Atos 12

Nabak NT (NAF_TBL) vs ARIB

Sair da comparação
ARIB Almeida Revisada Imprensa Bíblica
1 Âpme Elolaŋ yaŋbemti am notnaŋ nâmkiŋpepemak indom walet mti notnaŋ belak mka katikŋan timet indeye.
1 Por aquele mesmo tempo o rei Herodes estendeu as mãos sobre alguns da igreja, para os maltratar;
2 Elolaŋ zeme kasa kuku an ekŋenaŋ Zems Zângat datnaŋ ek wanam kukŋaŋbeŋaŋ omeseleme gakiye.
2 e matou à espada Tiago, irmão de João.
3 Egaŋ muluwaŋ mgasik kegok mme Zuda am ekŋenaŋ set keyet nâme dolakŋaŋ beme indikti keŋin wapme Pita kegogak Aŋgalalaŋ Kendoyet atamti mka katikŋan mepeye.
3 Vendo que isso agradava aos judeus, continuou, mandando prender também a Pedro. {Eram então os dias dos pães ázimos.}
4 Pigok nâmti mepemti kasa kuku an 16 kapi indeme damuŋ mammtatemien. Ke tapme nin Aŋgalalaŋ Kendo kapi tapmann delaŋ zeme naman keyegak tusumti Nupmamaŋ Yispiŋ Manimtemien Kendo ke yaŋbemtati keyet kuma gakiwe zemti wati mepeye.
4 E, havendo-o prendido, lançou-o na prisão, entregando-o a quatro grupos de quatro soldados cada um para o guardarem, tencionando apresentá-lo ao povo depois da páscoa.
5 Âpme am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ Pita mka katikŋanen mukulem mpepeyet dundundu mulup mene mene mkwabien.
5 Pedro, pois, estava guardado na prisão; mas a igreja orava com insistência a Deus por ele.
6 Elolaŋ Pita wati zelen onzempepeyelen kanaŋ saŋen nokŋan tapme tambu keyet kasa kuku an zulaŋ nembet nembet tati damuŋ katikŋaŋ mmalu egetgat tuŋguwidan sen katikŋaŋ zulaŋ zampepeŋaŋ beye melesiŋ tawemaŋge. Âpme kasa kuku an notnaŋ ekŋenaŋ setokwakwalen baen damuŋ katikŋaŋ mti tapmambien.
6 Ora quando Herodes estava para apresentá-lo, nessa mesma noite estava Pedro dormindo entre dois soldados, acorrentado com duas cadeias e as sentinelas diante da porta guardavam a prisão.
7 Âpme keyegak Amobotnaŋgalen ensel ŋenaŋ mka keŋan ke belak sokbemtapme busatnaŋaŋaŋ mka keŋaŋ bee mbusatnaŋ bemti tage. Âpme Kawawaŋgalen ensel keyaŋ Pita butemti zeye, “Pita, sakwep wati dendaŋ tat!” Zeme Pitayaŋ dendaŋ pututuk wapme setnaŋ betnaŋ sen katikŋaŋaŋ zampepeŋaŋ ewan belak puluk pilik pemti topmâge.
7 E eis que sobreveio um anjo do Senhor, e uma luz resplandeceu na prisão; e ele, tocando no lado de Pedro, o despertou, dizendo: Levanta-te depressa. E caíram-lhe das mãos as cadeias.
8 Kegok mme Kawawaŋgalen enselaŋ Pitayet zeye, “Pita, geŋ bitimdi weyaŋ zamti set wewedi weti melakanduŋdi teepmaŋ mti pemane topme napmât kot.”
8 Disse-lhe ainda o anjo: Cinge-te e calça as tuas sandálias. E ele o fez. Disse-lhe mais; Cobre-te com a tua capa e segue-me.
9 Zeme Pitayaŋ zeye kegok mti Amobotnaŋgalen ensel ke mâti ilisakwep kasa kuku an notnaŋ ekŋenaŋ setokwakwat ŋeŋaŋ gwaen damuŋ mti tapmambienen ke topmalu set ikŋaŋ dâlâŋ zeme toti met namaŋ sekekek ŋen towepmalu e kegogak ikŋaŋ belak dâlâŋ zeme toti eyetnan met kimbatgalen sekek aen temaŋ ke mepmalu belak ikŋaŋ etaŋ ŋandeme zupman baen toti mka temanen mebun. Amobotnaŋgalen enselaŋ Pita wati kwitnaŋ kwitnaŋ mmege ke Pitayaŋ nâme kapi penaŋ tapmiap ma belak kie kien tapmiap mene kegok otnâŋge. Selen metneti Amobotnaŋgalen ensel egaŋ galaŋ zemti mepme Pitayaŋ keyegak keŋaŋ teŋ peme nâmti pigok nâŋge, “Penaŋ sukwep pi neŋ nâmâtâlap. Amobotnaŋaŋ ensel ŋen zempeme toti egaŋ Elotgalen belengatnan ma Zuda am ekŋenaŋ neŋmagen kwitnaŋ kwitnaŋ mnasâgât mimien keyetnan naŋgalaŋti natozin.”
9 Pedro, saindo, o seguia, mesmo sem compreender que era real o que se fazia por intermédio de um anjo, julgando que era uma visão.
10 — ausente —
10 Depois de terem passado a primeira e a segunda sentinela, chegaram à porta de ferro, que dá para a cidade, a qual se lhes abriu por si mesma; e tendo saído, passaram uma rua, e logo o anjo se apartou dele.
11 — ausente —
11 Pedro então, tornando a si, disse: Agora sei verdadeiramente que o Senhor enviou o seu anjo, e me livrou da mão de Herodes e de toda a expectativa do povo dos judeus.
12 Egaŋ kegok otnâmti keŋaŋ yayaŋ kwapme met Zângat mamaŋ Malia egalen mkaen memoge. Am nâmkiŋpepemak sambe ekŋenaŋ egalen mkaen ke ondek tati Pitayet nâmti dundundu mulup tapmmambien.
12 Depois de assim refletir foi à casa de Maria, mãe de João, que tem por sobrenome Marcos, onde muitas pessoas estavam reunidas e oravam.
13 Âpme Pitayaŋ moti setokwakwat zupmaset baen kwat set toŋtoŋ takume mulup imbi nemba kwitnaŋ Loda egaŋ am pe kwiyaŋ set toŋtoŋ kwatakuin zemti eksâgât koti
13 Quando ele bateu ao portão do pátio, uma criada chamada Rode saiu a escutar;
14 Pitayet zet ŋandaŋaŋ nâmti segeyak mti set kwalelepiŋ belak mka keŋan gwaen meti am notnaŋ tabiengat pigok diindoye, “Pitawan kolewaŋ kamba tazin.”
14 e, reconhecendo a voz de Pedro, de gozo não abriu o portão, mas, correndo para dentro, anunciou que Pedro estava lá fora.
15 Zeme ekŋenaŋ zewien, “Keŋdi kileŋ beme tazenik! Pita pi mka katikŋan daen tazin.” Zeme egaŋ zekaŋkaŋ mti zeye, “Penaŋ sukwep ek kamba kotazin.” Zeme ekŋenaŋ zewien, “Bati ke ensel ŋenaŋ mene kotapme ekti kotazenigat.”
15 Eles lhe disseram: Estás louca. Ela, porém, assegurava que assim era. Eles então diziam: É o seu anjo.
16 Âpme Pitayaŋ ewe set toŋtoŋ giŋgiŋ kupeŋ tapme ekŋenaŋ meti set kwaleti ekti weŋin mepme zezebaŋbaŋ omba mbien.
16 Mas Pedro continuava a bater, e, quando abriram, viram-no e pasmaram.
17 Âpme Pitayaŋ ekŋenaŋ zet temaŋ temaŋ ku zenzeyelen nâmti belak belaŋ sesepmaŋ mti zemkulumindeye. Mti egaŋ Amobotnaŋaŋ mka katikŋaŋgatnan gilik zemti aŋgalaŋ peye keyet zet zapat mimindamti zeye, “In meti Zems (Zisasiyet meniŋaŋ) ekmak am notnane notnaŋgat zet zapat kapi met miindaseip.” Kegok zemindemti toti naman msat butnaset ŋen mege.
17 Mas ele, acenando-lhes com a mão para que se calassem, contou-lhes como o Senhor o tirara da prisão, e disse: Anunciai isto a Tiago e aos irmãos. E, saindo, partiu para outro lugar.
18 Âpme tambuŋan penaŋ kasa kuku an ekŋenaŋ wati Pitayet ekme yek beme weŋin mepme zewien, “Ege! Pita pi zigoset melep?” Zemti tokwatimabienaŋ yek beme zet beme
18 Logo que amanheceu, houve grande alvoroço entre os soldados sobre o que teria sido feito de Pedro.
19 Elotmagen mepme egaŋ nâmti kasa kuku an notnaŋ ewe zemindeme Pita aiikgalen tokwat timabienaŋ yek beme kasa kuku an 16 Pita damuŋ mti tabien ekŋen met indatimti zet muluwen met indeme zet zesât olabiengapmti Elotgat mezeme egaŋ zemdelaŋ zemindeme Pitayet munduman ekŋen ke indome gakiwien. Elolaŋ Zudia msat pemti Sisalia mka msalen topmaneti gilik zem kokogat nâmti towege.
19 E Herodes, tendo-o procurado e não o achando, inquiriu as sentinelas e mandou que fossem justiçadas; e descendo da Judéia para Cesaréia, demorou-se ali.
20 Kan keyet Elolaŋ Taia ma Saidon animbi ekŋengat ŋenzinziŋ temaŋ mimindeye. Keyepmti animbi sambe mka keyetnaŋ ekŋenaŋ temakwep bemkoti meluwaŋ damuŋaŋ Balastas ekmagen mot zet zemti ŋenzinziŋ kapi yek bembeyelen nâmti egaŋ indatimti amobotnaŋ Elotmagen mepme zelin weyayaŋgat nâmti zet kelakŋaŋ mpewien. E yaŋaŋ kapigogat ekŋenaŋ Amobotnaŋgalen msalen ke meti meu makwitimtemien keyepmneti egaŋ setnaŋ bekekme olati meuyet gakiwanupmagen zemti yayaŋ mti muluwaŋ kegok mbien.
20 Ora, Herodes estava muito irritado contra os de Tiro e de Sidom; mas estes, vindo de comum acordo ter com ele e obtendo a amizade de Blasto, camareiro do rei, pediam paz, porquanto o seu país se abastecia do país do rei.
21 Âpme Elolaŋ yaŋkwesisiŋin keyet dopmaŋ gilik zemindandayet nâmti kan bemindaye ke daŋgome amobotnaŋgalen miak miak sopmaŋ ke mti amobotnaŋgalen mundumen mototati zet tadiindome am sambe ekŋenaŋ kaliaŋ temaŋ kumti zewien, “Zet kapi dolakŋaŋ penaŋ Kawawaŋaŋ manzein keyet kataŋ penaŋ tazein.”
21 Num dia designado, Herodes, vestido de trajes reais, sentou-se no trono e dirigia-lhes a palavra.
22 — ausente —
22 E o povo exclamava: É a voz de um deus, e não de um homem.
23 Kegok zemsesewatpeme Elolaŋ ikŋaŋgat nâme mopme Kawawaŋgat nâme tototnaŋ beye keyepmti kan keyegak Amobotnaŋgalen ensel egaŋ nâmbekam bempeme binaŋ keŋanen imkume gakiye.
23 No mesmo instante o anjo do Senhor o feriu, porque não deu glória a Deus; e, comido de vermes, expirou.
24 Kegok mme Kawawaŋgalen zelaŋ windeŋaŋbeŋ palakŋaŋ bemti msat kataŋ mekoge.
24 E a palavra de Deus crescia e se multiplicava.
25 Âpme Banabasimak Sâl egelaŋ Zelusalem mka temanen mulup zemidendeŋaŋ ke mmalu delaŋ zeme egelaŋ Antiok mkaen mesât mti Zân Mak ek wati ilinsakwep mebien.
25 Barnabé e Saulo, havendo terminado aquele serviço, voltaram de Jerusalém, levando consigo a João, que tem por sobrenome Marcos.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.