João 8
Nek Bible (NIF_WBT) vs NAA
1 Gan Yesu endɨla Oliv kwet jañgɨnnan ñambi loñguk.
1 Jesus, no entanto, foi para o monte das Oliveiras.
2 Kwet salawa salawa tɨmbɨmbi, Yesulɨ tapma it sañ jimba gɨnañ bɨndambo undane loumbi, amatam gɨtɨktɨ endoñ bɨm kle-gɨmbulɨmbi, endɨ pip papi, kusei kɨmɨpi enɨ-daut tɨ-semguk.
2 De madrugada, voltou novamente para o templo, e todo o povo se reuniu em volta dele; e Jesus, assentado, os ensinava.
3 Tɨñɨlɨmbi, endɨkñe manda nandɨ-tale ama gɨt Falisi ama dɨwɨn endɨ tam wapaiat no telak joñgo kuum kañbi tɨkeñgɨlɨñ wɨn nañgɨp bɨmbi, amatam Yesulok mandan nandɨ-pakɨlɨñ endok boñgɨpsɨnan kɨmɨlɨm ilɨmbi,
3 Então os escribas e fariseus trouxeram à presença dele uma mulher surpreendida em adultério e, fazendo-a ficar em pé no meio de todos,
4 Yesula nɨmbi eñgɨlɨñ, “Endaut, tam ñɨn telak joñgo kuñɨlɨmbi tɨkeumbi, nañgɨpi bamɨñ.
4 disseram a Jesus: — Mestre, esta mulher foi surpreendida em flagrante adultério.
5 Moselok endɨkñe mandalɨ tam wandisɨ wɨn kawattɨ yandɨp kɨm tɨndɨlok nɨnlak. Ale, dɨkta nɨtek tɨ-ñɨmɨneñdok ewɨñ?”
5 Na Lei, Moisés nos ordenou que tais mulheres sejam apedrejadas. E o senhor, o que tem a dizer?
6 Endɨ Yesu manda plon kɨmɨtnelɨñdok kusei lonjɨmbi, mandanjɨlɨ sɨsoñ tɨñmɨnep nandɨmbi, wɨndɨñ nɨ-nandɨñgɨlɨñ.Gan Yesulɨ nandɨ-kɨmnembi, mumuñanembi, kwet kwɨlɨñ plon kii nɨñanlɨ kundit youkuk.
6 Eles diziam isso tentando-o, para terem de que o acusar. Mas Jesus, inclinando-se, escrevia na terra com o dedo.
7 Tɨñɨlɨmbi, nombo nombo nɨ-nandumbi, mɨlap ipi enguk, “Sɨndoñnan nanin nindɨ yom no nɨm tɨñguk, wandin walɨ kɨndem telak dama tɨ-sambi, kawat tɨke kopi wɨlɨn.”
7 Como eles insistiam na pergunta, Jesus se levantou e lhes disse:
8 Tɨmbi Yesulɨ bɨndambo mumuñanembi, kwet kwɨlɨñ plon kii nɨñanlɨ kundit youkuk.
8 E, inclinando-se novamente, continuou a escrever no chão.
9 Tɨmbi amalɨ manda wɨn nandɨmbi, endɨ kusei kɨmɨpi, noñgan noñgandɨ walinin pɨm ñañgɨlɨñ, wɨn ama gwɨlatsɨ wopum endɨ dama ñaumbi, dɨwɨndɨ bo ep klem ña-taleumbi, Yesu gɨta tam endɨñgot pakɨmɨk.
9 Mas eles, ouvindo essa resposta, foram saindo um por um, a começar pelos mais velhos até os últimos, ficando só Jesus e a mulher em pé diante dele.
10 Tɨmbɨmbi Yesulɨ mɨlap deimbi, tam nɨ-nandɨmbi eñguk, “Tam, ama kɨt yout tɨ-gamlɨñ endɨ dek? Ba dɨkok yomgalok tambon ombɨ-tɨkeuñdok ama nolɨ nombo nɨm elak ba?”
10 Levantando-se, Jesus perguntou a ela:
11 Eumbi nɨñguk, “Wopum, no nɨm.” Tɨmbi Yesulɨ nɨñguk, “Nak bo dɨk tamboñga ombɨ-tɨkeuñdok nɨm elet. Kɨndem a, ñau, tɨmbi yom nombo nɨm tɨ-ta-kuukañ.”
11 Ela respondeu: — Ninguém, Senhor! Então Jesus disse:
12 Tɨmbi Yesulɨ bɨndambo amatamda manda enbi eñguk, “Kwelan kuañdok kolsalen wɨn natna. No en nak nep kle-kulakta, endɨ nain no ba nola kɨlɨm gɨnañ nɨm kuukak. Tambo endɨ kolsalen kuñgu sɨsɨnɨk mɨlak walɨ palmekak.”
12 De novo, Jesus lhes falou, dizendo:
13 Tɨmbi Falisi amalɨ manda wala nandum pɨumbi nɨñgɨlɨñ, “Dɨtnalok kusaka e-daklelañda tɨmbi manda elañ walɨ biañgan nɨm tɨlak.”
13 Então os fariseus lhe disseram: — Você dá testemunho de si mesmo. O testemunho que você dá não é verdadeiro.
14 Eumbi tambane enguk, “Wɨndɨñ nɨm. Nak natnalok kusatna e-daklelet, ganmek nokok mandanalɨ biañgan tɨlak, wɨn kusei ñɨndɨñda: nak denanin bɨñgut ba dendɨñ ñautat wɨn nandɨ-talelet. Gan sɨndɨla nak denanin bɨñgut ba dendɨñ ñautat wɨn nɨm nandañ.
14 Jesus respondeu:
15 Tɨmbi sɨnlok nanandɨnjɨlok tuop ama pa yambɨ-danɨ tɨ-semañ, gan nakta wɨndɨñ nɨm pa tɨlet.
15 Vocês julgam segundo a carne; eu não julgo ninguém.
16 Gan tɨkap nak ka-danɨ kena tɨmbetta, nak wɨn natnañgan nɨm tɨmbet, tambo Bep nak nanɨ-mukuk en nɨtɨ ka-danɨ kena wɨn yakan tamɨk, wala tɨmbi walɨ dɨndɨm euk.
16 E, se eu julgo, o meu juízo é verdadeiro, porque não sou só eu que julgo, mas eu e o Pai, que me enviou.
17 Tɨmbi sɨnlok endɨkñe mandanjɨ gɨnañ manda no ñɨndɨñ youyoulɨn patak: tɨkap ama tɨpettɨ nepek nolok plon gembɨ ipi, manda noñgan eamɨkta, endok mandanjet walɨ biañgan.
17 Também na Lei de vocês está escrito que o testemunho de duas pessoas é verdadeiro.
18 Ale, sɨndɨ nokok mandanala wɨndɨñgangot nandum biañgan tɨmbekak. Neta, natnalok kusatna e-daklelet, tɨmbi Bep nanɨ-mukuk endɨ bo gembɨ it-nambi, nokok kusatna e-daklelak.”
18 Eu dou testemunho de mim mesmo, e o Pai, que me enviou, também dá testemunho de mim.
19 Yesulɨ wɨndɨñ eumbi, endɨ nɨ-nandɨmbi eñgɨlɨñ, “Tɨmbi dɨkok bepka gembɨ it-gamlak endɨ dek?” Eumbi enguk, “Sɨndɨ nak nɨm nandɨ-namañ, ba nokok Bepna bo nɨm nandɨ-ñɨmañ. Neta, tɨkap sɨndɨ nak nin sɨnɨk wɨn nandɨ-namumda, nokok Bepna en bo ip nandɨñmɨnelɨñ.”
19 Então eles lhe perguntaram: — Onde está o seu Pai? Jesus respondeu:
20 Yesulɨ tapma it sañ jimba gɨnañ papi, tapɨkot mɨnem dasiyañgɨlɨñ kandañ wolok pipapi, amatam enɨ-daut tɨ-semñɨpi, manda wɨn eñguk. Ganmek en wɨlɨ kɨmnelɨñdok nain walɨ gama nɨm indañgukta tɨmbi, ama nolɨ en nɨm tɨkeñgɨlɨñ.
20 Jesus proferiu essas palavras perto da caixa de ofertas, quando ensinava no templo. Ninguém o prendeu, porque ainda não havia chegado a sua hora.
21 Tɨmbi Yesulɨ yousɨmbi, ñɨndɨñ enguk, “Nain nɨm ombataumbi, nak sambim ñautat, tɨmbi sɨndɨ Mesia lonjɨ-tɨlapi, sɨndok yomjɨ gama pat-samumbi kɨmnekalɨñ. Tɨmbi natna ñautatnan sɨndɨ ñanelɨñdok tuop nɨm.”
21 Outra vez Jesus lhes falou, dizendo:
22 Wɨndɨñ eñgukta tɨmbi Juda ama biesɨlɨ nɨsɨñgan ñɨndɨñ eñgɨlɨñ, “Endɨ elak, wɨn endɨ ñaukaknan nɨndɨ ñaneñdok tuop nɨm. Wɨndɨñ elakta tɨmbi endɨ enlok kuñgun tɨmbɨ kolauktok elak ba nɨtek?”
22 Então os judeus diziam: — Será que ele tem a intenção de se suicidar? Porque diz: “Para onde eu vou vocês não podem ir.”
23 Tɨmbi Yesulɨ yousɨmbi enguk, “Sɨndɨla kwelan nanin, gan nakta kunum gɨnañ nanin. Sɨndɨla kwet ñolok gɨñgɨt, gan nakta kwet ñolok gɨñgɨt nɨm.
23 Jesus lhes disse:
24 Kusei wala tɨmbi nak ñɨndɨñ sanɨt: sɨndok yomjɨ gama pat-samumbi kɨmnekalɨñ. Wɨn tɨkap sɨndɨ nokok kusatna papat kwambɨñwɨn nɨm nandɨ-kwambɨñ dañda, sɨndok yomjɨ biañgan pat-samumbi kɨmnekalɨñ ñak.”
24 Por isso, eu lhes disse que vocês morrerão em seus pecados. Porque, se não crerem que
25 Eumbi nɨ-nandɨñgɨlɨñ, “Dɨk nin sɨnɨk wɨn nɨnbɨ nandɨna.” Eumbi tambane enguk, “Nak nin? Wɨn nak kena kusei kɨmɨkɨmɨlɨnan eñgut ip wakan.
25 Então lhe perguntaram: — Quem é você? Jesus respondeu:
26 Nak sɨndok kusasɨ tɨmba inda-dakleumbi sanɨ-danbettok manda asupgan gumañ ewɨt. Tɨmbi manda elet walɨ biañgan sɨnɨk. Neta, nanɨ-mukuktɨ biañgan molom sɨnɨk, tɨmbi nak endɨ manda nanbɨmbi nandɨlet, wɨndɨñgangot kwelan kuañda pa enlet.”
26 Muitas coisas tenho para falar e julgar a respeito de vocês. Porém aquele que me enviou é verdadeiro, de modo que as coisas que dele ouvi, essas digo ao mundo.
27 Yesulɨ Bep Yambattok plon manda enguk wɨn nɨm nandɨ-dakleñgɨlɨñda tɨmbi
27 Eles não entenderam que Jesus lhes falava do Pai.
28 Yesulɨ yousɨmbi enguk, “Sɨndɨ nak Ama Sɨsɨnɨk kloñbat plon nep lomek, ñɨndɨñ nambɨ-nandɨnekalɨñ: kusatna sangut wɨn natna, tɨmbi natnalok nanandɨnala nepek no nɨm pa tɨlet, tambo Beptɨ nanandɨ namguk wolok tuopgangot nak manda pa elet.
28 Então Jesus disse:
29 Tɨmbi nanɨ-mukuk en wakan nakɨta pat-ta-kulak, wɨn endɨ nokok ep tɨndɨna gɨtɨk wɨn kau kɨndem dalakta tɨmbi nain nola nak nɨm nambiñguk.”
29 E aquele que me enviou está comigo, não me deixou só, porque eu faço sempre o que lhe agrada.
30 Manda wɨndɨñ eñɨlɨmbi, amatam asuptɨ en Mesia sɨnɨk wɨn nandɨ-kwambɨñ dañgɨlɨñ.
30 Quando Jesus disse isto, muitos creram nele.
31 Tɨmbi Yesulɨ Juda ama nin ip nandɨ-kɨlɨktɨ tɨñmɨñgɨlɨñ enda ñɨndɨñ enguk, “Tɨkap sɨndɨ nokok mandana kɨmɨt-kle tɨ-ta-kuañda, sɨndɨ nokok gwañgwanai biañgan sɨsɨnɨk,
31 Então Jesus disse aos judeus que haviam crido nele:
32 tɨmbi Kunum Yambattok kusal sɨsɨnɨk wɨn ka-nandɨ-talenekalɨñ. Tɨmbi walɨ sep pɨsalɨmbi, sɨndɨ samaktangan kunekalɨñ.”
32 conhecerão a verdade, e a verdade os libertará.
33 Eumbi, endɨ manda wala nandum pɨumbi, tambane nɨñgɨlɨñ, “Nɨndɨ Ablaamdok komblinñii, nain nola ama nolok kapmainan kena gwañgwa sɨlanin no nɨm kuñgɨmɨñ. Nɨtek tɨmbi dɨk elañ, wɨn walɨ nɨp pɨsalɨmbi, samaktangan kunekamɨñ?”
33 Eles responderam: — Somos descendência de Abraão e jamais fomos escravos de ninguém. Como você pode dizer que seremos livres?
34 Eumbi tambane enguk, “Sɨndɨ Ablaamdok komblinñii wɨn biañgan sɨnɨk. Gan nak ñɨndɨñ sanba: amatam yom tɨ-kuañ gɨtɨk endɨ yomjɨlɨ ep topmumbi, kena gwañgwa sɨlanin wandin wolok kapmainan kuañ.
34 Jesus respondeu:
35 Tɨmbi sɨndɨ yomlok kena gwañgwa sɨlanin kuañda tɨmbi Kunum Yambattok ilan pipapat kwambɨñ nɨm pat-samlak, gan nak Molomdok Nɨñañdɨ Bepnalok ilan papat kwambɨñgan kulet.
35 O escravo não fica sempre na casa; o filho, sim, fica para sempre.
36 Wɨndɨñda tɨmbi tɨkap sɨndɨ nak nandɨ-tale-namnelɨñda, nak Molomdok Nɨñañdɨ yomdok toptopnan nanin sep pɨsalambi, sɨndɨ biañgan Kunum Yambattok sambalii samaktangan kunekalɨñ.”
36 Se, pois, o Filho os libertar, vocês serão verdadeiramente livres.
37 Tɨmbi Yesulɨ yousɨmbi enguk, “Sɨndɨ Ablaamdok sambalii wɨn nandɨ-samlet, ganmek sɨndɨ nokok mandana nɨm nandɨ-dasiañda tɨmbi nɨlɨ kɨmbettok telak lonjañ.
37 Bem sei que vocês são descendência de Abraão; no entanto, estão querendo me matar, porque a minha palavra não está em vocês.
38 Nakta Bepnalok kandañ nek kañgut wala manda elet, gan sɨndɨla sɨnlok bepsɨlɨ sanguk wolok tuopkan pa tañ.”
38 Eu falo das coisas que vi junto de meu Pai; vocês, porém, fazem o que ouviram do pai de vocês.
39 Eumbi tambane nɨñgɨlɨñ, “Nɨnɨlok bep pañnɨ wɨn Ablaam en wakan.” Eumbi enguk, “Tɨkap Ablaamdɨ sɨndok bep pañjɨ sɨsɨnɨk palɨmda, sɨndɨ endok telak kɨndem wɨn ikan kɨmɨt-klembi kunelɨñ.
39 Então lhe disseram: — Nosso pai é Abraão. Mas Jesus respondeu:
40 Gan nɨtek? Nak Kunum Yambattok kusal sɨsɨnɨk wɨn endoñnan nanin kasɨleñgut wakangot pa sanlet, gañgan sɨndɨ nɨlɨ kɨmbettok telak lonjañ wɨn! Ablaamdɨ kundit wandin no nɨm tɨñguk,
40 Mas agora vocês estão querendo me matar, a mim que lhes falei a verdade que ouvi de Deus; Abraão não fez isso.
41 wala tɨmbi endɨ sɨndok bep pañjɨ sɨsɨnɨk nɨm. Sɨndok bepsɨ sɨsɨnɨk no patak, tɨmbi sɨndɨ endok wekai pa kleañ.” Wɨndɨñ eñgukta tɨmbi nɨñgɨlɨñ, “Nɨnɨlok menɨ patnɨ Salalɨ telak joñgo wandin no nɨm kuñɨpi nɨpguk. Nɨm sɨnɨk. Nɨndɨ Ablaamdok komblinñii, wala tɨmbi Kunum Yambat en noñgandɨ nɨndok Bepnɨ sɨsɨnɨk.”
41 Vocês fazem as obras do pai de vocês. Eles responderam: — Nós não somos filhos ilegítimos. Temos um pai, que é Deus.
42 Wɨndɨñ eumbi enguk, “Tɨkap Kunum Yambattɨ biañgan sɨndok Bepsɨ sɨsɨnɨk palɨmda, sɨndɨ gɨnañjɨlɨ nep kasɨlenelɨñ. Wɨn kusei ñɨndɨñda: wɨn Kunum Yambat enlok kandañnan nanin nak pɨmbi, kwelan ñolok indañgut patet. Tɨmbi natnalok nanandɨnala wɨndɨñ nɨm tɨñgut. Tambo endɨ nak nanɨ-mulɨmbi pɨ indañgut.
42 Jesus disse:
43 Nak manda elet wɨn sɨndɨ kusei nekta nɨm nandɨ-dakleañ? Wɨn kusei ñɨndɨñda: sɨndɨ nokok mandana nandɨ-dasindasila kunjit pa tañ.
43 Por que vocês não compreendem a minha linguagem? É porque vocês são incapazes de ouvir a minha palavra.
44 Sɨndɨ wɨn bepsɨ Satan endok komblinñii, tɨmbi endok wekai klembi, endɨ nɨtek tɨmbep nandɨ-galk talak wɨn sɨndɨ tɨnep nandañ. Nain kusei kɨmɨkɨmɨlɨnan nanin endɨ amatam ep tɨmbɨ kola tɨ-ta-bɨlak. Tɨmbi juluñɨt molom sɨsɨnɨkta tɨmbi endɨ kusei sɨsɨnɨk wɨn nain no ba nola nɨm pa kɨmɨt-klelak. Tambo endɨ juluñɨt molom gɨtɨktok kusei, wala tɨmbi juluñ manda elak wɨn enlok gɨnañ nanandɨn klembi pa elak.
44 Vocês são do diabo, que é o pai de vocês, e querem satisfazer os desejos dele. Ele foi assassino desde o princípio e jamais se firmou na verdade, porque nele não há verdade. Quando ele profere mentira, fala do que lhe é próprio, porque é mentiroso e pai da mentira.
45 Gan nakta Kunum Yambattok kusal sɨsɨnɨk wɨn sanletta tɨmbi, sɨndɨ nokok mandana nɨm nandɨ-kwambɨñ dañ.
45 Mas, porque eu digo a verdade, vocês não creem em mim.
46 Sɨndoñnan nanin nolɨ nak kolan tɨñgut wɨn tɨmbɨ inda-dakleuktok tuop nɨm. Wɨndɨñda tɨmbi nak endok kusal sɨsɨnɨk wɨn sanletta, sɨndɨ nɨtekta tɨmbi mandana nɨm nandɨ-kwambɨñ dañ?
46 Quem de vocês me convence de pecado? Se digo a verdade, por que não creem em mim?
47 Kunum Yambattok gɨñgɨtñiilɨ endok mandan pa nandɨ-dasiañ, gan sɨndɨla endok gɨñgɨtñii nɨm kuañda tɨmbi wɨndɨñ nɨm pa tañ.”
47 Quem é de Deus ouve as palavras de Deus; por isso, vocês não me ouvem, porque não são de Deus.
48 Tɨmbi Juda ama Yesulok mandan nandɨ pakɨlɨñ endɨ ñɨndɨñ nɨñgɨlɨñ, “Dɨk Samalia ama pɨmbɨñen yal kolannat wɨndɨñ eñgɨmɨñ, wɨn nɨndɨ manda biañgan eñgɨmɨñ yañ!”
48 Os judeus disseram a Jesus: — Será que não temos razão em dizer que você é samaritano e tem demônio?
49 Eumbi tambane enguk, “Nak yal kolanna nɨmnat. Tambo nokok kuñgunalɨ ba mandanalɨ Bepnalok koi gɨñgɨt tɨmba wopum dalak, ganmek sɨndɨla nokok kotna gɨñgɨt tɨmbɨ kolalak.
49 Jesus respondeu:
50 Natna kotna gɨñgɨt tɨke-louptok kena nɨm pa tɨlet. Tambo no patak nokok kotnalɨ gɨñgɨt tɨkeuptok nandɨlak, tɨmbi endɨ wakan amatam gɨtɨk yambɨ-danbekak.
50 Eu não procuro a minha própria glória; há quem a busque e julgue.
51 Wɨn biañgan sɨnɨk. Tɨmbi nak ñɨndɨñ sanba: no en nokok mandana kɨmɨt-klembi kulakta, endok plon kɨm nɨm indañmekak. Nɨm sɨnɨk.”
51 Em verdade, em verdade lhes digo que, se alguém guardar a minha palavra, não verá a morte eternamente.
52 Wɨndɨñ eumbi, Juda amalɨ amalok pɨñgɨpsɨ sɨlanin wala eumbi, wɨndɨñ nandɨñɨpi nɨñgɨlɨñ, “Dɨk yal kolanganat wɨn ip gambɨ-nandɨ-dakleamɨñ! Ablaam gɨta plofet ama endɨ sembɨ-taleñgɨlɨñ, gañgan dɨk wɨn ñɨndɨñ elañ, ‘No en nokok mandana kɨmɨt-klembi kulakta, endok plon kɨm nɨm indañmekak.’
52 Então os judeus disseram: — Agora estamos certos de que você tem demônio. Abraão morreu, e também os profetas, e você diz: “Se alguém guardar a minha palavra, não provará a morte eternamente.”
53 Dɨkɨ nɨndok bep pañnɨ Ablaam maklelañ ba? Nɨm ya! En gɨt plofet amalɨ sembɨ-taleñgɨlɨñ, wala tɨmbi dɨk wandin walɨ dɨtnala nandum nin sɨnɨk tɨmbɨmbi, manda wandin elañ?”
53 Você não está querendo dizer que é maior do que Abraão, o nosso pai, que morreu? Também os profetas morreram. Quem você pensa que é?
54 Eumbi, Yesulɨ tambane enguk, “Natna kotna gɨñgɨt tɨke-lowamda, walɨ tlal tɨmbek. Wɨn nokok Bepnalɨ wakan kotna gɨñgɨt pa tɨke-lolak. Sɨndɨ en sɨndok Yambatsɨ kɨtɨañ,
54 Jesus respondeu:
55 gan en nɨm nandɨ-kɨliñ eañ. Natna en nandɨ-kɨliñ tɨñmɨlet. Tɨkap nak ‘en nɨm nandɨ-kɨliñ elet’ wɨndɨñ ewamda, sɨndɨ nomɨk manda juluñgan eut. Gan nak en nandɨ-kɨliñ tɨñmɨmbi, endok mandan kɨmɨt-klembi kulet.
55 Entretanto, vocês não o conhecem; eu, porém, o conheço. Se eu disser que não o conheço, serei como vocês: mentiroso; mas eu o conheço e guardo a sua palavra.
56 Sɨndok bep pañjɨ Ablaam endɨla nandɨñguk, wɨn nak kwelan indam kuwambi kauktok, tɨmbi wala sɨlɨsɨlɨ wopum tɨñguk. Tɨmbi endɨ wɨndɨñ indaumbi kañguk, wolonda sɨmbai kɨndem dañguk.”
56 Abraão, o pai de vocês, alegrou-se por ver o meu dia; e ele viu esse dia e ficou alegre.
57 Wɨndɨñ eumbi nɨñgɨlɨñ, “Akae! dɨk gama gwɨlat 50 nɨm maklelañdɨ nɨtek tɨmbi ‘nak Ablaam kañgut’ wɨndɨñ elañ?”
57 Então os judeus lhe perguntaram: — Você não tem nem cinquenta anos e viu Abraão?
58 Eumbi tambane enguk, “Wɨn biañgan sɨnɨk. Tɨmbi nak ñɨndɨñ sanlet: Ablaamdɨ gama nɨm indañɨlɨmbi, nak papat kwambɨñgan kulettɨ ikan pakut.” Yesulɨ enla wɨndɨñ eumbi,
58 Jesus respondeu:
59 Juda amalɨ endɨ Kunum Yambat nɨ-tɨke-pɨ-yalilak wɨndɨñ nandɨmbi, wɨtnelɨñdok kawat mekɨlɨñ, gan endɨ yambɨ-sembɨmbi, tapma it sañ jimba gɨnañ nanin pɨm ñañguk.
59 Então pegaram pedras para atirar nele, mas Jesus se ocultou e saiu do templo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.