1 Coríntios 7

El Nuevo Testamento en nahuatl de Tetelcingo (NHGNT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Öxö, ma tetlajtlajtucö de lo que tli onenniechtlajtlanejque ipa nemocörta. Tlö sente tlöcatl amo mosohuajtea, cuale ica.
1 Boun i kwa fefemaim abisa isan kwakikirum i anao kwananowar. Orot yait tabina’e asir ema’am i gewasin maiyow.
2 Pero ipampa cuale öque betzes ipa tlajtlacule ca ocseque sohuame, por inu cara sesen tlöcatl ma quepea isohua, hua cara sohuatl ma quepea inömec.
2 Baise anayabin baiwa’an kwanekwan ana naniyan i ra’at, imih orot babin iyab tabina’e tema’am mi’itube hitatabin, saise i a’awah bairi’ika hitama.
3 Tlöcatl ma quechihua ca isohua lo que tli queliebea isohua, hua ejqueu nuyejque sohuatl ma quechihua ca inömec lo que tli yaja queliebea.
3 Naatu orot ana kok abisa aawan biyanamaim tasinaf tiyasisir na’atube babin ana kok abisa aawan biyanamaim tiyasisir.
4 Icuierpo sohuatl amo ica ihuöxca, tlöcamo quepertenesieroa inömec. Ejqueu nuyejque icuierpo tlöcatl amo ica ihuöxca, cache quepertenesieroa isohua.
4 Babin biyan men i akisin nowanamih, baise orot nowan, na’atube orot biyan men i akisin nowanamih, baise babin nowan, na’atube orot biyan men akisin nakaif, baise babin nakaif, naatu babin biyan men akisin nakaif baise orot nakaif.
5 Amo xomonegörucö, o noso solamiente tlö beles nemotlölisque de acuierdo para amo nemosietelisque quiesquete tunalte, para nemodedicörusque ipa netlajtlötlajtelestle. Hua sötiepa ocsajpa xomosietelicö, para majcamo de repiente amo nemosietelisque hua Satanás nemiechchihualtis nentlajtlacusque ipampa abele cuale nemodominöroa.
5 Imih orot aawan hairi inumih nakokok babin men nakwahir, na’atube babin aawan hairi iumih nakokok orot men nakwahir, baise veya afa hairi hinibasit mar kafai asir hinama, saise nati veya i yoyoban hinitin. Imaibo veya ta naniyah nakokok na’at aawan hairi hina’in saise biyah ana naniyan na’in bainub, asir boro Satan imaim nan narun routobon nitih.
6 Noche ini nönca nemiechelfea quiename sente permiso: amo nemiechmandöroa ma xomosohuajticö.
6 Iti i ayu au not kwa au’uwi, baise men nati na’atube sinaf isan abiyunimih.
7 Pues naja por nopörte necnequesqueya que innochtie ma yecö quiename naja, pero cara sente iyes quiename Deus quemacasque beletelestle. Sente iyes de sie maniera; ocsente iyes de ocsie maniera.
7 Ayu au kok kwa etei mi’itube ayu’ube kwatama, baise orot ta’ita’imon ata usar etei God faramit, orot ta i ana usar ta God itin, na’atube orot ta ibo ana usar ta God itin.
8 Öxö nequenmelfea pelalacme hua sehuantotu, hua nuyejque icnusohuame; cuale iyes tlö mocöhua sa insiesiel, quiename nuyejque naja.
8 Baise kwa tabin ati’at, naatu kwafukwafuriy, katukatuwiy, kwa auman au’uwi, gewasin tabin en asir kwatama, ayu ama’ama’abe.
9 Pero tlö abele modominöroa, ma mosohuajticö. Pues cache cuale ma öque ma mosohuajte hua que amo seme ma queliebejta.
9 Baise a naniyan nakukura’ara’ah na’at, gewasin kwanatabin, anayabin tabin i gewasin, men basit baiwa’an isan itanot dogor wairafabe ta’arah mar etei.
10 Pero para niecate tli ye omosohuajtejque noso omonömectejque, nemiechmandöroa, cache amo naja, tlöcamo toTlöcatzintle quemandöruro, que sohuatl majcamo quecajcöhua inömec.
10 Kwa toutabin sabuw obaiyunen tur iti abit, men ayu, baise Regah ana obaiyunen tur, babin men aaw orot inihamiy.
11 Pero tlö ye oquecajcö, ma yeta sa isiel hua majcamo monömecte, o noso ma mosietele ocsajpa ca inömec. Hua tlöcatl majcamo quecajcöhua isohua.
11 Baise babin yait aawan orot nabihamiy na’at, gewasin nati babin men natabin asire nama, naatu nakokok na’at namatabir maiye aawan hairi hitounuw hinama. Naatu orot men aaw inakwahir.
12 Ocseque nequenmelfea, naja, amo toTlöcatzintle, que tlö sente tocni quepea isohua tli amo moneltoca, hua yaja ica de acuierdo para ma yeta ca yaja, inu tlöcatl majcamo quecajcöhua isohua.
12 Baise kwa afa isa ayu akisu au not iti, men Regah ana not. Orot yait babin men baitumatumayan ebi’awan naatu babin ana kok i orot hairi ma’amih, orot men babin nakwahir.
13 Hua tlö sohuatl inömec amo moneltoca, pero ica confurme para mosequirusque mosietelejtasque, inu sohuatl majcamo quecajcöhua inömec.
13 Naatu babin yait orot men baitumatumayan ebi’awan orot ana kok i babin hairi ma’amih, babin men orot nakwahir.
14 Pues inu tlöcatl tli amo moneltoca ye nencuajca para ca Deus ipampa quepexteca isohua tli moneltoca. Hua inu sohuatl tli amo moneltoca nuyejque ye icaca para Deus ipampa quepexteca inömec que ica tocni. Tlö cana amo ejqueu uyesquea, nemopelhua uyesquea quiename inpelhua de niecate tli amo moneltoca. Tiel noso nemopelhua ye nencuajcate para ca toDeus.
14 Anayabin orot ana baitumatumamaim babin kusouw na kakafiyin matar, na’atube orot ana baitumatumamaim babin kusouw na kakafiyin matar, asire natunatuh boro gubagub auman hitama, baise boun natunatuh i hina kakafiyih himatar.
15 Pero tlö canajyeca tli amo moneltoca queneque quecajcöhuas icompaniero, ma quecajcöhua. Pos tlö ejqueu icaca, tocni icaca libre de icompaniero. Pues Deus nemiechnutzque para ma xenemecö cuale ca ocseque, para ma uye siebelestle.
15 Baise orot baitumatum atin ekokok aawan kwahirinamih, kwaihamiy ekwahir, anayabin hairi hai tabin men hifatum. God ana kok it i tufuwamaim tanama.
16 Pues taja, sohuatl, ¿quiene tecmate tlö cuale tecmöquextis monömec? Noso taja, tlöcatl, ¿quiene tecmate tlö cuale tecmöquextis mosohua?
16 O babin aaw baibaisin na baitumatumayan matar isan ana ef boro mi’itube inaso’ob gewas? Naatu o orot, aaw baibaisin na baitumatumayan matar isan ana ef boro mi’itube inaso’ob gewas?
17 Pero necneque ma cara sente ma neme quiename icnupel tli toTlöcatzintle quemacaque, quiename yaja oyeya cuöc Deus oquenutzque. Ejqueu nequenmandöroa tocnihua ipa nobeyo locör.
17 Ef ta’imon i iti, orot babin ta’ita’imon ana yawas abisa Regah bitin na’atube imaim nama. Yawas wantoro’ot mi’itube tama’ama God ea’afit na’atube tanama. Iti i ayu au obaiyunen tur ekaleisia wanawanan areremor i abi’obaiyih.
18 Tlö canajyeca oyeya nacayutlatectle cuöc Deus oquenutzque, ma ejqueu mocöhua. Tlö yeca amo nacayutlatectle oyeya, majcamo monacayuteque.
18 O yait a’ar mo’on hi’afuw ima’am ana veya God ea’afi, men a fit inibunwa’ir, naatu orot yait ana ar mo’on afuwina’e ma’am ana veya God eafi’af, men ana ar mo’on afuwinamih nanot.
19 Porque amo importörebe öque iyes nacayutlatectle noso amo; lo que tli importörebe ica ma öque quechihua lo que tli Deus tiechmandöruro.
19 Anayabin orot ana ar mo’on afu’afuw, o afuwina’e nati i yabin en, baise ana’an gagamin i God ana obaiyunen tur tanabosiyasiyar.
20 Cara sente ma mocöhua san quiene oyeya cuöc Deus oquenutzque.
20 Orot etei mi’itube kwama’am ana veya God ea’afi i na’atube kwanama.
21 Beles taja oteyeya teesclavo noso tetlatequepano cuöc ometznutzque. Amo xomotequepacho por inu. Mösque tlö cana cuale tequisas para ayecmo tetlatequepanojtas, cache cuale xecchihua inu.
21 O yait bai’akir ana yawasamaim ima’am ana veya God ea’afi, men nati isan iniyababan, baise a veya kebor inabaib na’at nati bai’akir ana fafatumane kurufami kutit.
22 Pues nieca tli oyeya esclavo cuöc oquenutzque Deus, öxö icaca tlöcatl libre por toTlöcatzintle. Hua ejqueu nuyejque tli oyeya libre cuöc Deus oquenutzque, öxö icaca tieesclavo de Cristo.
22 Anayabin orot yait akir ana bowabowamaim ma’am Regah eaf titit, i Regah ana rufamen orot, na’atube orot yait roufamenamaim ma’am Keriso eaf titit, nati orot i Keriso ana akir wairafin.
23 Deus onemiechcujque ca bieye nemopatie. Por inu amo xomocöhuacö tlöca ma nemiechchihualticö xeyecö esclavos.
23 Kwa i sawar ta baiyan gagaminamaim God tubuni kwatit, imih men kwanan orot ta isan kwani’akiramih.
24 Ejqueu noso, nocnihua, cöra sente de nemejua ma mocöhua quiename oyeya cuöc Deus oquenutzque. Ejqueu ma iye öxö ca Deus.
24 Taitu, kwa ta’ita’imon ama mi’itube kwama’am God e’afi kwana baitumatumayah kwamamatar na’atube kwanama.
25 Öxö, para niecate tli ayemo monajnömectea noso mosohuajtea, amo necpea sente mandamiento de toTlöcatzintle para nemiechmacas, pero naja nequejtoa quiene naja necpensöroa, quiename sente tli neca de confiönsa ipampa tietlasojteles Tlöcatzintle.
25 Naatu kwa baibitar biya numih, kwa isa ayu men Regah biyanane tur ta abaimih, baise Regah ana kabeberamaim ayu not iti bitu ana’o i kwanitumatum.
26 Naja necpensöroa noso que ini nönca icaca cuale: que ica cuale ma öque mocöhua san quiene ca icaca, ipampa nöncate tunalte lalebes tequeyo.
26 Mar iti boun yawas i fokar, imih ayu anotanot ana gewasin kwa mi’itube kwama’am i na’atube kwanama.
27 Tlö ye tesohuöhua, amo xectiemo para tomosohuacajcöhuas. Tlö amo tesohuöhua, amo xectiemo sohuajtelestle.
27 O toutabin na’at men babin kwahirinamih ana ef inanuwet, naatu o tabina’e kuma’am men tabinamih babin inanuwet.
28 Pero tlö tomosohuajtis amo icaca tlajtlacule. Hua tlö sisehuantu monömectea, amo tlajtlacoa. Pero tli mosojsohuajtea hua tli monajnömectea quepeasque problemas ipa ini nönca nemelestle, hua naja necnequesquiöne nemiechquextelis inu niecate problemas.
28 Baise inatatabin na’at nati i men bowabow kakafin kusisinaf, naatu babitai tatabin auman i men bowabow kakafin esisinaf, baise kwa iyab kwatatabin yababan boro moumurih maiyow kouh kwanayen, imih tarafafari isan tur iti ao.
29 Pero nemiechelfis ini nönca, nocnihua, que sö quiesque tiempo mocöhua. Desde öxö conbenierebe öque sohuöhua ma momachele quiename tlö amo sohuöhua,
29 Taitu, abisa ao yabin i iti, mar i na kabom, imih boun it ata veya’amaim orot iyab toutabin tema’am hinimonok Regah isan hinabow.
30 hua öque chuca ma iye quiename tlö amo chucane, hua öque pajpöcteca, quename tlö amo pajpöctane. Öque tlacoa, ma iye quiename tlö amo quepeane,
30 Sabuw iyab terererey, hai itinin men yababanabe hinama’amih, sabuw iyab tibiyasisir hai itinin men yasisirabe hinama’amih. Naatu sabuw iyab guguw wairafih hai itinin i guguw enabe hinama.
31 hua öque maprovechöroa de nönca tlöltecpactle ma iye quiename tlö amo quequextejtane iproviecho necö. Pues nönca tlöltecpactle ye tlanteca.
31 Kwa iyab iti tafaram ana sawar moumurih na’in kwabowabow men sawar anot awan nakaratan, anayabin iti tafaram naatu sawar etei boro nan nasawar.
32 Lo que tli naja necneque ica majcamo xomotequepachojtacö. Cuöc sente tlöcatl amo sohuöhua, motequepachoa por sösantle de Tlöcatzintle, hua por quiene quecualejtasque Tlöcatzintle.
32 Ayu akokok kwa etei yababan fatumi kwama’am kwanarufami kwanatit. Orot tabina’e ema’am ana not etei Regah ana bowabow isan ebitin, ekokok nabow Regah niyasisir.
33 Pero tlö ye omosohuajte, motequepachoa ipa sösantle de tlöltecpactle, hua por quiene ma quecualejta isohua. Hua de inu maniera itlanequeles ica de ume.
33 Baise toutabin orot i tafaram ana bowabow isan enotanot kwanekwan, anayabin i ekokok nabow aawan niyasisir.
34 Nuyejque sohuatl tli amo nömecteca hua tli sisehuantu, motequepachoa por sösantle de Tlöcatzintle, para iyes yectec de icuierpo hua iyulo. Pero tli nömecteca motequepachoa por sösantle de nönca tlöltecpactle, hua por quiene ma quecualejta inömec.
34 Imih i ana not kusib ef rou’ab himatar, ef ta’imon nati na’atube, babin tabina’e ema’am o babitai biyan numin, ana not tutufin etei i Regah ana bowabow akisin isan enotanot. Baise toutabin babin i tafaram ana bowabow isan enotanot kwanekwan, anayabin i ekokok nabow aawan orot niyasisir.
35 Nemiechelfea ini nönca para nemoproviecho, amo para ayecmo nenquepeasque libertad. Sa necneque ma xenemecö cuale, hua xomodedicörucö xetietlatequepanucö toTlöcatzintle ca noche nemoyulo.
35 Ayu iti ao anayabin akokok kwa anibais, i men ao’ofafari, baise akokok ef gewasin kwasinaf a yabow Regah isan i wan kwanayai kwanabow.
36 Tlö canajyeca quepensöroa que amo cuale quetratöroa ichpuch ipampa amo quecöhua ma monömecte, hua tlö cana ichpuch ye panuteca de xebetl; tlö cana ejqueu conbenierebe, ma quechihua quiename yaja queneque, pues amo tlajtlacule icaca: ma mosietelicö pelalactle hua sisehuantu.
36 Monok babitai hairi hai rum hio, naatu monok naniyan i ekukura’ara’ah babitai isan naatu kwamur auman i erara’at ekokok natabin, karam hinatabin men bowabow kakafin.
37 Pero tlö canajyeca amo momachelea obligado hua momachelea que cuale quechihuas lo que tli yaja queneque, hua tlö yaja ye quedesediro quemalfis inu sisehuantu, cuale icaca.
37 Baise orot yait i taiyuwin ana notamaim tabin men ekokok men yait na’okikin, i karam taiyuwin ana naniyan imurub ema’am karam tabina’e nama, iti orot i ef gewasin esisinaf.
38 Ejqueu icaca que öque quetiemaca ichpuch para ma monömecte, cuale quechihua. Hua öque amo quetiemaca ichpuch para majcamo monömecte, cache cuale quechihua.
38 Imih orot yait etatabin i gewasin, baise orot yait tabina’e ema’am i gewasin anababatun.
39 Sohuatl abele monömectis ca ocsente tlöcatl mientras neme inömec, pero tlö cana meque inömec yaja ica libre para monömectis ca öque yaja queneques, solamiente ma iye creyente ca toTlöcatzintle.
39 Orot yawasin ema’am ana veya babin i aawan biyanamaim hifatum ema’am, baise orot emomorob ana veya babin i orot biyanamaim hirufam tit, orot ta i ana kokomaim boro ni’awan, baise nati orot i Regah ana kou’ayomaim ema’am ni’awan.
40 Pero lo que tli naja necpensöroa icaca que cache cuale iyes icnupel tlö mocöhua sa isiel, hua necpensöroa que naja nuyejque necpea tieEspíritu de Deus.
40 Baise anotanot tabina’e tama’am na’at i boro tiyasisir gagamin maiyow. Ayu anotanot ayu auman God Anunin targabuwu ama’am.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Coríntios 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.