Mateus 25
Nek Bible (NIF_WBT) vs VC
1 Yesulɨ yousɨmbi enguk, “Amalok Nɨñañ tombekak wolonda Anutulɨ amatam yambɨ-dɨkñeukak wolok walan no ñɨndɨñ: ama no tam tɨndɨlok nain tombɨmbi, tam sim kɨt tombon tombon endɨ tipalanjɨ tɨkembi, tam nosɨ wapai tɨmbepi tɨñguk endok ilan ñañgɨlɨñ. Ñam papi, wapailɨ bɨm enlok ilnan yanañgɨlektok mandɨñgɨlɨñ.
1 Então o Reino dos céus será semelhante a dez virgens, que saíram com suas lâmpadas ao encontro do esposo.
2 Tam sim kɨt tombon endɨ kamasɨla tɨmbi, tipalanjɨñgot tɨkembi, tul wɨlɨñgɨlo gɨnañ no nɨm wɨpi tɨkeñgɨlɨñ. Tɨmbi tam sim kɨt tombon endɨ nanandɨnjɨat, wala tɨmbi tipalanjɨ tɨkembi, tul wakɨt wɨlɨñgɨlo gɨnañ wɨpi tɨkeñgɨlɨñ.
2 Cinco dentre elas eram tolas e cinco, prudentes.
3 — ausente —
3 Tomando suas lâmpadas, as tolas não levaram óleo consigo.
4 — ausente —
4 As prudentes, todavia, levaram de reserva vasos de óleo junto com as lâmpadas.
5 Tɨmbi endɨ ama wɨn mandɨ ka-tɨlapi, gwasaem douñgɨlɨñ.
5 Tardando o esposo, cochilaram todas e adormeceram.
6 Dou-palɨñɨlɨmbi, tim bomup tɨmbɨmbi, kɨtɨkɨtɨ no ñɨndɨñ indañguk, ‘Ama bɨmbɨlok een en ip tamɨn nañgɨp, ilnan ñauktok bɨlak, ipa mɨlap pɨm bɨmbi tɨmbɨ indawɨt!’
6 No meio da noite, porém, ouviu-se um clamor: Eis o esposo, ide-lhe ao encontro.
7 Tɨmbi tam sim endɨ nandɨ sɨlɨkñem mɨlapi, tipalanjɨ tɨkembi tɨ-dɨndɨm tɨñgɨlɨñ.
7 E as virgens levantaram-se todas e prepararam suas lâmpadas.
8 Tɨmbi kamasɨlɨ nanandɨnjɨat enda ñɨndɨñ engɨlɨñ, ‘Nɨndok tipalanɨ kɨmlak, wala tɨmbi sɨndɨ tul kambak wɨt-nɨmɨt.’
8 As tolas disseram às prudentes: Dai-nos de vosso óleo, porque nossas lâmpadas se estão apagando.
9 Eumbi, nanandɨnjɨat endɨ ñɨndɨñ engɨlɨñ, ‘Wɨn nɨtek tɨneñ? Nɨndok tipala tul wɨn tipala tɨpettok tuop nɨm, wala tɨmbi sɨndɨ tuatua ilan ñam sɨnlok tuawɨt.’
9 As prudentes responderam: Não temos o suficiente para nós e para vós; é preferível irdes aos vendedores, a fim de o comprardes para vós.
10 Tɨmbi endɨ tul tuanep ñañɨlɨmbi, ama walɨ tam gɨñgɨt wɨlɨmɨñgɨlɨñ enda bɨ tombi, tamɨn wakɨt tam sim tɨ-jumɨt tɨ-pakɨlɨñ wɨn enlok ilnan yanañgɨlɨmbi ñañgɨlɨñ. Ña amalɨ tam tɨmbepi nanañ si-jumɨt tɨñguknan it wolok loum, yama sipmu kwambɨñ daumbi, nanañ tuk na-pakɨlɨñ.
10 Ora, enquanto foram comprar, veio o esposo. As que estavam preparadas entraram com ele para a sala das bodas e foi fechada a porta.
11 Palɨñɨlɨmbi, tam kamasɨ kɨt tombon endɨ bo bɨmbi kɨtɨmbi, ñɨndɨñ eñgɨlɨñ, ‘Ama wopum, ama wopum, yama pɨsat-nɨmɨñ.’
11 Mais tarde, chegaram também as outras e diziam: Senhor, senhor, abre-nos!
12 Kɨtɨumbi enguk, ‘Nak biañgan sanba: nak sɨndɨ nɨm nandɨ-samlet.’”
12 Mas ele respondeu: Em verdade vos digo: não vos conheço!
13 Yesulɨ e-yout manda wɨndɨñ embi yousɨmbi enguk, “Sɨndɨ Amalok Nɨñañ endɨ dawanda sɨnɨk bɨ tombekak wɨn nɨm nandɨañda tɨmbi ka-kɨliñ embi mandɨ-kunekalɨñ.”
13 Vigiai, pois, porque não sabeis nem o dia nem a hora.
14 Yesulɨ yousɨmbi, Amalok Nɨñañlɨ tombekak nain wolok plon e-yout manda no ñɨndɨñ enbi eñguk, “Ama nolɨ kwet nolok ñaupi, kena gwañgwañii en-tiañeum bɨumbi, nepenepelɨ tambɨpi, ka-dɨkñeñmɨnelɨñdok emguk.
14 Será também como um homem que, tendo de viajar, reuniu seus servos e lhes confiou seus bens.
15 Tɨñɨpi, ama nola mɨnem kwandai 5,000 mɨñguk, nola 2,000 mɨñguk, tɨmbi nola 1,000 mɨñguk, wɨn kena tañ gembɨnjɨ yambɨ-nandɨlak wolok tuop ka-dɨkñeñmɨnelɨñdok emguk. Em-talembi, en yambimbi ñañguk.
15 A um deu cinco talentos; a outro, dois; e a outro, um, segundo a capacidade de cada um. Depois partiu.
16 Ñañɨlɨmbi, ama mɨnem 5,000 epguk endɨ wolongan kusei kɨmɨpi, mɨnem kena mɨumbi yousɨñmɨumbi, mɨnem 5,000 nombo indañmɨñguk.
16 Logo em seguida, o que recebeu cinco talentos negociou com eles; fê-los produzir, e ganhou outros cinco.
17 Nollɨ no mɨnem 2,000 epguk endɨ bo mɨnem kena mɨumbi, mɨnem 2,000 nombo indañmɨñguk.
17 Do mesmo modo, o que recebeu dois, ganhou outros dois.
18 Gan ama mɨnem 1,000 epguk endɨ wɨne molomlok mɨnem wɨn ep ñambi, kwet gɨnañ kɨndit taplium pakuk.
18 Mas, o que recebeu apenas um, foi cavar a terra e escondeu o dinheiro de seu senhor.
19 Tɨmbi molomdɨ nain ombap kukap undanem bɨñguk. Bɨmbi, kena gwañgwañii mɨnem emguk wala ep kɨmɨn tɨñguk.
19 Muito tempo depois, o senhor daqueles servos voltou e pediu-lhes contas.
20 Tɨmbi ama mɨnem 5,000 mɨmɨn endɨ bɨmbi, mɨnem 10,000 daulmɨmbi eñguk, ‘Molom, dɨk mɨnem 5,000 namguñ. Tɨmbi nak wɨn epbi, kena mɨwambi nombo yousumbi, 5,000 nombo indañguk.’
20 O que recebeu cinco talentos, aproximou-se e apresentou outros cinco: - Senhor, disse-lhe, confiaste-me cinco talentos; eis aqui outros cinco que ganhei.'
21 Eumbi, molomñɨlɨ ñɨndɨñ nɨñguk, ‘Dɨk kena gwañgwa kɨndem matañgotañgoñganat. Dɨk nepek lakattok ka-dɨkñe kɨndem kuñguñda tɨmbi, nak nepek asup gamambi ka-dɨkñeukañ. Wala tɨmbi dɨk bɨumbi, sɨlɨsɨlɨ tɨna!’
21 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
22 Wɨndɨñ eumbi, kena gwañgwa mɨnem 2,000 mɨmɨn endɨ bo bɨ tombi, mɨnem daulmɨmbi nɨñguk, ‘Molom, dɨk mɨnem 2,000 namguñ, tɨmbi nak mɨnem wɨn kena mɨwambi yousumbi, mɨnem 2,000 nombo indañguk.’
22 O que recebeu dois talentos, adiantou-se também e disse: - Senhor, confiaste-me dois talentos; eis aqui os dois outros que lucrei.
23 Eumbi, molomñɨlɨ ñɨndɨñ nɨnguk, ‘Dɨk kena gwañgwa kɨndem matañgotañgoñganat. Dɨk nepek lakattok ka-dɨkñe kɨndem kuñguñda tɨmbi nak nepek asup gamambi ka-dɨkñeukañ. Wala tɨmbi dɨk bɨumbi, sɨlɨsɨlɨ tɨna!’
23 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
24 Tɨmbi ama mɨnem 1,000 mɨmɨn endɨ bo bɨ tombi eñguk, ‘Molom, nak kusaka ñɨndɨñ ip nandɨlet: dɨk ama kunduwat. Dɨk nanañga nɨm tɨpi nalañ, amalɨ tɨmbɨ indaumbi gamnelɨñdok pa elañ. Tɨñɨpi, amalɨ kwet nolok nanañ tɨpium indalak wɨn yapma tɨkelañ.
24 Veio, por fim, o que recebeu só um talento: - Senhor, disse-lhe, sabia que és um homem duro, que colhes onde não semeaste e recolhes onde não espalhaste.
25 Wala tɨmbi nak dɨkok mɨnemga nɨm kañbi pailek wala mɨsɨmbi, kwet kɨndipi, tapli sembam pakuk ñɨn tɨke gam bɨlet.’
25 Por isso, tive medo e fui esconder teu talento na terra. Eis aqui, toma o que te pertence.
26 Wɨndɨñ eumbi, molomñɨlɨ manda ñɨndɨñ tambane nɨñguk, ‘Dɨk kena gwañgwa kolan ba kunjitan! Dɨk kusatna ñandin bek wɨn nandɨlañ: nak nanañna nɨm tɨpi nalet, amalɨ tɨmbɨ indaumbi namnelɨñdok pa elet. Tɨñɨpi, kwet nolok amalɨ nanañ tɨpium indalak wɨn yapma tɨkelet.
26 Respondeu-lhe seu senhor: - Servo mau e preguiçoso! Sabias que colho onde não semeei e que recolho onde não espalhei.
27 Wɨndɨñda nɨtek tɨmbi mɨnemna wɨn mɨnem it gɨnañ nɨm kɨmɨkuñ? Wandɨñ kɨmɨlɨmda, nak bɨmbi, mɨnemna wɨn mɨnem it gɨnañ nanin epmep ewambi, lakat yousɨ-namnelɨñ.’ Molomlɨ wɨndɨñ embi,
27 Devias, pois, levar meu dinheiro ao banco e, à minha volta, eu receberia com os juros o que é meu.
28 kena gwañgwa dɨwɨsɨla ñɨndɨñ enguk, ‘Ama gɨtɨk nepek dɨwɨn pat-semlak wɨn tɨke-kuañ, enda nombo yousɨm emambi, asupgan pat-semekak. Gan ama no nepek palmɨlak wala nandum tlal tɨmbɨmbi nɨm tɨke-kulakta, nepek lakat palmɨlak wɨn apma tɨkeñmambi slak palekak. Wala tɨmbi sɨndɨ mɨnem 1,000 ñɨn apma tɨkembi, ama mɨnem 10,000 ep patak enda mɨwɨt.
28 Tirai-lhe este talento e dai-o ao que tem dez.
29 — ausente —
29 Dar-se-á ao que tem e terá em abundância. Mas ao que não tem, tirar-se-á mesmo aquilo que julga ter.
30 Tɨmbi kena gwañgwa kena nɨmnat ñɨn tɨke kolɨm pawan kɨlɨm gɨnañ pɨwɨn. Wandɨñ amalɨ mano kwɨlɨm tɨmbi, manjɨ sɨ-gɨlɨm danekalɨñ.’”
30 E a esse servo inútil, jogai-o nas trevas exteriores; ali haverá choro e ranger de dentes.
31 Yesulɨ yousɨmbi enguk, “Amalok Nɨñañlɨ añeloñii gɨtɨk en gɨta bɨ tombi, ama wapmañ gembɨn walalannat inda-dakleumek, endɨ amatam gɨtɨk ep danbektok ama wapmañ pipapat plon pipalekak.
31 Quando o Filho do Homem voltar na sua glória e todos os anjos com ele, sentar-se-á no seu trono glorioso.
32 Tɨmbi añelolɨ amatam kwelan damañgan kuñgɨlɨñ ba man ñɨndɨñgɨt kuañ gɨtɨk wɨn endok dainan kɨmɨn tɨmbɨmbi yambɨ-danbi, sambat tɨpet ep samba eukak. Meme sipsip yambɨ-dɨkñe amalɨ tañ wɨndɨñ ep danbi,
32 Todas as nações se reunirão diante dele e ele separará uns dos outros, como o pastor separa as ovelhas dos cabritos.
33 amatam dɨndɨm kɨt dɨndɨmnan yambimbi, dɨwɨn kɨt kepmanan yambiumbi patnekalɨñ.
33 Colocará as ovelhas à sua direita e os cabritos à sua esquerda.
34 Tɨmbi amatam kɨt dɨndɨmnan patnekalɨñ enda ñɨndɨñ enbekak, ‘Bepnalok gwɨlam sɨndok plon patak sɨndɨ bɨmbi, kuñgu kɨndem kasɨlewɨt! Kuñgu wɨn Anutulɨ kunum kwet kusei kɨmɨkuknan tɨ-jumɨt tɨ-sam-taleñguk.
34 Então o Rei dirá aos que estão à direita: - Vinde, benditos de meu Pai, tomai posse do Reino que vos está preparado desde a criação do mundo,
35 Kusei ñɨndɨñda sɨndɨ kuñgu wɨn kasɨlenekalɨñ: nak nanañnala map palambi, sɨndɨ nanañ namgɨlɨñ. Ba tuknala kɨmbambi, tuk namgɨlɨñ. Nak nosɨ nɨm, gan sɨndɨ not tɨ-nambi, isɨnan nanañgɨp ñañgɨlɨñ.
35 for I hungered, and ye gave me to eat; I thirsted, and ye gave me to drink; I was a stranger, and ye took me in;
36 Sandumna nɨmnat tɨmbambi, sɨndɨ sandum namgɨlɨñ. Jɨmbat inda-namumbi nambɨ-dɨkñeñgɨlɨñ. It kwambɨñ gɨnañ palambi bɨ nambɨñgɨlɨñ.’
36 naked, and ye clothed me; I was ill, and ye visited me; I was in prison, and ye came to me.
37 Amatam dɨndɨm endɨ manda wɨn nandɨmbi, tambon ñɨndɨñ nɨnekalɨñ, ‘Wopum, dawanda nanañgala palɨmbi gambɨmbi, nanañ gamgɨmɨñ? Ba dawanda tukkala kɨmbɨmbi, tuk gamgɨmɨñ?
37 Then shall the righteous answer him saying, Lord, when saw we thee hungering, and nourished thee; or thirsting, and gave thee to drink?
38 Dawanda dɨk notnɨ nɨm, gan not tɨ-gambi, itnɨnan ganañgɨp ñañgɨmɨñ? Ba sandumga nɨmnat gambɨmbi, sandum gamgɨmɨñ?
38 and when saw we thee a stranger, and took thee in; or naked, and clothed thee?
39 Dawanda jɨmbat tɨñguñ ba it kwambɨñ gɨnañ pakuñ, tɨmbi ña gambɨñgɨmɨñ?’
39 and when saw we thee ill, or in prison, and came to thee?
40 Eumbi, Ama Wapmañlɨ ñɨndɨñ tambane enbekak, ‘Nak biañgan sɨnɨk sanba: sɨndɨ nepek no nokok notnai kosɨ gɨñgɨl nɨmnat endoññan nanin nola tɨñmɨñgɨlɨñ wɨn wakan naka tɨ-namgɨlɨñ tɨlak.’
40 And the King answering shall say to them, Verily, I say to you, Inasmuch as ye have done it to one of the least of these my brethren, ye have done it to me.
41 Wɨndɨñ eñɨpi, amatam kii kepmanan ñɨndɨñ enbekak, ‘Anutulok yala sɨndok plon patak sɨndɨ wi-nambi, komba galk gɨnañ ña-talewɨt. Komba taletalen nɨmnat wɨn Anutulɨ Satan gɨt endok añeloñiilok tɨ-jumɨt-semguk.
41 Then shall he say also to those on the left, Go from me, cursed, into eternal fire, prepared for the devil and his angels:
42 Kusei ñɨndɨñda sɨndɨ komba galk gɨnañ ñanekalɨñ: nak nanañ map palambi, sɨndɨ nanañ nɨm namgɨlɨñ. Tuknala kɨmbambi, tuk nɨm namgɨlɨñ.
42 for I hungered, and ye gave me not to eat; I thirsted, and ye gave me not to drink;
43 Nak nosɨ nɨm, tɨmbi sɨndɨ not nɨm tɨ-nambi, isɨnan nɨm nanañgɨp ñañgɨlɨñ. Sandum nɨmnat palambi, sɨndɨ sandum no nɨm namgɨlɨñ. Jɨmbat tɨ-palambi ba it kwambɨñ gɨnañ palambi, sɨndɨ nɨm bɨ nambɨñgɨlɨñ.’
43 I was a stranger, and ye took me not in; naked, and ye did not clothe me; ill, and in prison, and ye did not visit me.
44 Tɨmbi endɨ bo tambane ñɨndɨñ nɨnekalɨñ, ‘Wopum, dawanda nɨndɨ gambɨnambi, dɨk nanañgala ba tukkala pakuñ, ba dɨk notnɨ nɨm, ba sandumga nɨmnat pakuñ, ba jɨmbat tɨ-pakuñ, ba it kwambɨñ gɨnañ pakuñ, tɨmbi nɨndɨ plap nɨm tɨ-gamgɨmɨñ?’
44 Then shall *they* also answer saying, Lord, when saw we thee hungering, or thirsting, or a stranger, or naked, or ill, or in prison, and have not ministered to thee?
45 Tɨmbi endɨ bo ñɨndɨñ tambane enbekak, ‘Nak biañgan sɨnɨk sanba: sɨndɨ ama kosɨ nɨmnat ñɨn endoññan nanin ama no plap nɨm tɨñmɨñgɨlɨñ wɨn wakan nak tɨ-namgɨlɨñ tɨlak.’”
45 Then shall he answer them saying, Verily I say to you, Inasmuch as ye have not done it to one of these least, neither have ye done it to me.
46 Yesulɨ wɨndɨñ embi yousɨmbi enguk, “Ama wɨndɨñ tɨñgɨlɨñ endɨla pɨ ñambi, kuñgu kolan taletalen nɨmnat tɨkeumbi, pɨñgɨp gawat papat kwambɨñ inda-semekak. Gan amatam dɨndɨm endɨla kuñgu kɨndem taletalen nɨmnat kas ɨlembi, Ama Wapmañ en nakan kunekalɨñ.”
46 And these shall go away into eternal punishment, and the righteous into life eternal.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.