəriə in yerpɨrɨg pɨk rapita əriə.
24 Houve também entre eles uma discussão sobre qual deles parecia ser o maior.
25 Mərɨg Yesu rɨmɨni-pən tuk əriə mɨmə, “King mɨnə kape tokrei tanə kasarmaru ye narmamə ye kapəriə nəsanɨnien, mamhawəhsi-haktə atuk əriə mə iriə ‘narmamə kape nasituyen.’
25 Mas Jesus lhes disse:
26 Mərɨg kɨmiə, takhapəh nɨsorien məknakɨn. Tukmə kɨmiə kɨrik in yerpɨrɨg, in tukrəhsi-əhu in rəmhen kɨn kwajikovə. Kɨni tukmə kɨmiə kɨrik ramərer kupən, kɨni in tukruə rəmhen əmə mə yorwok əmə kɨrik.
26 Mas vocês não são assim; pelo contrário, o maior entre vocês seja como o menor; e aquele que dirige seja como o que serve.
27 ?Pa e in yerpɨrɨg pɨk, yermamə yame raməvɨgɨn ye tebol uə yorwok yame ravəh nəvɨgɨnien mamuə? Nakharkun mə yermamə yame raməvɨgɨn ye tebol in yerpɨrɨg rapita. Mərɨg Yo, yemehuə kapəmiə, nɨpɨg yɨmnamarə kɨtawə-m kɨmiə, yakəmhen əmə kɨn yorwok əmə kɨrik.
27 Pois qual é maior: aquele que está à mesa ou aquele que serve? Não é verdade que é aquele que está à mesa? Pois, no meio de vocês, eu sou como quem serve.
28 “Kɨmiə e, nɨpɨg mɨfam nakasarə ipakə tuk Yo ye nɨpɨg yakamarə ye nɨpɨg əutən mɨnə.
28 Vocês são os que têm permanecido comigo nas minhas tentações.
29 Kɨni rəmhen əmə kɨn mə Rɨmɨk rawəhsi-haktə Yo mə jakuə king, kɨni Yo mɨn yakawəhsi-haktə əmiə mə takhauə rəmhen kɨn king mɨnə,
29 E eu confio a vocês um reino, assim como o meu Pai confiou a mim,
30 mə takhauə mɨsəkwətə kɨtawə, masəvɨgɨn kwis ye nɨpɨg yame jakuə rəmhen kɨn king. Kɨni ye nɨpɨg a, kɨmiə mɨn taksəkwətə ye jea kape king mɨnə, kɨni kɨmiə takhauə mɨsərer kupən ye kwənərəus mɨnə twelef kape Isrel masəkir əriə masarmaru irəriə.”
30 para que comam e bebam à minha mesa no meu Reino; e vocês se assentarão em tronos para julgar as doze tribos de Israel.
31 Kɨni Yesu rɨni-pən tuk Saemon Pita mə, “Kəsi. Saemon. Setan rɨnaiyoh-pən ta Kughen mə tukreighaan kɨn in pəh in ruə mɨvəhsi-pən vəhsi-pən kɨmi əmiə mor nahasien kɨmi əmiə mə tukəm-ru mə nhatətəyen kapəmiə rɨskai uə nɨkam.
31 — Simão, Simão, eis que Satanás pediu para peneirar vocês como trigo!
32 Mərɨg Saemon, yɨmnəhuak tuk ik mə kafam nhatətəyen tukrɨpəh nɨmɨr-əgkəp-ien. Kɨni nɨpɨg nakamarar ye kafam nətərɨgien mamrerɨg-pə mɨn, ik takaməkeikei mor nətərɨgien kape piam mɨnə tukhaskai.”
32 Eu, porém, orei por você, para que a sua fé não desfaleça. E você, quando voltar para mim, fortaleça os seus irmãos.
33 Mərɨg Saemon Pita rɨmɨni-pən tukun mɨmə, “Yermaru. Yakamərer matuk mə kɨrau mik. Tukvəhsi-pən pawk ərau ye kalabus uə tukhopni pawk ərau.”
33 Porém Pedro respondeu: — Estou pronto para ir com o Senhor, tanto para a prisão como para a morte.
34 Mərɨg Yesu rɨni-pən tukun mɨmə, “Pita. Yakamni-pre tuk ik mə tuk yenpɨg, kwasɨg ikɨn man rəkakə, kɨni takni m-kɨsisər mə nakeinein Yo.”
34 Mas Jesus lhe disse:
35 Kɨni Yesu rɨni-pən tuk əriə mə, “Apa kupən, yɨmnamher-pən kɨn əmiə yerkwanu mɨnə, nɨmnhapəh nhawəhyen mane mɨne nɨtɨp mɨne bag mɨne sandel. ?Mərɨg rhawor irəmiə? ?Nɨmɨsəkwakwə kɨn nar kɨrik uə nɨkam?”
35 A seguir, Jesus perguntou aos discípulos: Eles responderam: — Não faltou nada!
36 Kɨni rɨni-pən tuk əriə mə, “Mərɨg taktəkun ai, tukmə kafam mane aikɨn ye nɨtɨp, kɨni takaməkeikei mɨwəh mɨne bag. Kɨni tukmə kafam nau nisə rɨrkək, takaməkeikei mor salem kɨn kafam kot mɨwəh nɨmrɨ nau nisə.
36 Então Jesus lhes disse:
37 Yakamni-pre tuk əmiə mə nəgkiarien e ye Nəkwəkwə Kape Kughen yame raməgkiar irak, tukraməkeikei mor nəfrakɨsien kɨn, e ramni mə, ‘Narmamə khamə-ta mə in yemə-akapɨr loa.’ Ǝwəh, nəgkiarien e ruə mɨnor nəfrakɨsien kɨn ai taktəkun.”
37 Pois eu lhes digo que é preciso que se cumpra em mim o que está escrito: “Ele foi contado com os malfeitores.” Pois o que a mim se refere está sendo cumprido.
38 Kɨni iriə kamhani mhamə, “Yermaru. Ǝmru. Nau nisə kɨraru apa.”
38 Então lhe disseram: — Senhor, aqui estão duas espadas! Jesus lhes respondeu:
39 Kɨni Yesu rɨmatərhav ye taon mɨvən apa ye tukwas e kamni kɨmə Olif rəmhen kɨn yame ramor nɨpɨg mɨfam. Kɨni kafan narmamə mɨnə khakwasɨg kɨn.
39 E, saindo, Jesus foi, como de costume, para o monte das Oliveiras; e os discípulos o acompanharam.
40 Kɨni kɨshaktə aikɨn a, rɨni-pən tuk əriə mə, “Takasəkeikei masəhuak mə nar kɨrik to rɨpəh nɨvəh-si-pən vəhsi-pənien kɨmi əmiə mor kapəmiə nhatətəyen rɨmɨr.”
40 Chegando ao lugar escolhido, Jesus lhes disse:
41 Kɨni In rɨmɨpəh əriə mɨvən isok kəskəh əmə, mənɨmkur maməhuak mamni mɨmə,
41 Ele, por sua vez, se afastou um pouco, e, de joelhos, orava,
42 “Tatə, tukmə rɨkim ragien, aweh, vəhsi-ta nəmhəyen yamə mɨne tukpihauə. Mərɨg takpəh norien ye nərɨgien kafak; or əmə ye kafam nərɨgien.”
42 dizendo:
43 Kɨni agelo kɨrik rɨmasɨ-pən ye neai muə mɨvəhsi-pən nəsanɨnien kɨmin.
43 Então lhe apareceu um anjo do céu que o confortava.
44 Meinai rɨkin rɨmhə pɨk, kɨni ramətərɨg pɨk, kɨni maməhuak skai. Nəmnhawkien rarkwəməteih iran maiyu rəmhen kɨn yame nɨtaw jir ramaiyu məsɨk nɨmoptanə.
44 E, estando em agonia, orava mais intensamente. E aconteceu que o suor dele se tornou como gotas de sangue caindo sobre a terra.
45 Nɨpɨg rɨmnəhuak ta, mərer mɨrerɨg-pə mə tukrəm kafan narmamə mɨnə. Kɨni məm əriə kwəsapɨr yeru. Kwəsəpou meinai rɨkiriə raməmhə.
45 Levantando-se da oração, Jesus foi até onde os discípulos estavam, e os encontrou dormindo de tristeza.
46 Kɨni rɨni-pən tuk əriə mɨmə, “?Rhawor nakasapɨr? Sarha, mɨsəhuak mhamə nar kɨrik tukrɨpəh nɨwəhsi-pən wəhsi-pənien kɨmi əmiə mə tukror nhatətəyen kapəmiə tukrəta irak.”
46 E disse:
47 Nɨpɨg Yesu raməgkiar hanə, kwhen ehuə rɨtərhav-pə tukun, kɨni kwən a Judas, in yermamə kɨrik ye narmamə twelef kape Yesu, in rɨmɨkɨr əriə mhauə. Kɨni rɨmauə ipakə tuk Yesu mə tukrəturəm-pən iran.
47 Enquanto Jesus ainda falava, eis que chegou uma multidão. E um dos doze, que se chamava Judas, vinha à frente deles e se aproximou de Jesus para o beijar.
48 Mərɨg Yesu rɨmɨni-pən tukun mə, “Judas. Yo Ji Yermamə. ?Mərɨg rhawor nakamuə mə takaturɨm-pə irak mameighan-pən kɨn Yo kɨmi tɨkmɨr mɨnə?”
48 Jesus, porém, lhe disse:
49 Kɨni nɨpɨg narmamə kape Yesu kɨmɨsəm narɨmnar mɨnə a, mharkun naha nhagɨn tukor, mhani-pən tukun mhamə, “Yermaru. ?Jakshawor? ?Jaksərai əriə kɨn nau, uə?”
49 Os que estavam ao redor de Jesus, vendo o que estava por acontecer, perguntaram: — Senhor, devemos atacar com as espadas?
50 Kɨni iriə kɨrik rɨmnərai nɨmətɨrgɨ slef kɨrik kape jif pris kɨn nau.
50 Um deles golpeou o servo do sumo sacerdote e cortou-lhe a orelha direita.
51 Mərɨg Yesu rɨmə, “!Ah! !Nəmhen! Səpəh əmə!” Kɨni In rɨrap nɨmətɨrgɨ kwən a kɨni mor huvə mɨn.
51 Mas Jesus interveio, dizendo: E, tocando na orelha do homem, o curou.
52 Kɨni Yesu rɨmnəgkiar kɨmi hae pris mɨnə mɨne nəmehuə mɨnə kape mobael kape Nimə Ehuə kape Kughen, mɨne nəmehuə mɨnə kape kwənərəus kape Isrel, yame kɨmnhauə mə tukharaptərəkɨn In. Mɨni-pən tuk əriə mə, “!Eh! ?Nakhamə ta mə Yo yermamə kape narowagɨnien, kɨni nakamhapɨk nau nisə mɨne kwətavhə mɨnə mamhauə mə takharaptərəkɨn Yo uə?
52 Então Jesus disse aos principais sacerdotes, capitães do templo e anciãos que vieram prendê-lo:
53 Nɨpɨg mɨfam yakamarə kɨtawə-m kɨmiə ye Nimə Ehuə kape Kughen. ?Mərɨg rhawor nakhapəh nharaptərəkɨnien Yo aikɨn? Mərɨg taktəkun ai, in nɨpɨg atuatuk kapəmiə- nɨpɨg yame nəpɨgnapien in ramehuə.”
53 Todos os dias, estando eu com vocês no templo, vocês não tentaram me prender. Esta, porém, é a hora de vocês e a hora do poder das trevas.
54 Kɨni khauə mharaptərəkɨn Yesu mharəh mhavən imei jif pris. Kɨni Pita rɨkwasɨg kɨn əriə, mərɨg rɨpəh nɨvən-pakəyen tuk əriə.
54 Então, prendendo Jesus, levaram-no e o introduziram na casa do sumo sacerdote. Pedro seguia de longe.
55 Narmamə mɨnə a kɨmɨsher nap kɨrik ipakə tuk nimə kape hae pris, kɨni mɨsəkwətə rao rao kɨn nap. Kɨni Pita rɨvən məkwətə iriə miriə.
55 Quando acenderam um fogo no meio do pátio e se assentaram juntos, Pedro tomou lugar entre eles.
56 Kɨni piakəskəh kɨrik yame in yorwok kɨrik rɨmauə məm Pita ramkwətə, nəmrhawənien kape nap rɨsia-pen in. Kɨni pian a rarha tɨm tɨm iran, mɨni-pən tukun mɨmə, “Kwən mɨn e in e iriu Yesu kɨmnaweriwək.”
56 Uma empregada, vendo-o sentado perto do fogo, fixou os olhos nele e disse: — Este também estava com ele.
57 Mərɨg Pita rɨmɨni-pən tuk pian a mə, “Pian apa, yakeinein kwən en.”
57 Mas Pedro negou, dizendo: — Mulher, não o conheço.
58 Kɨni kwasɨg ikɨn, rɨpəh norien tu, kwən mɨn kɨrik ruə mɨni-pən tuk Pita mə, “Eh. Ik mɨn kɨrik yermamə kafan.”
58 Pouco depois, outro homem, ao ver Pedro, disse: — Você também é um deles. Mas Pedro disse: — Homem, eu não sou um deles.
59 Kwasɨg ikɨn, aoa kɨrik ruə muavən ta, kɨni kwən kɨrik raməgkiar skai kɨmi əriə mɨmə, “Yakamni əfrakɨs mə kwən e rɨnaməriwək iriu Yesu, meinai in mɨn in yemə Galili.”
59 E, tendo passado cerca de uma hora, outro afirmou, dizendo: — Com certeza este também estava com ele, porque também é galileu.
60 Mərɨg Pita rɨmə, “Kwən apa, yakpəh-nɨrkun-əgkəpien nəgkiarien e nakamni.” Kɨni Pita raməgkiar hanə, man rəkakə.
60 Mas Pedro insistiu: — Homem, não sei do que você está falando. E logo, enquanto Pedro ainda falava, o galo cantou.
61 Kɨni Yesu Yermaru rarar mɨvaag-pən məm Pita. Kɨni Pita, rɨkin ruh nəgkiarien kape Yermaru yame rɨmɨni iran mɨmə, “Tuk yenpɨg əmə e, kwasɨg ikɨn man rəkakə, takni m-kɨsisər mə nakeinein Yo.”
61 Então, o Senhor voltou-se e fixou os olhos em Pedro. E Pedro se lembrou da palavra do Senhor, como lhe tinha dito: “Hoje, antes que o galo cante, você me negará três vezes.”
62 Kɨni Pita rɨmatərhav iruə, rɨmnasək rɨmnasək.
62 E Pedro, saindo dali, chorou amargamente.
63 Kɨni ye nɨpɨg a, narmamə yamə mɨne kɨmnharaptərəkɨn Yesu kɨmɨsarh iakei iran, mamhauh.
63 Os homens que detinham Jesus zombavam dele, davam-lhe pancadas e,
64 Mɨsarkɨs ətərəkɨn nɨmrɨn kɨni mhauh, mhani-pən mhamə, “!Eh! !Profet! Ni-ru mə pa ramuh ik!”
64 colocando uma venda sobre os olhos dele, diziam: — Profetize! Quem foi que bateu em você?
65 Kɨni kɨmnhani nəgkiarien hah rehuə iran mɨsoriah In.
65 E muitas outras coisas diziam contra ele, blasfemando.
66 Kɨni yenpɨg-yenpɨg kɨn, nəmehuə kape kwənərəus kape Isrel, mɨne hae pris mɨnə, mɨne nəmhajoun kape Loa kape Moses khauə mɨsofugɨn ye kaonsel kapəriə. Kɨni narmamə kharəh Yesu mhauə rərer ye nɨmrɨ kaonsel a. Kɨni narmamə kape kaonsel kɨmnhani-pən tukun mhamə,
66 Logo que amanheceu, reuniu-se a assembleia dos anciãos do povo, tanto os principais sacerdotes como os escribas, e o conduziram ao Sinédrio, onde lhe disseram:
67 “Ni-ru tuk əmawə mə ik e Kristo yame Kughen rɨmɨrpen uə nɨkam.”
67 — Se você é o Cristo, diga-nos. Então Jesus lhes respondeu:
68 Kɨni to yakaiyoh əmiə, nakhapəh nɨshorpɨnien.
68 E, se eu perguntar, vocês não me darão resposta.
69 Mərɨg rɨrikakun ai taktəkun, Yo, Ji Yermamə, Yo jakvən məkwətə ye kwənmhaan kape nəsanɨnien mɨne nɨsiaiyen, in e ye nɨkar Kughen matuk yame Rəsanɨn.”
69 Desde agora, o Filho do Homem estará sentado à direita do Deus Todo-Poderoso.
70 Kɨni iriə m-fam kɨsaiyoh-pən tuk Yesu mhamə, “?Rhawor? Ik Ji Kughen uə?”
70 Todos perguntaram: — Então você é o Filho de Deus? Jesus respondeu:
71 Kɨni khamə, “To khapəh nhawhinien yermamə mɨn kɨrik mə tukruə mɨni-hah in, meinai kɨmɨsərɨg atuatuk nəgkiarien a ye nherɨn.”
71 Eles disseram: — Que necessidade ainda temos de testemunho? Porque nós mesmos ouvimos o que ele falou.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.