Hebreus 11
Nəkwəkwə imərhakə kape kughen: nɨrpenien vi (NWI) vs NVT
1 Kɨtawə kasərəhu-pən kapətawə nərɨgien ye narɨmnar yamə mɨne tukrɨpiuə, kɨni nhatətəyen kapətawə in ramor ətawə kharkun huvə mə narɨmnar mɨnə e, iriə nəfrakɨsien. Nar apnapɨg mə kɨtawə khapəh nɨsəmien narɨmnar mɨnə a, mərɨg kharkun huvə mə tukpihavəh, meinai nhatətəyen ramhajoun ətawə mə tukpihavəh.
1 A fé mostra a realidade daquilo que esperamos; ela nos dá convicção de coisas que não vemos.
2 Rɨptawə mɨnə kɨmnɨshatətə ye Kughen, Kughen rɨmnəgnəgɨn əriə tukun.
2 Pela fé, pessoas em tempos passados obtiveram aprovação.
3 Nhatətəyen ramor ətawə kharkun mə Kughen rɨmnəgkiar əmə, narɨmnar kape tokrei tanə kasəmɨr. In rɨmɨvəh narɨmnar yame kɨpəh nəmien, mor narɨmnar kɨn yame kaməm.
3 Pela fé, entendemos que todo o universo foi formado pela palavra de Deus; assim, o que se vê originou-se daquilo que não se vê.
4 Ebel in rɨmnhatətə tɨm tɨm ye Kughen, mɨvəh-si-pən narɨmnar kɨmi Kughen yame rhuvə rapita yame Ken rɨmɨvəhsi-pən kɨmin. In rɨmnhatətə tɨm tɨm məknakɨn ye Kughen, Kughen rɨmɨni mɨmə in yermamə atuatuk kɨrik, rɨkin ragien tuk naha nhagɨn yame rɨmɨvəhsi-pən kɨmin. Kɨni nar apnapɨg mə kwən a ruamhə ta, mərɨg nhatətəyen kafan ramhajoun ətawə kɨn nar kɨrik ai taktəkun.
4 Pela fé, Abel apresentou a Deus um sacrifício superior ao de Caim. Com isso, mostrou que era um homem justo, e Deus aprovou suas ofertas. Embora há muito esteja morto, ainda fala por meio de seu exemplo.
5 Mɨne Inok rɨmnhatətə tɨmtɨm ye Kughen, kɨni mɨpəh nɨmhəyen. Kughen rɨmɨvəhsi-ta əmə in ye tokrei tanə e, mə tukrhaktə mɨvən ye rao ye neai. Narmamə to khapəh nɨsəm-mɨnien in, meinai Kughen rɨmɨrəhsi-ta. Meinai nɨpɨg Kughen rɨpəh hanə nɨrəhsi-tayen in, mɨnhajoun ta in mə rɨkin rɨmnagien tukun.
5 Pela fé, Enoque foi levado para o céu sem ver a morte; “ele desapareceu porque Deus o levou para junto de si”. Porque, antes de ser levado, ele era conhecido por agradar a Deus.
6 Mərɨg yermamə to rɨpəh nhatətəyen ye Kughen, Kughen to rɨkin rɨpəh nagienien tukun. Meinai nɨpɨg yermamə kɨrik rorkeikei mə tukruə tuk Kughen, in tukraməkeikei mamni nəfrakɨsien mə Kughen ramarə mamərok narmamə yamə mɨne kɨsarkut mə tukharkun In.
6 Sem fé é impossível agradar a Deus. Quem deseja se aproximar de Deus deve crer que ele existe e que recompensa aqueles que o buscam.
7 Mɨne Noa in mɨn rɨmnhatətə tɨm tɨm ye Kughen. In e, nɨpɨg Kughen rɨmɨni-əsah pən narɨmnar kupan tukun, yame narmamə kɨpəh hanə nɨsəmien, Noa rɨmɨsiai In mamor nəkwan. Mɨvhirəkɨn rao ehuə kɨrik mə tukrɨvəh mɨragh kafan narmamə mɨnə. Rɨmɨvhirəkɨn məkna rao, mor əpu mə Kughen tukrɨvəhsi-pən narpɨnien kɨmi narmamə. Nhatətəyen kafan rɨmnor swatuk kɨmi Kughen ror In ratuatuk ye nɨmrɨn.
7 Pela fé, Noé construiu uma grande embarcação para salvar sua família do dilúvio. Ele obedeceu a Deus, que o advertiu a respeito de coisas que nunca haviam acontecido. Pela fé, condenou o resto do mundo e recebeu a justiça que vem por meio da fé.
8 Mɨne Ebraham in rɨmnhatətə tɨmtɨm ye Kughen. Nɨpɨg Kughen rɨmnokrən kɨn mə tukrɨvən ye tanə pɨsɨn kɨrik, in rɨmnor nəkwan. Tanə a, Kughen rɨmɨrpen ta kɨmin mɨmə tukrɨvəh-si pən kɨmin. Kɨni Ebraham rɨmɨtərhav, meinein mə ramvən hiə.
8 Pela fé, Abraão obedeceu quando foi chamado para ir à outra terra que ele receberia como herança. Ele partiu sem saber para onde ia.
9 Mamhatətə tɨmtɨm ye Kughen məkna, kɨni mamarə ye tanə a yame Kughen rɨmɨrpen ta kupan mə tukrɨvəhsi-pən kɨmin. Mərɨg rɨmnamarə aikɨn a, mɨpəh nɨvhirəkɨnien nimə huvə kɨrik, mɨvəh-si haktə nɨkar nimə kɨrik, mamarə rəmhen kɨn yepsɨpɨs kɨrik. Kɨni kwənərəus kafan Aesak mɨne Jekob yame Kughen rɨmɨvəhsi-pən promes a kɨmi ərisɨr Ebraham, iriu mɨn kɨmɨwarə əmə ye nimə has rəmhen kɨn yepsɨpɨs mir.
9 E, mesmo quando chegou à terra que lhe havia sido prometida, viveu ali pela fé, pois era como estrangeiro, morando em tendas. Assim também fizeram Isaque e Jacó, que herdaram a mesma promessa.
10 Ebraham rɨmnamarə ye nimə tapolen məkna meinai in rɨmɨwhin mə tukrɨvən ye taon kɨrik yame nuknen rɨskai, tukraməmɨr ror tu. Taon e, Kughen əmə rɨmnəriwək iran mɨvhirəkɨn.
10 Abraão esperava confiantemente pela cidade de alicerces eternos, planejada e construída por Deus.
11 Mɨne Sera mɨn rɨmnhatətə tɨm tɨm ye Kughen. Nar apnapɨg mə rɨmnəpiəhuaru əgkap, mərɨg Kughen rɨmɨvəhsi-pən nəsanɨnien kɨmin mə tukreimək. In rɨmɨrəh tɨni e, meinai in rɨmnhatətə ye Kughen mə In tukror promes kafan ruə mor nəfrakɨsien kɨn.
11 Pela fé, até mesmo Sara, embora estéril e idosa, pôde ter um filho. Ela creu que Deus era fiel para cumprir sua promessa.
12 Ebraham rɨmnəhuaru ta, ipakə əmə rɨmhə, mərɨg kwənərəus mɨnə khapsaah kɨmnhasɨ-pən iran. Nar apnapɨg mə in yermamə kɨrikianə əmə, mərɨg kwənərəus mɨne e kafan, iriə khapsaah rəmhen əmə kɨn kəmhau mɨnə ye neiai mɨne nɨpakɨr ye tahik yame to kɨpəh nəvhuekɨn-famien əriə.
12 E, assim, uma nação inteira veio desse homem velho e sem vigor, uma nação numerosa como as estrelas do céu e incontável como a areia da praia.
13 Narmamə mɨnə a, iriə kɨmɨshatətə tɨm tɨm ye Kughen, mərɨg nɨpɨg kɨmnhamhə, iriə kɨmnhapəh nhavəhyen narɨmnar yamə mɨne Kughen rɨmɨni ta mə tukrɨvəhsi-pən kɨmi əriə. Iriə kɨmɨsəm narɨmnar mɨnə e mə iriə kasəmɨr isok tuk əriə, mərɨg rɨkiriə ragien pɨk mə tuksəm. Mhani-ərhav mhamə kɨsarə ye tokrei tanə e mərɨg kɨsəmhen əmə kɨn yepsɨpɨs əmə. Tokrei tanə e pəh nien mə iməriə əfrakɨs ikɨn.
13 Todos eles morreram na fé e, embora não tenham recebido todas as coisas que lhes foram prometidas, as avistaram de longe e de bom grado as aceitaram. Reconheceram que eram estrangeiros e peregrinos neste mundo.
14 Nɨpɨg narmamə kasəgkiar məknai, in ramhajoun pən mə kasarha-kɨn iməriə atuatuk ikɨn.
14 Evidentemente, quem fala desse modo espera ter sua própria pátria.
15 Kapəriə nətərɨgien rɨpəh nɨrerɨg-pənien ye tanə kapəriə kupan, yame kwəsəpəh ta. Rɨkiriə to rɨpiuh məkna, kɨpiharkun nɨrerɨgien mamhavən. Mərɨg kɨmnhapəh nɨsorien məknakɨn.
15 Se quisessem, poderiam ter voltado à terra de onde saíram,
16 Iriə kɨmɨsorkeikei iməriə ikɨn pɨsɨn kɨrik yame rhuvə rapita. In e rao ye neai. Ror pən, Kughen rɨpəh naurɨsien mə kamokrən kɨn In kɨmə kapəriə e Kughen. Kɨni Kughen rɨmnor apnəpeinə ta ye taon kɨrik iməriə ikɨn.
16 mas buscavam uma pátria superior, um lar celestial. Por isso Deus não se envergonha de ser chamado o Deus deles, pois lhes preparou uma cidade.
17 — ausente —
17 Pela fé, Abraão, ao ser posto à prova, ofereceu Isaque como sacrifício. Abraão, que havia recebido as promessas, estava disposto a sacrificar seu único filho,
18 — ausente —
18 embora Deus lhe tivesse dito: “Isaque é o filho de quem depende sua descendência”.
19 Meinai Ebraham rɨkin rɨmnaməsɨk mə Kughen rɨrkun norien yermamə ramragh mɨn ye nɨmhəyen. Kɨni Ebraham rɨmɨvəh mɨn tɨni e Aesak ipakə rəmhen kɨn yame rɨmɨvəh mɨragh in ye nɨmhəyen.
19 Concluiu que, se Isaque morresse, Deus tinha poder para trazê-lo de volta à vida. E, em certo sentido, recebeu seu filho de volta dos mortos.
20 Mɨne Aesak rɨmnhatətə tɨm tɨm ye Kughen, maməhuak mə Kughen tukrɨvəh-sipən nɨhuvəyen kafan ramvən kɨmi tɨni mir e Jekob mɨne Esao, mamni-ərhav narɨmnar yame tukrɨpiuə tuk nɨpɨg kɨrik.
20 Pela fé, Isaque prometeu bênçãos para o futuro de seus filhos, Jacó e Esaú.
21 Mɨne Jekob rɨmnhatətə tɨm tɨm ye Kughen. Mɨnəhuaru, ipakə rɨmhə, mɨnɨm tɨm tɨm kaskɨn kafan, maməhuak mə Kughen tukrɨvəhsi-pən nɨhuvəyen kɨmi ji Josef mir, maməgnəgɨn Kughen.
21 Pela fé, Jacó, prestes a morrer, abençoou cada um dos filhos de José e se curvou para adorar, apoiado em seu cajado.
22 Mɨne Josef rɨmnhatətə tɨm tɨm ye Kughen. Mɨnəhuaru, ipakə rɨmhə, kɨni maməgkiar kɨn nɨpɨg kwənərəus mɨnə kape Isrel tuksap ta Ijip. Kɨni in rɨmɨni ta tuk əriə mə iriə tukhatərhav Ijip, mɨshawor mhanɨm in.
22 Pela fé, José, no fim da vida, declarou com toda a confiança que os israelitas deixariam o Egito e deu ordens para que cuidassem de seus ossos.
23 Mɨne tatə mɨne mamə kape Moses kɨmɨwhatətə tɨm tɨm ye Kughen. Nɨpɨg in rɨmnarha-pə, iriu kɨmɨwəm mə in ramor yemə huvə kɨn, kɨni kwerkwaig kɨn in rɨvəh makuə kɨsisər. Kɨni iriu kɨrəpəh nɨragɨnien kɨn nəsɨkien nəkwai king.
23 Pela fé, os pais de Moisés o esconderam por três meses tão logo ele nasceu, pois viram que a criança era linda e não tiveram medo de desobedecer ao decreto do rei.
24 Kɨni Moses rɨmnehuə mamhatətə tɨm tɨm ye Kughen. Kamni pawk kɨmə in mɨkɨp king kape Ijip, kafan nautə rɨpsaah, mərɨg nɨpɨg rɨmnehuə, rɨmnəm mə rɨpəh nəmhenien mə tukramarə əmə ye narəyen yame rɨmar ye tokrei tanə.
24 Pela fé, Moisés, já adulto, recusou ser chamado filho da filha do faraó,
25 Mɨmə tukrəpəh nagienien kape narɨmnar kape tokrei tanə, yame iriə kape nɨpɨg kwakwə əmə, mɨvən, mamərer-pən tuk narmamə kape Kughen yamə mɨne kamərɨk mɨtə əriə.
25 preferindo ser maltratado junto com o povo de Deus a aproveitar os prazeres transitórios do pecado.
26 Rɨkin rɨmnamuh mə tukmə narmamə kɨsarh iakei iran tuk Kristo yame tukrɨpiuə, mərɨg in to rɨpəh naurɨsien tukun. Rɨkin tukragien tuk nar e, rapita yame to rɨpiamarə ye nɨmraghien yame rɨmar apa Ijip. Mərɨg rɨkin rɨmavən əmə tuk nərok yame Kughen tukrɨvəhsi-pən kɨmin.
26 Considerou melhor sofrer por causa do Cristo do que possuir os tesouros do Egito, pois tinha em vista sua grande recompensa.
27 Moses rɨmnhatətə tɨm tɨm məkneikɨn ye Kughen, map ta ye kantri Ijip, mɨpəh nɨgɨnien kɨn king e yame niemha ramhai pɨk in. Mɨpəh narha-kwasɨgien, maməkeikei mamvən, rəmhen kɨn yame in rɨmnəm Kughen e yame keinein nəmien kɨn nɨmrɨ jir.
27 Pela fé, saiu do Egito sem medo da ira do rei e prosseguiu sem vacilar, como quem vê aquele que é invisível.
28 Rɨmnhatətə tɨm tɨm ye Kughen məkna, kɨni mɨrikakun norien kape lafet e Pasova. Mɨni-ərhav tuk kwənərəus mɨnə kape Isrel mə tukasəkeikei mhauh-pən nɨtaw sipsip ye kwəruə ye nimə mɨnə kapəriə. Tuksor məknaikɨn mə agelo yame Kughen tukrher-pə kɨn tuk nhopniyen nɨmrɨn nupan yerman mɨnə, tukrɨpəh nhopniyen nɨmrɨn nupan yerman mɨnə kapəriə.
28 Pela fé, ordenou que o povo de Israel celebrasse a Páscoa e aspergisse com sangue os batentes das portas, para que o anjo da morte não matasse seus filhos mais velhos.
29 Mɨne kwənərəus mɨnə kape Isrel kɨmɨshatətə tɨm tɨm ye Kughen, mharkun nɨsəviofugɨnien ye tahik ehuə yame rɨmnəwhai kɨraru. Kɨni mɨsəriwək iran rəmhen kɨn tɨpəvsɨk. Mərɨg nɨpɨg nəmə Ijip kɨmɨsarkut tuk nɨkwasɨgien kɨn əriə, tahik rɨmɨpɨk əriə, kɨmɨsəmnɨm.
29 Pela fé, o povo de Israel atravessou o mar Vermelho, como se estivesse em terra seca. Quando os egípcios tentaram segui-los, morreram todos afogados.
30 Mɨne kwənərəus mɨnə kape Isrel yame ramkwasɨg, iriə mɨn kɨmɨshatətə tɨm tɨm ye Kughen. Kɨmɨsəriwək mɨsarkurao ye kəupə kape Jeriko, yame kɨmnor kɨn kapier. Kɨmɨsarkurao mɨsarkurao ye kəupə a, mhavəh nɨpɨg seven, kɨni ai, kəupə ehuə a rarkwəpɨr məsaah.
30 Pela fé, o povo marchou ao redor de Jericó durante sete dias, e suas muralhas caíram.
31 Mɨne Rehab e in piraovɨn kape swatuk, in mɨn rɨmnhatətə ye Kughen. Nɨpɨg kɨmnher-pən kɨn yemə Isrel mir kɨraru mə tukwəm-əsaah apɨs-apɨs ye Jeriko, Rehab rɨmnəhitə ye kafan nimə tuk əriu. Ror pən kɨn, nɨpɨg nəmə Isrel kɨmɨsarowagɨn kɨmi nəmə Jeriko, mɨshopni nəmə aikɨn yamə mɨne khapəh nhaniyen nəfrakɨsien ye Kughen, kɨmnhapəh nɨshopniyen Rehab.
31 Pela fé, a prostituta Raabe não foi morta com os habitantes de sua cidade que se recusaram a obedecer, pois ela acolheu em paz os espiões.
32 Mərɨg to yakpəh nɨni-mɨnien mɨvən. To yakpəh nɨni-mɨnien rapomh maməvsao kɨn Gideon mɨne Barak mɨne Samson mɨne Jeftaha mɨne Deved mɨne Samuel mɨne profet mɨnə tɨksɨn.
32 Quanto mais preciso dizer? Levaria muito tempo para falar sobre a fé que Gideão, Baraque, Sansão, Jefté, Davi, Samuel e os profetas tiveram.
33 Iriə kɨmɨshatətə tɨm tɨm ye Kughen, masor narɨmnar rɨpsaah. Iriə kɨmnhakɨr kwənərəus mɨnə kape Isrel mhavən mɨsarowagɨn iriə nəmə iku pɨsɨn mɨnə, mɨsapita əriə. Masor norien atuatuk mɨnə, kɨni mhavəh narɨmnar huvə yamə mɨne Kughen rɨmɨrpen mə tukrɨvəhsi-pən kɨmi əriə. Kɨmɨsəpkətərəkɨn nəkwai laeon mɨnə mə tukhapəh nɨsənien əriə.
33 Pela fé, eles conquistaram reinos, governaram com justiça e receberam promessas. Fecharam a boca de leões,
34 Mɨsher-əpɨs nap ehuə yamə mɨne kamhauək. Mɨsapitan kɨn narmamə yamə mɨne khamə tukshapni əriə kɨn nau nisə. Kapəriə nəsanɨnien rɨkək pawk, mərɨg Kughen rɨmɨvəhsi-pən nəsanɨnien kɨmi əriə. Kɨni iriə kɨmɨsapita mobael mɨnə kape tanə pɨsɨn pɨsɨn mɨnə.
34 apagaram chamas de fogo e escaparam de morrer pela espada. Sua fraqueza foi transformada em força. Tornaram-se poderosos na batalha e fizeram fugir exércitos inteiros.
35 Nɨpiraovɨn tɨksɨn aikɨn yamə mɨne kɨmɨshatətə tɨm tɨm ye Kughen, Kughen ror jiriə mɨnə kamhamragh mɨn ye nɨmhəyen.
35 Mulheres receberam de volta seus queridos que haviam morrido. Outros, porém, foram torturados, recusando-se a ser libertos, e depositaram sua esperança na ressurreição para uma vida melhor.
36 Iriə tɨksɨn, narmamə kɨsarh iakei irəriə, kɨni mɨsərkɨs-ərkɨs əriə. Kɨni iriə tɨksɨn, narmamə karkwəji ətərəkɨn əriə kɨn jen, mhapɨk-pən əriə ye kalabus.
36 Alguns foram alvo de zombaria e açoites, e outros, acorrentados em prisões.
37 Iriə tɨksɨn, kɨmnarkwhopni əriə kɨn kapier apɨg, kɨni iriə tɨksɨn, kɨmɨvi əru əriə kɨn so. Tɨksɨn, kɨmnhapni əriə kɨn nao nisə. Kɨni iriə tɨksɨn kɨmɨsarkaoh əmə kɨn tɨki nəni mɨne sipsip. Nar kɨrik kapəriə rɨkək. Kɨmnor ahas pən kɨmi əriə. Narmamə kɨmɨsoriah pɨk əriə.
37 Alguns morreram apedrejados, outros foram serrados ao meio, e outros ainda, mortos à espada. Alguns andavam vestidos com peles de ovelhas e cabras, necessitados, afligidos e maltratados.
38 Mərɨg iriə nəmə huvə mɨnə, tokrei tanə e rɨpəh nəmhenien mə to iriə kɨsarə ikɨn. Kɨmɨsarə apnapɨg əmə, apa ye tɨpəvsɨk, mɨne ye tukwas mɨnə, mɨne ye nəpag kapier mɨnə, mɨne ye nəkwai nɨmɨr.
38 Este mundo não era digno deles. Vagaram por desertos e montes, escondendo-se em cavernas e buracos na terra.
39 Nəmə mɨnə a, iriə m-fam kɨmɨshatətə tɨm tɨm ye Kughen, In rɨvəhsi-pən nhag huvə kɨmi əriə. Mərɨg kɨmnhapəh nhavəhyen nar e yame Kughen rɨmɨrpen ta mə tukrɨvəhsi-pən kɨmi əriə,
39 Todos eles obtiveram aprovação por causa de sua fé; no entanto, nenhum deles recebeu tudo que havia sido prometido.
40 meinai In ruɨni ta nətərɨgien kɨrik kafan, mə In tukror huvə-pə rapita kɨmi ətawə e towei mɨne. Kɨni ye nətərɨgien kafan, In rorkeikei mə tukrɨrpɨn ətawə miriə kupan, mə kɨtawə miriə əmə tuksaiyu əm nəmhen əmə.
40 Pois Deus tinha algo melhor preparado para nós, de modo que, sem nós, eles não chegassem à perfeição.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Hebreus 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.