Romanos 8
Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs VC
1 — ausente —
1 De agora em diante, pois, já não há nenhuma condenação para aqueles que estão em Jesus Cristo.
2 — ausente —
2 A lei do Espírito de Vida me libertou, em Jesus Cristo, da lei do pecado e da morte.
3 Zii zet ke keŋŋ itnaŋaŋ keyaŋ windeŋaŋ mtopeme ninmagen mulup msâgât penaŋ olage. Zii zelaŋ nin ŋep ku ndamukulem mgeyaŋgut Kawawaŋaŋ nin ndamukulem msâgât set ŋen ewe aikge. Ikŋaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ ke zempeme am bekanaŋ mimi ningalen sek sindem timti bekanaŋgat dopmaŋ gakiye.
3 O que era impossível à lei, visto que a carne a tornava impotente, Deus o fez. Enviando, por causa do pecado, o seu próprio Filho numa carne semelhante à do pecado, condenou o pecado na carne,
4 Kogok mgeyepm nin keŋ itnaŋaŋgalen mama mimieset mebegalen yek. Set alakŋaŋ Emetak Teŋgalen set mâti zii zet gawepumti mama mimi teŋ Kawawaŋaŋ nâmtikŋaŋ mnen ke Emetak Teŋaŋ keŋnan mulup mme Kawawaŋgalen zii zet kegoset mamâtnup.
4 a fim de que a justiça, prescrita pela lei, fosse realizada em nós, que vivemos não segundo a carne, mas segundo o espírito.
5 Mama mimi itnaŋaŋgalen seleset mamaip ekŋengat ŋoktikŋin temaŋ ma mama mimiŋin keŋ itnaŋaŋgalen mama mâti sekŋinaŋgat tikŋaŋ tazin ke etaŋ mamip. Ma Emetak Teŋgalen seleset mamaip ekŋen keŋin otnânâŋin ma mama mimiŋinan Kawawaŋaŋ ekŋenaŋ mama mimiyelen nâmtikŋaŋ minen ke mamip.
5 Os que vivem segundo a carne gostam do que é carnal; os que vivem segundo o espírito apreciam as coisas que são do espírito.
6 — ausente —
6 Ora, a aspiração da carne é a morte, enquanto a aspiração do espírito é a vida e a paz.
7 — ausente —
7 Porque o desejo da carne é hostil a Deus, pois a carne não se submete à lei de Deus, e nem o pode.
8 Am keŋ itnaŋaŋgalen seleset mamaip ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ mama mimi mimiyet manâin ke ŋep ku mimiyelen.
8 Os que vivem segundo a carne não podem agradar a Deus.
9 Yaŋgut nin keŋ itnaŋaŋgalen mama mimiyaŋ ku ndadamuŋ mme tatnup. Nin Emetak Teŋgalen kogogapmti Emetak Teŋaŋ ndadamuŋ mti ndap mme Kilais egalen zapat bemti Kilaisiyelen Emetak Tenaŋ ningat keŋŋnan matazin. An ŋen Kilaisiyelen Emetak Teŋpiŋ main beme ek Kilaisiyelen zapat ku main.
9 Vós, porém, não viveis segundo a carne, mas segundo o Espírito, se realmente o espírito de Deus habita em vós. Se alguém não possui o Espírito de Cristo, este não é dele.
10 Kogogapmti Kilais keŋŋnan tazinaŋgut sekŋ yom toŋaŋ kapi penaŋ gakiwe. Mme nan nâmamanaŋ Kilaismak mama kanzizit ke mepmambe, eneyet Kawawaŋaŋ Kilaisiyet pembenaŋgat mti nin an teŋ manzein keyet penaŋaŋ.
10 Ora, se Cristo está em vós, o corpo, em verdade, está morto pelo pecado, mas o Espírito vive pela justificação.
11 Âpme Kawawaŋ Zisas Kilais gakikiengatnan mme wage. Egaŋ kogogak in gakikiengatnaŋ mme wabep. Enenogat Emetak Teŋaŋ keŋinan bem indeyeyepmti egat Emetak Teŋaŋ am in gakikiŋaŋ ke kegok mme wabep.
11 Se o Espírito daquele que ressuscitou Jesus dos mortos habita em vós, ele, que ressuscitou Jesus Cristo dos mortos, também dará a vida aos vossos corpos mortais, pelo seu Espírito que habita em vós.
12 Keyepmti notnne, nin mama mimi itnaŋaŋgalen set ku mâbâgalen.
12 Portanto, irmãos, não somos devedores da carne, para que vivamos segundo a carne.
13 In mama mimi itnaŋanen mâti mambep beme in walelet aikbep. Ma in Emetak Teŋgalen mama mimi dolakŋaŋ mâti mambep beme keŋ itnaŋaŋgalen mama mimi mgasik ke kume gakiwe. In mama mimi katikŋaŋ ke timti kwesiŋ mamti mambep.
13 De fato, se viverdes segundo a carne, haveis de morrer; mas, se pelo Espírito mortificardes as obras da carne, vivereis,
14 Am ekŋen Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ mama mimi dolakŋaŋ zeinen mâti mamip ekŋen ke Kawawaŋgat nemunambaŋane.
14 pois todos os que são conduzidos pelo Espírito de Deus são filhos de Deus.
15 Nin Kawawaŋgat nemunambaŋane ma egalen Emetak Teŋaŋ ninmagen tazin keyepmti nin keŋŋ itnaŋaŋ sisiliŋ ku kumsasayelen ma Kawawaŋgat ku kiŋgagagalen. Nin “Kawawaŋgat Bipm,” kumti ekmagen nâmtalati mebegalen.
15 Porquanto não recebestes um espírito de escravidão para viverdes ainda no temor, mas recebestes o espírito de adoção pelo qual clamamos: Aba! Pai!
16 Nin Kawawaŋgat nemunambaŋane mamanup keŋ keyet nânâyet Emetak Teŋaŋ keŋnanen baenen zemkawaŋ mambemndein.
16 O Espírito mesmo dá testemunho ao nosso espírito de que somos filhos de Deus.
17 Nemunambaŋane mamanuwaŋ bam Kawawaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋ ke Kilaismak ninmak temakwep toŋaŋ bemti tiwanup. Ewan msalen pienen egaŋ sindem tiye keboŋagak nin sindem tiwanup ke epum timaneti Kawawaŋgalen mama ego egoŋaŋmak main ke nin keyegak mopmambanup.
17 E, se filhos, também herdeiros, herdeiros de Deus e co-herdeiros de Cristo, contanto que soframos com ele, para que também com ele sejamos glorificados.
18 Bamgat nin mama ego egoŋaŋmak Kawawaŋ ikŋaŋmak mambanup kemak alak msalen kapi mamti sek sindem tatinup eget ke sepem kwep yek. Bamgat mama tiwanup keyaŋ sebempemti mobotnaŋ penaŋ bein.
18 Tenho para mim que os sofrimentos da presente vida não têm proporção alguma com a glória futura que nos deve ser manifestada.
19 Keyepmti kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kawawaŋaŋ zeme sokbembeŋaŋ ekŋengat webebeŋin temaŋ penaŋ tatindainen ekŋen kan deyet nin Kawawaŋgat nemunambaŋaŋ mama ego egoŋaŋmak Kawawaŋ ikŋaŋmak mama ke ninmagen sokbembeyet nâpeŋ nâpeŋ talip.
19 Por isso, a criação aguarda ansiosamente a manifestação dos filhos de Deus.
20 Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe masambuin ma bekanaŋ mambemâzin ke ilinaŋgat yomgat mti kegok ku masokbemindain. Kawawaŋaŋ ikŋaŋ kegok sokbembeyet zempeye. Enenogat yomaŋ sokbeme keyepmti kegok mge. Yaŋgut ekŋen sindemen kwesiŋ kegok tatagat ku nâmindendeŋaŋ.
20 Pois a criação foi sujeita à vaidade {não voluntariamente, mas por vontade daquele que a sujeitou},
21 Kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kawawaŋaŋ mge ekŋenaŋ kegogak gakim walet mamip. Ke katikpemti nin Kawawaŋgat nemunambaŋane mama ego egoŋaŋmak Kawawaŋ ikŋaŋmak tabanup keyen kotusumti mamayet webemtalip.
21 todavia com a esperança de ser também ela libertada do cativeiro da corrupção, para participar da gloriosa liberdade dos filhos de Deus.
22 Nin nânup kwitnaŋ kwitnaŋ Kawawaŋaŋ mme sokbewien ekŋenaŋ kembeŋ palen mamti sek sindem temaŋ penaŋ imbiyaŋ nemba ambesâti manâip sepem kegok tatnâip.
22 Pois sabemos que toda a criação geme e sofre como que dores de parto até o presente dia.
23 Yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kawawaŋaŋ mge ekŋenaŋ etaŋ kegok ku mamip. Nin Kawawaŋaŋ Emetak Teŋ ndandaŋaŋ keŋŋnan tazin keyaŋ bamgat Kawawaŋaŋ ikŋaŋmak mamayet zeye keyet wembekat alaŋnok ndaye. Nin nemunambaŋane mamanup nin kogogak sek sindem timambe webe webe palen tapmanuwen wan kan keyet Kawawaŋaŋ ningat sosok zemkawaŋ bemndemti, “nemunambaŋane,” zewe keyet damuŋ mti tatnup. Mti kan keyet sekŋ gakikiyelen kapi mme alakŋaŋ ku gakikiyelen ke ndawe.
23 Não só ela, mas também nós, que temos as primícias do Espírito, gememos em nós mesmos, aguardando a adoção, a redenção do nosso corpo.
24 Kawawaŋaŋ sekŋ alakŋaŋ ku gakikiyelen ndasâgât zetik mge ma nemunambaŋane kwakwagat zetik mge ke alak kapigogat sosok ku mindame eknup yaŋgut ekŋen ke penaŋ enzililiŋaŋ tazin keyepmti nin ke titiyet nâmkiŋpemti webe webe palen mane eneyet kan denen ke ndandayet zeye e ewe tazin kegogapmti ku ekti yaŋgut nâmkiŋpepeen giŋgiŋ mti mamanup.
24 Porque pela esperança é que fomos salvos. Ora, ver o objeto da esperança já não é esperança; porque o que alguém vê, como é que ainda o espera?
25 Penaŋaŋ sosok penaŋ ku masokbein yaŋgut nin ewe webepeŋ mamambanup.
25 Nós que esperamos o que não vemos, é em paciência que o aguardamos.
26 Ningalen webembe keyet mukulem mimiŋaŋen Emetak Teŋ Kawawaŋ ndaye keyet keŋnan tazin egaŋ ningalen nukŋaŋ keyet mukulem mimiyet ninmak keŋ sindem kwep nâmti egaŋ Kawawaŋgat nin giŋgiŋ nâmkiŋpem tatagat Kawawaŋ windeŋaŋbeŋ mandundum sain.
26 Outrossim, o Espírito vem em auxílio à nossa fraqueza; porque não sabemos o que devemos pedir, nem orar como convém, mas o Espírito mesmo intercede por nós com gemidos inefáveis.
27 Emetak Teŋ ek Kilaisiyelen am maŋge ekŋengalen nukŋaŋin nâmtazin ma Kawawaŋaŋ ekŋengat zigok mimindandayelen kogogak nâmtazin keyepmti keyet katnaŋ Kawawaŋaŋ indamukulem mimiyet mandunduin. Mme Kawawaŋ ek am keŋinaŋgat yaŋaŋ maekzinaŋ Emetak Teŋgalen dundundu ke manâin.
27 E aquele que perscruta os corações sabe o que deseja o Espírito, o qual intercede pelos santos, segundo Deus.
28 Nin nâmtatnup am Kawawaŋ gogot mamsaip ma amŋene ikŋaŋgat zapat mamayet nâmbiliwet indendeŋaŋ ekŋenmagen nukŋaŋ sokbein beme Kawawaŋaŋ nukŋaŋ keyet keŋan mulup mme nukŋaŋ keyaŋ zigoset amŋene kemagen pembenaŋ sokbembeyelen mulupmaŋ mam.
28 Aliás, sabemos que todas as coisas concorrem para o bem daqueles que amam a Deus, daqueles que são os eleitos, segundo os seus desígnios.
29 Nin nânup itnaŋaŋ Kawawaŋaŋ am Nemuŋaŋ Zisas nâmkiŋpewep ekŋen ke ombemindeme ikŋaŋgat beip. Mti am ekŋen ke mme ikŋaŋgat Nemuŋaŋaŋ mama mimi mge keyet kataŋ mamip. Kogok mamip egaŋ dalin temaŋ beme ekŋenaŋ ipmeniŋane bemti mamambep.
29 Os que ele distinguiu de antemão, também os predestinou para serem conformes à imagem de seu Filho, a fim de que este seja o primogênito entre uma multidão de irmãos.
30 Kawawaŋ ek am ikŋaŋgat bembeyet ŋeŋaŋ nâmindemti ikŋaŋmak mamayet kumindatetime kobien. Egaŋ am ekŋen keyet zeye, “In an teŋ,” zemindemti sekŋin alakŋaŋ gakikiyaŋ ku mme waleletgalen ego egoŋaŋmak keyaŋ elimiak indewe.
30 E aos que predestinou, também os chamou; e aos que chamou, também os justificou; e aos que justificou, também os glorificou.
31 Zet zeya keyet penaŋaŋ ilak zet kapiyaŋ mamaŋnok besâpm. Kawawaŋaŋ ninmageset tazin keyepmti an ŋenaŋ ningat tususu ekmagen tazin ke ku eleŋgem ndendeyelen.
31 Que diremos depois disso? Se Deus é por nós, quem será contra nós?
32 Kawawaŋaŋ ikŋaŋgat Nemuŋaŋ ningat ketalasim ndaye. Kogogapm egat tusumti kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ ningat maman mukulem mimiyelen ke eyo ndawe.
32 Aquele que não poupou seu próprio Filho, mas que por todos nós o entregou, como não nos dará também com ele todas as coisas?
33 Kawawaŋaŋ nin ikŋaŋgat bembeyet nâmti kumndatimti ikŋaŋegak ke an teŋ manzemndein keyepm nin Kawawaŋgat zikatnan zelen ku tatagalen.
33 Quem poderia acusar os escolhidos de Deus? É Deus quem os justifica.
34 Kilais Zisasiyaŋ ningat gakiye keyepmti an ŋenaŋ Kawawaŋmagen nin an bekanaŋ ŋep ku zemti zemndondoyelen. Kilais ek gakikiengatnan wageyaŋ alak pigogat kwizet buŋamŋaŋmak Kawawaŋgat betnaŋ penaset tati nin ndamukulem mimiyet mandunduin.
34 Quem os condenará? Cristo Jesus, que morreu, ou melhor, que ressuscitou, que está à mão direita de Deus, é quem intercede por nós!
35 Kawawaŋgalen gogot Kilaisiyaŋ ningat mti msokbeye keyet keŋan tapmann kwitnaŋ kwitnaŋ ŋenaŋ ŋep ku ndamenzemndabe:
35 Quem nos separará do amor de Cristo? A tribulação? A angústia? A perseguição? A fome? A nudez? O perigo? A espada?
36 Kawawaŋgalen Zet Zapat Itnaŋanen zet ŋen pigok zein keyet kataŋ kwitnaŋ kwitnaŋ masokbemndain.
36 Realmente, está escrito: Por amor de ti somos entregues à morte o dia inteiro; somos tratados como gado destinado ao matadouro {Sl 43,23}.
37 Yaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋaŋ Kilaisiyelen gogolen ŋep ku menzemndenak. Nin Zisas ikŋaŋmak tatnup kegogapm kwitnaŋ kwitnaŋ keboŋaŋ mtot ndesâgât mnaŋgut ikŋaŋ ndamukulem mme windembeŋ tati nukŋaŋ ekŋen keyelen windeŋin kumann topme nin windennbeŋ matatnup.
37 Mas, em todas essas coisas, somos mais que vencedores pela virtude daquele que nos amou.
38 — ausente —
38 Pois estou persuadido de que nem a morte, nem a vida, nem os anjos, nem os principados, nem o presente, nem o futuro, nem as potestades,
39 — ausente —
39 nem as alturas, nem os abismos, nem outra qualquer criatura nos poderá apartar do amor que Deus nos testemunha em Cristo Jesus, nosso Senhor.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Romanos 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.