Mateus 23
Nek Bible (NIF_WBT) vs NTLH
1 Tɨmbi Yesulɨ gwañgwañii gɨta ama kɨmɨn wopum tɨ-pakɨlɨñ enda ñɨndɨñ enguk,
1 Então Jesus falou à multidão e aos seus discípulos.
2 “Falisi gɨt endɨkñe manda nandɨ-tale ama endɨ Moselok kɨnjan ipi, endɨkñe manda san-daut tɨ-samañ.
2 Ele disse:
3 Wala tɨmbi manda sanañ wɨn gɨtɨk tɨke-kunekalɨñ, gan ep tɨndɨnjɨ nɨtek tañ wɨn nɨm kɨmɨt-klembi tɨnekalɨñ. Nekta, endɨ endɨkñe manda san-daut tɨ-samañ, gan nɨsɨ manda wɨn nɨm tɨke-kuañda tɨmbi.
3 Por isso vocês devem obedecer e seguir tudo o que eles dizem. Porém não imitem as suas ações, pois eles não fazem o que ensinam.
4 Endɨkñe manda sɨnda san-daut tɨ-samañ wɨn nepek mɨlap wɨn sɨndɨñgot tañgonenelɨñdok samañ wandin. Gan nɨsɨ sep tɨmbɨ pañgɨtanelɨñdok kɨt kɨmɨt no tɨnepi nɨm nandañ.
4 Amarram fardos pesados e os põem nas costas dos outros, mas eles mesmos não os ajudam, nem ao menos com um dedo, a carregar esses fardos.
5 Nepek tañ gɨtɨk wɨn endɨ amalɨ yambɨmbi e-kɨndem da tɨ-semnelɨñdokgot pa tañ. Sɨndɨ Falisi gɨt endɨkñe nandɨ-tale ama endok kama besañ ba dama immɨsɨ wɨn kañ ba?Wɨn wopum sɨnɨk! Tɨmbi kuñgunjɨ Anutu biñmañ wɨn inda-dakleuptok endɨ dasindasinjɨ kusip blemblemat ombaplɨ tɨndɨn wɨn pa dasiañ.
5 Tudo o que eles fazem é para serem vistos pelos outros. Vejam como são grandes os trechos das das suas
6 Tɨmbi sina wopum indalaknan ba it kiyau gɨnañ endɨ pipapat damandama pakañ wolokgot pipatnepi nandañ,
6 Eles preferem os melhores lugares nos banquetes e os lugares de honra nas
7 tɨmbi amatam kɨmɨn kwelan yambañ endɨ we sembi giñgiñgan tɨ-semnelɨñdok ba kosɨ eu loumbi, ‘endaut’ pa enɨnelɨñdok nandañ.
7 Gostam de ser cumprimentados com respeito nas praças e de ser chamados de “mestre”.
8 Nandɨwɨt: ama noñgan endɨñgot sɨndok sandautsɨ sɨnɨk, tɨmbi sɨndɨ gɨtɨk dakwayañgot, wala tɨmbi amatamdɨ sɨndok kosɨ eu lonelɨñdok ‘nɨnɨndaut’ wɨndɨñ nɨm sanɨnekalɨñ.
8 Porém vocês não devem ser chamados de “mestre”, pois todos vocês são membros de uma mesma família e têm somente um Mestre.
9 Wɨndɨñgangot sɨndɨ kwelan ñolok ama nola ‘Bepnɨ’ nɨm kɨtɨnekalɨñ. Bepsɨ noñgangot endɨ kunum gɨnañ patak.
9 E aqui na terra não chamem ninguém de pai porque vocês têm somente um Pai, que está no céu.
10 Tɨmbi bo amatamdɨ sɨnda ‘telak damanɨ’ nɨm sanɨnekalɨñ. Nɨm. Sɨndok telak damanjɨ wɨn noñgan endɨñgot, wɨn Mesia Anutulɨ en sepmektok nɨ-mukuk en wakan.
10 Vocês não devem também ser chamados de “líderes” porque vocês têm um líder, o
11 Sɨndok ama lolonjɨlɨ sɨndok kena gwañgwanjɨ kuukak.
11 Entre vocês, o mais importante é aquele que serve os outros.
12 No en enlok koi tɨke lolakta, Anutulɨ endok koi tɨke pɨukak. Tɨmbi no en kayombɨnembi kulakta, Anutulɨ endok koi tɨke loukak.”
12 Quem se engrandece será humilhado, mas quem se humilha será engrandecido.
13 Yesulɨ yousɨmbi enguk, “Endɨkñe manda nandɨ-tale gɨta Falisi ama sɨndɨ kilañmet! Ama manjɨ manbenjɨ malet nomɨk sɨndɨ amatam kunumdok yama sip semañ, wɨn sɨnɨ Kunum Molomdok gɨñgɨt nɨm indañ, gan amatamdɨ endok gɨñgɨt indanep nandañ wɨn telak masip tɨ-semañ, wala tɨmbi Anutu en mek sambekak.
13 — Ai de vocês,
14 — ausente —
14 [— Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês exploram as viúvas e roubam os seus bens e, para disfarçarem, fazem longas orações! Por isso o castigo de vocês será pior!]
15 Endɨkñe nandɨ-tale gɨta Falisi ama sɨndɨ kilañmet! Ama manjɨ manbenjɨ malet nomɨk sɨndɨ gwañgwañjɨ noñgangot tɨmbɨ indanelɨñdok kwet tuop ba tuk kimbɨñ dɨkñembi ku-taleañ. Sɨndɨ kolandok gɨñgɨt tañ, tɨmbi ama nolɨ gwañgwañjɨ indambi, nanandɨnjɨ gɨt ep tɨndɨnjɨ kɨmɨt-kle-talelak sɨndɨ en tɨmbɨm kolandok gɨñgɨt tɨñɨpi, sapma klembi, kola sɨnɨk talak.
15 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês atravessam os mares e viajam por todas as terras a fim de procurar converter uma pessoa para a sua religião. E, quando conseguem, tornam essa pessoa duas vezes mais merecedora do inferno do que vocês mesmos.
16 Ama dautsɨ sisipmɨn nosiila telak daut semañ sɨndɨ kilañmet! Sɨndɨ ñɨndɨñ enɨ-daut tɨ-sembi tañ: tɨkap ama nolɨ ñɨndɨñ eup nandɨlak, ‘Nak Anutulok dainan wɨndɨñ ba wɨndɨñ tɨmbettok e-kwambɨñ da tɨlet’, gan endɨ Anutulok koi kɨtɨup mɨsɨmbi, tapma ittok plon e-gembɨlalakta, endɨ manda wɨn kɨndem lapɨlektok tuop. Gan tɨkap endɨ nepenepek gollɨ tɨndɨn tapma ilan pakañ wolok plon manda e-kwambɨñ dalakta, endɨ manda wɨn lapɨlektok tuop nɨm. Sɨndɨ wɨndɨñ pa enɨ-daut tɨ-semañ.
16 — Ai de vocês, guias cegos! Pois vocês ensinam assim: “Se alguém jurar pelo Templo, não é obrigado a cumprir o juramento. Mas, se alguém jurar pelo ouro do Templo, então é obrigado a cumprir o que jurou.”
17 Sɨndɨ ama dausɨ sisipmɨn gɨta kamasɨ! Anutulok dainan nek ñalɨ loloñ sɨnɨk? Wɨn nepek gollɨ tɨndɨn walɨ loloñ sɨnɨk, ba tapma it walɨ loloñ sɨnɨk? Nepek gollɨ tɨndɨn walɨ tapma ilnan nɨm palɨmda, walɨ loloñ nɨm tɨmbek yañ.
17 Tolos e cegos! Qual é mais importante: o ouro ou o Templo que
18 Tɨmbi bo ñɨndɨñ enɨ-daut tɨ-semañ, ‘Amalɨ sisuet plon manda e-kwambɨñ dalak, endɨ manda wɨn kɨndem lapɨlektok tuop. Gan tɨkap endɨ tapma no sisuettok plon kɨmɨlɨm patak wolok plon manda e-kwambɨñ dalakta, endɨ manda wɨn lapɨlektok tuop nɨm’.
18 Vocês também ensinam isto: “Se alguém jurar pelo altar, não é obrigado a cumprir o juramento. Mas, se jurar pela oferta que está no altar, então é obrigado a cumprir o que jurou.”
19 Sɨndɨ dautsɨ sipmɨn. Anutulok dainan nek ñalɨ loloñ sɨnɨk? Wɨn tapma walɨ loloñ sɨnɨk, ba sisuet walɨ loloñ sɨnɨk? Tapma wɨn sisuettok plon nɨm kɨmɨlɨm palɨmda, walɨ loloñ nɨm tɨmbek yañ.
19 Cegos! Qual é mais importante: a oferta ou o altar que santifica a oferta?
20 Wala tɨmbi no en sisuettok plon manda e-kwambɨñ dalakta, endɨ sisuet wakɨt nepek gɨtɨk wolok plon kɨmɨlɨm pakañ nepek wolok plon mandan e-kwambɨñ dalak.
20 Por isso, quando alguém jura pelo altar, está jurando pelo altar e por todas as ofertas que estão em cima dele.
21 Tɨmbi no en tapma ittok plon manda e-kwambɨñ dalakta, endɨ tapma it wakɨt Anutu en wolok kulak endok plon manda e-kwambɨñ dalak.
21 Quando alguém jura pelo Templo, está jurando pelo Templo e por Deus, que mora ali.
22 Tɨmbi no en kunumdok plon manda e-kwambɨñ dalakta, endɨ kwet wolok Anutulɨ pipapi, kunum kwet yambɨ-dɨkñelak wakɨt Anutu enlok plon manda e-kwambɨñ dalak.
22 E, quando alguém jura pelo céu, está jurando pelo trono de Deus e pelo próprio Deus, que está sentado nele.
23 Endɨkñe nandɨ-tale ama gɨta Falisi ama sɨndɨ kilañmet! Anutu en mek sambekak. Ama manjɨ manbenjɨ malet nomɨk sɨndɨ nepek gɨtɨk kasɨleañ wɨn danbɨm, kɨt tambon tambon tɨmbɨmbi, tambon noñgan Anutulok pa mañ, wɨn nepek tipnam gwasap wandin tuan wopum nɨmnat wɨn bo sɨndɨ nɨm kamalañ. Wɨndɨñgan sɨndɨ endɨkñe manda wandin kambak kɨmɨt-kleañ, gan endɨkñe manda Anutu enlok dainan loloñ sɨnɨk wɨn pa lapɨkañ. Endɨkñe manda loloñ sɨnɨk walɨ nosii kundit dɨndɨm ba mamasa tɨ-semnelɨñdok, tɨmbi Anutu tɨke-kwambɨñ danelɨñdok pa sanañ. Wɨndɨñda sɨndɨ gembɨ kopi, endɨkñe manda loloñ wɨn kɨmɨt-klenekalɨñ. Tɨñɨpi, endɨkñe manda dɨwɨn gɨtɨk wɨn bo nɨm nandɨ-kɨmnenekalɨñ.
23 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês dão a Deus a décima parte até mesmo da hortelã, da erva-doce e do
24 Sɨndɨ ama dautsɨ sisipmɨn wandin walɨ nosiila telak daut sembi, ñɨndɨñ tañ: sɨndɨ endɨkñe manda tip mɨnam wɨn ka-kɨliñ em kleañ, gan endikñe manda bien wopum sɨnɨk wɨn nɨm pa ka-nandɨ-dakleañ. Wɨndɨñda sɨndɨ ama nolɨ kwɨnakam tip mɨnam sɨnɨk tuk wɨtna gɨnañ nanin tɨke kotak, gan kamel wopum wolok patak wɨn nɨm kañbi, tuk tɨke lombi, wakɨtañgan kɨmo elak en wandin!
24 Guias cegos! Coam um mosquito, mas engolem um camelo!
25 Endɨkñe nandɨ-tale ama gɨt Falisi ama sɨndɨ kilañmet! Ama manjɨ manbenjɨ malet nomɨk sɨndɨ jawañ ba kambot pawañgot wɨlɨt-kɨliñ tɨndɨn wandin, gan nepek kolan kusei kusei gɨnañjɨ gɨnañ tokñe-patak, wɨn sɨndɨ ep tɨndɨnjɨ kɨndem wolok walan pa tañ, gan ama piñpiñen sɨndɨ gɨnañjɨ gɨnañ sɨnɨlañgot pa nandañ.
25 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês lavam o copo e o prato por fora, mas por dentro estes estão cheios de coisas que vocês conseguiram pela violência e pela ganância.
26 Falisi dautsɨ sisipmɨn sɨndɨ dama gɨnañjɨ kambot gɨnañ nomɨk wɨn wɨlɨlɨmek, wolondamek pawan kɨndem daukak.
26 Fariseu cego! Lave primeiro o copo por dentro, e então a parte de fora também ficará limpa!
27 Endɨkñe nandɨ-tale ama gɨta Falisi ama sɨndɨ kilañmet! Ama manjɨ manbenjɨ malet nomɨk sɨndɨ ama sum no kawattɨ masipbi, pama satnin walɨ sapleñgɨlɨñ wandin. Pawan ka kɨndem danat, gan wolok gɨnañ ama kwandat gɨt nepek dañgalan walɨ tokñe-patak.
27 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês são como túmulos pintados de branco, que por fora parecem bonitos, mas por dentro estão cheios de ossos de mortos e de podridão.
28 Wɨndɨñgangot sɨndɨ amalok dausɨnan ep tɨndɨnjɨ dɨndɨm walan tañ, gan ep tɨndɨnjɨ juluñ ba tɨmɨpmɨlelɨ gɨnañjɨ gɨnañ tokñe-patak.
28 Por fora vocês parecem boas pessoas, mas por dentro estão cheios de mentiras e pecados.
29 Endɨkñe nandɨ-tale ama gɨta Falisi ama sɨndɨ kilañmet! Ama manjɨ manbenjɨ malet nomɨk sɨndɨ plofet ama damanin ba ama Anutulok dainan dɨndɨm kuñgɨlɨñ endok sum wɨn tɨ-kɨndem dam tɨ-jamilambi, sumnan pama kɨndem kɨndem kɨmɨpi,
29 — Ai de vocês,
30 juluñgan ñɨndɨñ pa eañ, ‘Bep pañniilok nainnan kunemda, nɨnɨ ep tɨmbɨ platambi, plofet ama nɨm yandɨp kɨmneñ.’
30 E dizem: “Se tivéssemos vivido no tempo dos nossos antepassados, não teríamos feito o que eles fizeram, não teríamos matado os profetas.”
31 Manda wɨndɨñ pa eañ wɨn ñɨndɨñ inda-daklelak: bep pañjiilɨ plofet yandɨpgɨlɨñ, tɨmbi endok komblinjii sɨndɨ enɨsɨ nomɨk kuañ.
31 Assim vocês confirmam que são descendentes daqueles que mataram os profetas.
32 Wala tɨmbi kɨndem a, bep pañjiilɨ plofet yandɨp kɨm kena kusei kɨmɨkɨlɨñ wɨn yousɨmbi, sɨndɨ ña tɨmbɨ taleukak!
32 Portanto, vão e terminem o que eles começaram!
33 Sɨndɨ malet upmat wandin! Anutulɨ manda plon sep kɨmɨlɨmbi, jɨmbɨñdok gɨñgɨt tɨnekalɨñ wɨn sɨndɨ nɨtek maklenekalɨñ? Walɨ tuop nɨm.
33 Cobras venenosas, ninhada de cobras! Como esperam escapar da condenação do inferno?
34 Wɨndɨñda ñɨndɨñ sanba: nak plofet ama wakɨt ama nanandɨnjɨat ba ama Anutulok telak san-daut tañ sɨndoñ en-mulambi bañ. Gan sɨndɨ dɨwɨn yandɨp kɨmbi, dɨwɨn kloñbat plon yandɨp kɨmnekalɨñ. Dɨwɨn it kiyaunjɨ gɨnañ ep waipbi, dɨwɨn it kwet ñanekalɨñ tuop ep klem gɨmgɨm embi, yandɨp kɨmnelɨñdok. Sɨndɨ kolan wɨndɨñ pa tɨ-semnekalɨñ,
34 Pois eu lhes mandarei profetas, homens sábios e mestres. Vocês vão matar alguns, crucificar outros, chicotear ainda outros nas
35 wala tɨmbi damasɨlɨ ama dɨndɨm gɨtɨk yandɨpmɨu kɨmgɨlɨñ wolok tuan wɨn sɨndɨ ombɨ-tɨkenekalɨñ. Ama yom nɨmnat damandama wɨlɨ kɨmguk wɨn Abel. Tɨmbi siñgi endɨ ama dɨndɨm asup yandɨp-ta-ñambi, siñgi sɨnɨk endɨ Sekalaia Belekialok nɨñañ tapma it wakɨt sisuet wolok boñgɨpsetnan wɨlɨ kɨmguk.
35 Por isso Deus castigará vocês pela morte de todas as pessoas inocentes que os antepassados de vocês mataram, desde a morte do inocente Abel até a de Zacarias, filho de Baraquias, que vocês mataram entre o Templo e o altar.
36 Nak biañgan sɨnɨk sanba: yandɨpmɨu kɨmgɨlɨñ wolok tuan wɨn amatam man ñɨndɨñgɨta kuañ sɨndɨ ombɨ-tɨkenekalɨñ.”
36 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: o castigo por tudo isso cairá sobre o povo de hoje.
37 Yesulɨ yousɨmbi eñguk, “Jelusalem Jelusalem amatam sɨndɨ plofet ama yandɨp kɨmañ, tɨmbi ama Anutulɨ sɨndoñ en-mulɨm bañ wɨn kawattɨ yandɨp kɨm pa tɨ-semañ. Puput meñlɨ nɨñañii ep kamailak, wɨndɨñgangot nak nain asupgan sep kamaiuttok nandɨñgut, gan sɨndɨ nɨm nandɨ-tale-namgɨlɨñ.
37 Jesus terminou, dizendo:
38 Nandañ: Anutulɨ tapma isɨ biumbi, itgot pat-samekak.
38 Agora a casa de vocês ficará completamente abandonada.
39 Nak ñɨndɨñ sanlet: sɨndɨ ñɨndɨñ nanɨnekalɨñ, ‘Molomdɨ ama ñɨn ama wapmañnɨ kuuktok nɨ-mukuk en wakan gwɨlam tɨñmen!’ wɨndɨñ nanɨnekalɨñ, wolondam ek nombo nambɨnekalɨñ, damala nɨm.”
39 Eu afirmo que vocês não me verão mais, até chegar o tempo em que dirão: “Deus abençoe aquele que vem em nome do Senhor!”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.