1 Coríntios 1

Hẽwandam Hiek (NOAH) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Mʌʌn Pabloou, maach Pör Jesucristo hiek jaaujem k'amk'ĩir hich Hẽwandamaucha jʌr hautarr. Cristo gaaimua maach k'odam Sóstenes dʌ̈imua
1 Ayu Paul God ana kokomaim eafu atit Keriso Jesu ana Tur abarayan amatar taituwa Sosthenes airi.
2 mʌg hẽsap p'ã deepʌ̈i chirʌm, pãar jam Corinto p'öbör heem iglesia hee Hẽwandam hiek hʌ̈k'a nʌm gaaimua maach k'odk'anaa har Cristo gaaimua sĩi hãba hi hat'eepai wënʌrrʌmua hi p'öbörk'a nʌm k'ʌʌnag, maimua mag tag har parhooba hamach nʌnʌidʌmpierr maach dënjö maach Pör Jesucristoog jëeujem k'ʌʌnagjã hagjö k'ap hamk'ĩirta mʌg hẽsap p'ã deepʌ̈i chirʌm.
2 God ana Ekaleisia nati Corinth wanawanamaim kwama’am, iyabowat afa’af kwabai kwatit Keriso Jesu wanawananamaim kusouwi God ana sabuw kakafiyih kwamatar kwama’am, naatu sabuw efan tata’amaim iyabowat it bairit taikofan ata Regah Jesu Keriso wabinamaim tao takwakwafir auman.
3 Muan maach Haai Hẽwandamagjã jëeunaa maach Pör Jesucristoogjã jëeu chiraajem, pãar hʌ̈u wai nʌm dʌ̈i hĩchab k'õinaa wai wënʌrramk'ĩir.
3 Manaw kabeber, tufuw, Tamat Godane naatu ata Regah Jesu Keriso’one kwa etei isa nama.
4 Muan jëeub k'aba hich mag Hẽwandamag hʌ̈u hajim ha chitaajem pãar kõit. Jãg Jesucristo gaaimua Hẽwandamau pãach hʌ̈u wai sim paarjã hĩchab mua hʌ̈u hajim haajem.
4 Ayu mar etei kwa isa God merarayow abitin, anayabin Keriso Jesu wanawananamaim God manaw kabeber bit isan.
5 Hich jãg Jesucristo gaaimuata Hẽwandamau hʌ̈u hich hiek jaau k'aug hapiwia k'ĩirjug pömjã deebarm haig, pãrag p'atk'on pömta deebarm k'ãaijã hʌ̈uchata hajim pãar dʌ̈i.
5 Naatu i wanawananamaim kwa i kwana ef tata’ane totobuyoy wairaf kwamatar, a turamaim naatu not rerekabamaim sawar etei kwaso’ob.
6 Mag deebarmua Cristoou maach peerdʌ haaujem ha pãrag jaau chirarrjã chadcha mʌchdëu jaautarrjö habarm pãar dʌ̈i.
6 Anayabin ayu Keriso isan ao’orereb i kwa wanawanamaim matar ebiturobe.
7 Mag gaaimua hĩchab pãrau mʌg jẽb gaai maach pör Jesucristo bëeju nʌ nʌm horajã nem k'ĩirpierr Hẽwandamau waupiju hayaam nem wawaag hichdëucha hag jua t'eegjã t'um deetarr haawai tag deeum jua t'eeg higba nʌm.
7 Isan imih kwa ata Regah Jesu Keriso na bairerereb isan kwama kwakakaif wanawanan, men kafa’imo ayub ana baigegewasin ta kwasasa’irimih.
8 Mag maach Pör Jesucristo bëem hed ni hãbmuajã pãachdëu nem k'aigba wautarr higwia pãach k'ĩir hiek'am hugua, hich mag Hẽwandamauta pãar hich dʌ̈i hubʌ p'ë wai nʌrraju.
8 Naatu God boro nabototofari kwanan ana yomanin, saise ata Regah Jesu Keriso nanan ana Veya’amaim kwa boro aur ubar en na’iti.
9 Hẽwandamau hichdëu nem magju ha hiek'atarran, bʌ̃ʌrjã sëuk'aba chadcha hich mag nem wau sĩerrʌm. Hẽwandam mag sĩerrʌmuata pãar t'ʌ̃rk'a haujim, hich Hiewaa hanaa maach Pör Jesucristo dʌ̈ita hogdʌba wënʌrramk'ĩir.
9 God Natun ata Regah Jesu Keriso ana baita’ayomaim bairi run isan ea’afi i kwanitumitum.
10 K'odamnaan, muan pãragan maach Pör Jesucristoou hapiejemjö hihãbata habat ha chirʌm, sĩi jãg dich iglesia heepaijã pappierr t'ʌnʌmjö k'aba. Magju k'ãai k'ajap'a k'õinaa nʌmua k'ĩirjug hãbata haajeet'ʌ̃.
10 Ata Regah Jesu Keriso ana roubabaruwen fair tafanamaim ayu abifefeyani taitu, abisa isan kwao’o etei kwanibasit, saise kwa wanawanamaim kouseb boro men nama, a not tutufin etei ta’imon namatar kwanama.
11 K'odamnaan, mua pãrag mag chirʌmʌn, mau maach k'odam Cloe haiguim k'ʌʌnau mʌrʌg jaaucheewai mag pãar k'õinaajã k'aba jũrr chik'am hipeer hahau haajem hanaawaita mag chirʌm.
11 Taitu, ayu i Chloe tain tuwan afa hina, kwa wanawananamaim kwama kwabigamigam isan hio anowar.
12 Ham hiek mag pãar hee hãaur k'ʌʌnau, “Mʌʌn Pablo dënëu” haajem hanʌm; wa “Mʌʌn Apolos dënëu” habaawai, jũrr hãbmua “Mʌʌn Pedro dënëu”; wa magbam k'ai tagam k'ʌʌnau jũrr, “Maran Cristo dënëugui” haajem hanʌm mua maumua hũurwai.
12 Ayu boro iti na’atube anao, kwa ta’ita’imon a tur ta ta kwao, o ta kuo, “Ayu i Paul abi’ufunun,” ta kuo, “Ayu Apollos abi’ufunun,” ta kuo, “Ayu Peter abi’ufunun,” naatu ta kuo, “Ayu i Keriso abi’ufunun.”
13 Pãrau hoowai, ¿Cristo nem t'oop'em k'apanta sĩ mag hiek'aag? ¿Wa mʌch cha pãrag hiek'a chirʌmta pãar kõit pakuls gaai meerp'ë t'õjĩwa? Wa magbam k'ai pãar pör choowai, ¿pãar mʌ t'ʌ̃r gaaita pör choojierrá?
13 Keriso i kwatarsisib in kau’ay nanabin matar. Iban Paul onaf afe’en kwa isa morob? Ai Paul bai’ufnuninamih bapataito kwabai?
14 Jãgju k'ap'ʌmjö hʌ̈uchata jãg pãar heem k'ʌʌn mua k'apan pör choobajim. Hãba mua pör chootarr k'ʌʌnan, Crispo Gayo dʌ̈ipaita mua pör choojim.
14 Ayu God ana merar ayiy kwa men ta bapataito aitimih, Krisipas naatu Gaius hairi’imo,
15 Magtarr haawai ni hãbmuajã mʌ t'ʌ̃r gaaita pör choojim haju k'aba sim.
15 imih men yait ta boro inao, ayu i Paul wabinamaim bapataito abai abi’ufunun.
16 (Hãaa, maimua hĩchab mua pör chootarran, Estéfanas di haiguim k'ʌʌnjã mua pör choojim. Maimua mag tag mua hõor pör chootarr k'ai, k'ĩir hee paba chirʌm.)
16 (Boro’obo anot Stephanas aawan ana nibur bairi bapataito aitih, baise anotanot men yait ta bapataito aitinimih.)
17 Mag nʌm dʌ̈i hõor pör choomk'ĩirjã Cristoou mʌ pʌ̈ibajim. Hirua mʌ pʌ̈itarran, sĩi hichdëu hõor peerdʌ haaujem hiek jaaumk'ĩirta mʌ pʌ̈ijim. Mag jaau chitʌmjã, mamʌ mʌchdëu jaau k'ap'ʌ chirʌm hawia sĩi t'et'emnaanau hiek'aajemjö hiek'amamuajã jaaubajim, heeu magba hak'iin hõor jʌ̃gdaar hũrimʌ hiek'abaadeewai warag pakuls gaai Cristo meerp'ë t'õotarr hiekta higba mʌchta t'ö hiek'am hugua hawia.
17 Anayabin Keriso i men bapataito isan iyafaru’umih, baise tur gewasin binan isan iyafaru, naatu men orot babin maiyow hai tur naatu hai notamaim ana’omih, nati na’atube ana’orerereb Keriso onaf afe’en momorob tur gewasin ana fair boro yabin en namatar.
18 Jesucristo pakuls gaai meerp'ë t'õotarr hag hiek jaau nʌmʌn, har mʌg jẽb gaaiwe hok'oo nʌm k'ʌʌnau hũurwai, sĩi parhooba k'ĩir lököom k'ʌʌnau nem jaau nʌmjöta hũurjerram. Mamʌ mag sim jũrr ya mʌg maach hʌ̈u peerdʌwi nʌm k'ʌʌnagan, wajapcharan maachigma, maachigan maata hante warag Hẽwandam jua t'eegau.
18 Anayabin onaf ana tur sabuw kasikasiyih isah i yabin en, baise iyabowat tayayawas isat i God ana fair
19 Hich mag hiek higwia Hẽwandamau hich hiek'amam p'ãpitarr gaai jaauwai, Hẽwandamau hich higwi,
19 Buk Atamaninamaim eo na’atube:
20 Magtarr haawai k'an wajaug sĩ har hamachta chi k'ap'ʌm k'ap'ʌm haajem k'ʌʌn k'ĩirjug wa chi machnaan k'ĩirjug k'ãijã, maimua k'an wajaug sĩ har sĩi hamach k'ĩirjug jawaag sĩi parhoobam nem hig hiyʌ̈ʌ nʌmua hamach k'apeen k'ĩupaa sĩsiu haajem k'ʌʌn k'ĩirjug. Mʌg jẽb gaai hõor k'ĩirjug k'aug sĩsidʌm k'ʌʌn k'ĩirjug Hẽwandamau hichdëu hõor peerdʌ haaujem hiek dʌ̈i hoowain, sĩi bʌ̃ʌrjã serbiibamjöta sĩsidʌm, mʌgʌm k'ĩirjugau hi haar hõor barpieg hirig chan bʌ̃ʌrjã maadëu nem higba sĩsid haawai.
20 Bo orot ukwarin rerekabin menamaim ema’am? Orot kirum so’obayan menamaim ema’am? Naatu orot baibasayan ana not gagamin iti tafaram nowan menamaim ema’am? God iti tafaram ana ukwar rerekab botabir na koko’aw mamatar men kwaso’ob?
21 Wajapcharan Hẽwandamau hõrau hamach k'ĩirjugaupai chan hich k'augbaju k'ap'ʌ sĩerr haawai hich hiek jaau nʌm hʌ̈k'a nʌm gaaimuata hõor peerdʌ haaujem. Hamau hamach k'ĩirjugta wajaug t'öwi jũrr Hẽwandam hiekta serbiibag p'eejeeb mamʌ, mag hamau serbiibag p'ë nʌm hʌ̈k'a nʌmuata Hẽwandamau hõor peerdʌ haaujem.
21 Anayabin God ana ukwar rerekabamaim iwa’an sabuw tafaram ana ukwar rerekabamaim hima’am men karam boro hitaso’ob, naatu sabuw iyab iti tafaram ana ukwar rerekab hibaib, iti tur isan yabin en hirouw hio, baise aki onaf isan abibinanumaim God iti tur bai sinaf sabuw hitumatum yawas hibai.
22 Judionaanaun sĩi hamach dak'ĩir hag na hõrau nem hooba haajemta hamach dak'ĩir waupim k'õchk'a t'ʌnʌm; pari mag wauba haawaita mag maach peerdʌajem hiek jaauwaijã hʌ̈k'aba t'ʌnʌm. Maagwai jũrr griegonaanau warag nem t'um k'ap'ʌm haajem k'ʌʌn hiek hũrm k'õchgauta hamachig maach peerdʌajem hiekdam jaauwaijã hʌ̈k'aba t'ʌnʌm.
22 Jew hikok ina’inan hita’itin hititurobe naatu Greek sabuw i ukwarerekab hinuwih.
23 Mamʌ maraun hãba hõrau Cristo pakuls gaai meerp'ë t'õotarr hiekta jaau wënʌrrʌm. Mamʌ mag hiek judionaanau hũurwain, hamagan hamau k'ĩirjuawai Cristo hajim hanaawai meeju k'aba sĩerr meetarr haawaita marau hi hiek jaau wënʌrrʌm hũurwaijã sĩi chad k'abamjöta hũurjem. Maimua jũrr judionaan k'abam k'ʌʌnau hũurwai, hamagan maar sĩi serbiiba k'it'ëem k'ʌʌnau nem jaau nʌmjöta sim.
23 Baise it i Keriso onaf afe’en hi’onaf momorob isan tabibinan, iti tur Jew sabuw tenonowar i tainih ekuyikuy, naatu Ufun Sabuw tenonowar isah i yabin en.
24 Mamʌ par hamau mag naawiajã, judionaanau wa judionaan k'abam k'ʌʌnau hawiajã har hich Hẽwandamaucha t'ʌ̃r hautarr k'ʌʌnagan mag Cristo cha marau jaau wënʌrrʌmta hich Hẽwandam jua t'eegau, haguata hõor peerdʌ haaujeewai. Mag Cristo meebarmua maach peerdʌjuuta Hẽwandamau hag nawe k'ĩirju wai sĩerr haawai cha marau jaau nʌmjã chadcha hich Hẽwandam k'ĩirjugta jaau naabahab.
24 Baise Jew sabuw naatu Ufun Sabuw wanawanahimaim iyab God eafih hina yawas hibaib, nati sabuw isah Keriso i God ana fair naatu ana ukwar rerekab.
25 Wajapcharan mag Hẽwandam k'ĩirjug hanʌmjã sĩi serbiiba k'it'ëem k'ĩirjugjö simta hõor k'ĩirjug chi wajap'am hanʌm k'ãaijã chi wajapcharamʌu. Wajapcharan mag Cristo Hẽwandam jua t'eeg hanʌmta serbiibamjö hʌdʌraa hich t'õopibarmua jũrr mʌg jẽb gayam k'ʌʌn jua t'eeg k'ãaijã nem jua t'eeg hʌ̃rpai sĩsijim.
25 Anayabin God ana ukwar rerekab hi’itin koko’aw hirouw hio’o, i orot ana ukwar rerekab natabir, naatu God ana ririmin hi’itin hio’o, i orot ana fair natabir.
26 Hẽwandam gaaimua k'odamnaan, pãrau k'ap'ʌ nʌm, pãar heem k'ʌʌn chadcha pãach k'apeen mʌg jẽb gayam k'ʌʌn daarjã k'ĩirjug hat'ee chi machnaan chan k'apanjã k'aba, hik'ötöota durrum dʌ̈i chi t'ierrnaanjã wajappai chuk'u, ni sĩi bigaaum k'ʌʌnau t'ö hiyʌ̈ʌ haajem k'ʌʌnjã chuk'um. Pari mag serbiibamjö durrab mamʌ, pãarta Hẽwandamau higjim.
26 Taitu, kwa marasika mi’itube kwama’am ana maramaim God ea’afi i kwananot, sabuw hai itininamaim kwa moumur na’in i men not wairafi, men orot faifir, na’atube atufuwamaim men orot gagamih hai rara’ane kwatufuwamih.
27 Wajapcharan k'ĩirjug meraam k'ʌʌnta Hẽwandamau jʌr haujim, jũrr mʌg jẽb gaaim k'ĩirjug hat'ee chi machnaan hanʌm k'ʌʌnta jũurwia ham k'ĩir naaupieg. Maimua sĩi serbiibamjö sĩsidʌm k'ʌʌnta jʌr haujim hagjö hich Hẽwandamau, jũrr mak'ʌʌn gaaimua chi jua t'ierrnaan hanʌm k'ʌʌnta k'ĩir naaupieg.
27 Baise God tafaram ana sawar koko’aw hirarouw, rubinen sabuw not wairafih ibiya’uhuwih. Naatu tafaram ana sawar ririmih hirarouw rubinen, sabuw fairih ibiya’uhuwih.
28 Mag bʌ̃ʌrjã nem higba sĩsidʌm k'ʌʌnta hõrau k'a hisëe haajem k'ʌʌn dʌ̈i jʌr haujim, wajapcharan mʌg heegarpai haawain har sĩi pasurjöpai k'it'ëem k'ʌʌnma, mak'ʌʌnau jũrr nem wajap'amjö sĩsidʌm k'ʌʌnta hisegpʌ̈iwia ham k'ãaijã wajapcha haag.
28 Abisa tafaram itin yabin en rarouw i rubin bai, naatu abisa tafaram itin gagamin rarouw i gurus.
29 Magtarr haawai ni hiwiir hãbmuajã hich k'ĩirjug k'aug chirʌm hawia Hẽwandam na hich t'ö hiek'aju haai k'aba sim.
29 Saise men yait ta God nanamaim naora’ara’atamih.
30 Maimua pãachin chadau hich Hẽwandamauchata pãar Jesucristo bʌ̈ hogdʌba p'ë wai sĩebma. Hich mag Cristo gaaimuata hĩchab maadëu Hẽwandam k'ĩirjug wai nʌm; hi gaaimuata ya peerdʌwia sĩi pekau chuk'u harrjö nʌm; hi gaaimua hĩchab Hẽwandam hiek hʌ̈k'a nʌmua warag bãau wëtum; hich Jesucristo gaaimuata Hẽwandamau maach për hautarrjö naawai hi dënk'a nʌm; mag hi dënk'a naawai hãba hichigpaita jëeupiejem.
30 Baise God buwit tana Keriso Jesu wanawananamaim ikofanit naatu sinaf Keriso ata ukwar rerekab matar. Naatu kakafhine rufamit tatit, yamutufurit God ana sabuw kakafiyih tamatar.
31 Maguata hĩchab Hẽwandam hiek p'ã sim gaai jaau simjö,
31 Isan imih Buk Atamaninamaim eo na’atube, “Yait nakokok ora’ara’atamih Regah abisa sisinaf tafanamaim nao ra’ara’at.”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Coríntios 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.