Mateus 5

Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs ARA

Sair da comparação
ARA Almeida Revista e Atualizada 1993
1 Zisasiyaŋ am sambe penaŋ indikti kalaŋ dukŋan mot totapme nembaŋaneyaŋ met egat kandaŋanen totapme
1 Vendo Jesus as multidões, subiu ao monte, e, como se assentasse, aproximaram-se os seus discípulos;
2 Zet Zapat Dolakŋaŋ kapigok zemzikat indaye,
2 e ele passou a ensiná-los, dizendo:
3 “Am ilinaŋgat yominaŋgat nâme kembeŋ mambein ma ilin keŋin mtoti mamaip ekŋen oloŋen mip ma bamgat ekŋen keyaŋ mundum kululuŋen toŋaŋ bewep.
3 Bem-aventurados os humildes de espírito, porque deles é o reino dos céus.
4 Am yominaŋgat keŋinan Kawawaŋ masumsaip ekŋenaŋ oloŋen mip. Am ekŋen ke Kawawaŋaŋ yomin katipeme keŋin sewakŋaŋ penaŋ mambein.
4 Bem-aventurados os que choram, porque serão consolados.
5 Am ilinaŋgat sekŋin mamtolip ekŋen ke oloŋen mip. Ekŋen ke Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama aikbep.
5 Bem-aventurados os mansos, porque herdarão a terra.
6 Am mama mimi teŋ Kawawaŋaŋ indandayet windeŋaŋ mamip ekŋen oloŋen palen talip. Bamgat Kawawaŋaŋ winde igagen penaŋ indawe.
6 Bem-aventurados os que têm fome e sede de justiça, porque serão fartos.
7 Am olat olat palen mame maindamukulem mimindep ekŋen oloŋen palen maip. Ekŋen ke Kawawaŋaŋ sepem kwep kegogak mimindawe.
7 Bem-aventurados os misericordiosos, porque alcançarão misericórdia.
8 Am keŋinangalen yom Kawawaŋaŋ katikpepeŋaŋ ekŋen oloŋen palen maip. Am ekŋen keyaŋ kululuŋen moti Kawawaŋgat zimosetnaŋ eksâip.
8 Bem-aventurados os limpos de coração, porque verão a Deus.
9 Am kalalaŋaŋ mme keŋ kwep mambeip an ekŋen ke Kawawaŋaŋ keŋin mme oloŋen palen talip. Bamgat Kawawaŋaŋ, ‘Nemunambanne,’ zemindewe.
9 Bem-aventurados os pacificadores, porque serão chamados filhos de Deus.
10 Am Kawawaŋangat zikatnan teŋ mame notnaŋaŋ nâmbekam bemindemti sisipeŋpeŋ mti maindop ekŋenaŋ oloŋen palen maip. Ekŋenaŋ kululuŋen mundum ke met tiwep.
10 Bem-aventurados os perseguidos por causa da justiça, porque deles é o reino dos céus.
11 In neŋmak tusumti mame keyepmti amnaŋ zet mgasik diindomti zet dâsuki bemzenze sambe sekŋinan bemzemti sisipeŋpeŋ penaŋ mamimindeip.
11 Bem-aventurados sois quando, por minha causa, vos injuriarem, e vos perseguirem, e, mentindo, disserem todo mal contra vós.
12 In maneti nukŋaŋ maindaip keyepm oloŋen mit. Wa ke in etaŋ yek. Golaŋ zenze an eweŋan tipman baen mamkwabien ekŋen sisipeŋpeŋ sepem kegogak mimindamkwabien keyepm webeit tosaŋin kululuŋen gwaen motiwep.
12 Regozijai-vos e exultai, porque é grande o vosso galardão nos céus; pois assim perseguiram aos profetas que viveram antes de vós.
13 Msalen am mamaip ekŋenmagen mama mimiŋin dolakŋaŋ dalaŋ keyet sepemnok beme mambep. Dalaŋ ke yaŋaŋ kapigok, dalaŋaŋ meuyen pemann meu mme tikŋaŋ mambemâzin. In dalaŋnok kwati am mama mimiŋin mme tikŋaŋmak beme amnaŋ nâmtikŋaŋ mbep. Âk dalaŋaŋ tikŋaŋ maasekzin sepem kegogak in nâmkiŋpepeŋin asekmâbe beme in Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ ku mâbep. Egaŋ zemindeme zupman toweti sakamaŋ dalaŋ bekanaŋ timtati selen time mepme amnaŋ mekoti selaŋ maim enzeŋip in sepem keboŋ bewep.
13 Vós sois o sal da terra; ora, se o sal vier a ser insípido, como lhe restaurar o sabor? Para nada mais presta senão para, lançado fora, ser pisado pelos homens.
14 — ausente —
14 Vós sois a luz do mundo. Não se pode esconder a cidade edificada sobre um monte;
15 — ausente —
15 nem se acende uma candeia para colocá-la debaixo do alqueire, mas no velador, e alumia a todos os que se encontram na casa.
16 Keyepmti in mama mimiŋin dolakŋaŋ lamnok ke belak peme kawaŋan busatnaŋaŋ busatnaŋ bem talep keyepm am ekŋenaŋ busatnaŋin ke ekme dolakŋaŋ beme ekŋenaŋ ingat Biwin kululuŋen tazin sesewatpewep.
16 Assim brilhe também a vossa luz diante dos homens, para que vejam as vossas boas obras e glorifiquem a vosso Pai que está nos céus.
17 In zii zet ma golaŋ zenze an ekŋengalen zet ke aseksâgât kolap nâgât kegok ŋen zewiegat. Neŋ zet ke aŋgososoyelen yek. Zii zet keyet yaŋaŋ penaŋ zemzikat indasât koban.
17 Não penseis que vim revogar a Lei ou os Profetas; não vim para revogar, vim para cumprir.
18 Neŋ penaŋ diindoma nâit, msat ma kululuŋ tazin kataŋ zii zelaŋ wemti mulupmaŋ mbe ma zii zet mulupmepiŋ belak ku tabe. Ke penaŋaŋmak etaŋ bemâbe.
18 Porque em verdade vos digo: até que o céu e a terra passem, nem um i ou um til jamais passará da Lei, até que tudo se cumpra.
19 Keyepmti am ŋenaŋ zii zet belaknik bugan aŋgosop ma notnane zikat indame zii zet aŋgososoyelen min an ke ek Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke ku map. Naman am ŋenaŋ zii zet gawepumti notnaŋne ke mimiyet zemzikat indawe egaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama keyet keŋan mambe.
19 Aquele, pois, que violar um destes mandamentos, posto que dos menores, e assim ensinar aos homens, será considerado mínimo no reino dos céus; aquele, porém, que os observar e ensinar, esse será considerado grande no reino dos céus.
20 Neŋ pigok diindoma nâit, ingalen zii zet gawepum mama keyaŋ zii zet zikat indanda anmak Palisi ekŋen bugan meti sebemindesem. Yek bein beme in Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama ke keŋan ku tabep.
20 Porque vos digo que, se a vossa justiça não exceder em muito a dos escribas e fariseus, jamais entrareis no reino dos céus. Do homicídio
21 Yeŋ sokŋineyet zet kapigok diindondoŋaŋ,
21 Ouvistes que foi dito aos antigos: Não matarás; e: Quem matar estará sujeito a julgamento.
22 Zet ke penaŋ keyaŋgut neŋ tusumti pigok diindoma nâit, Am ŋenaŋ notnaŋ ŋenzinziŋ msawe beme an ke zet muluwen wati mebep. Ma ŋenaŋ notnaŋ zemkwelat kuwe beme an ke sesewat mka temaŋgalen an damuŋ ekŋengalen ondedagen onzempewep. Ma ŋen egaŋ notnaŋ ŋen, ‘Kopa belakŋaŋ penaŋ,’ dundumti mtopewe beme an keboŋ ke teziŋ ŋandaŋgat zapat bewe.
22 Eu, porém, vos digo que todo aquele que [sem motivo] se irar contra seu irmão estará sujeito a julgamento; e quem proferir um insulto a seu irmão estará sujeito a julgamento do tribunal; e quem lhe chamar: Tolo, estará sujeito ao inferno de fogo.
23 Keyepm geŋ Kawawaŋ sesewatsasâgât meti naman kapigok nâmbanik, ‘O neŋ notn kaindeyaŋ nâgât nâmbekam bembeŋaŋ tazin.’
23 Se, pois, ao trazeres ao altar a tua oferta, ali te lembrares de que teu irmão tem alguma coisa contra ti,
24 Kegok nâmbanik beme geŋ gilik zemti ekmagen meti nâmbekam bembeŋit zemkwetetepmaŋ mtiŋgut kot sesewatpewanik.
24 deixa perante o altar a tua oferta, vai primeiro reconciliar-te com teu irmão; e, então, voltando, faze a tua oferta.
25 Kegogak geŋ nodi ŋengalen kwileki ŋen dopmaŋ sasayet zemti mbanan yaŋ sasapiŋ mane pemane egaŋ geŋ zet muluwen gati mebe beme geŋ zet muluwen ewe mobopiŋ selen mepmambe nodi kemagen sakwep meti zelit weyaŋbalup. Kegok ku mbanik beme nodi keyaŋ sakwep moti zet muluwen geme zet tiyape yape mmane zet nânâyelen an keyaŋ tipdak kutum ekŋen zemindeme ekŋenaŋ kot gatamti met mka katikŋaŋ geme towebanik.
25 Entra em acordo sem demora com o teu adversário, enquanto estás com ele a caminho, para que o adversário não te entregue ao juiz, o juiz, ao oficial de justiça, e sejas recolhido à prisão.
26 Neŋ penaŋ diŋgoma nâmbak, geŋ ke tatneti belak penaŋ ku tobanik, nodaŋgalen dopmaŋ mutumane delaŋ penaŋ zemeŋgut tobanik.
26 Em verdade te digo que não sairás dali, enquanto não pagares o último centavo. Do adultério
27 In Kawawaŋgalen zii zelaŋ pigok mandiindome nâip,
27 Ouvistes que foi dito: Não adulterarás.
28 Zet ke penaŋ keyaŋgut neŋ naman tusumti ingat pigok diindoma nâit, an ŋenaŋ ŋengat imbiŋaŋ keŋanen eksegat mti egaŋ imbi ke menzem wawagat keŋaŋ etaŋ otnâmbe beme egaŋ ilak zii zelaŋ an notnaŋgat imbiŋaŋmak ku weweyet zewenn kelak imbi kemak wep.
28 Eu, porém, vos digo: qualquer que olhar para uma mulher com intenção impura, no coração, já adulterou com ela.
29 Keyepmti zikadi ŋenaŋ bekanaset gatetimti mesât mbe beme geŋ kwenzempemane mebe. Mineti geŋ zikadi zuzulak tagame maneti teziŋ ŋandaŋ towebanikgat kwenzempemane mebe.
29 Se o teu olho direito te faz tropeçar, arranca-o e lança-o de ti; pois te convém que se perca um dos teus membros, e não seja todo o teu corpo lançado no inferno.
30 Bedi ŋenaŋ yomeset gatetimti mesât mbe beme geŋ atumti pemane mebe. Mineti geŋ bedi zuzulak tagame maneti teziŋ ŋandaŋ towebanigat ŋen eleŋgemti pemane mebe. Yaŋaŋ kapigok, kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaset gatetimti mesât mme katikpemane tapme mamaset pembenaŋ ke mobanik.
30 E, se a tua mão direita te faz tropeçar, corta-a e lança-a de ti; pois te convém que se perca um dos teus membros, e não vá todo o teu corpo para o inferno.
31 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ pigok zemti mkwabien, ‘Ŋen ek imbiŋaŋ katipesâgât nâin beme meluwaŋ asekpepeyelen kumti, “Asegeyap,” zempeme mametan.’ (Zii Zet 24:1-4)
31 Também foi dito: Aquele que repudiar sua mulher, dê-lhe carta de divórcio.
32 Yaŋgut neŋ alak ingat naman pigok diindoyap: An ŋen imbiŋaŋaŋ an ŋenmak set kileŋ kumame egaŋ nâmbempemti imbiŋaŋ belak etaŋ asekpewe beme an keyaŋ yom temaŋ penaŋ mbe. Imbi keyaŋ apmaŋ ewe tapme egaŋ meti an ŋen wabe beme imbiŋaŋaŋ set kileŋ imbi keboŋ bein. Ma an ŋenaŋ imbi apmaŋ asekpemti main ek ke wabe beme an keyaŋ set kileŋ an keboŋ bein.
32 Eu, porém, vos digo: qualquer que repudiar sua mulher, exceto em caso de relações sexuais ilícitas, a expõe a tornar-se adúltera; e aquele que casar com a repudiada comete adultério. Dos juramentos
33 Yeŋsokŋine zet kapigok diindondoŋaŋ ke nâip, ‘In zet zemkatikbembe Amobotnaŋ egat kwitnaŋen kuwep beme e ewe ku asekbep. Ke gawepuwep.’
33 Também ouvistes que foi dito aos antigos: Não jurarás falso, mas cumprirás rigorosamente para com o Senhor os teus juramentos.
34 Kegogapm neŋ naman ingat pigok diindoyap, zelin zemti ku bandim mbep. Kululuŋ ek Kawawaŋgalen mundum totatat kululuŋgat kwitnanen kumti ku bandim mbep.
34 Eu, porém, vos digo: de modo algum jureis; nem pelo céu, por ser o trono de Deus;
35 Msat e Kawawaŋgalen setnaŋgalen wetnaŋ bemti maim tazin keyepm msat kwitnaŋ kumti ku bandim mbep. Zelusalem ek Amobotnaŋ temaŋgalen mka temaŋ keyepm Zelusalem kwitnaŋ kumti ku bandim mbep.
35 nem pela terra, por ser estrado de seus pés; nem por Jerusalém, por ser cidade do grande Rei;
36 Sepem kegogak windeŋin ku tazin keyepm in ŋokŋinan bem zemti zemkatik bembe e kegogak ku mbep.
36 nem jures pela tua cabeça, porque não podes tornar um cabelo branco ou preto.
37 ‘Yek’ beme nâmti, ‘Yek,’ zewanik. ‘Penaŋ’ beme nâmti ‘Penaŋ,’ zewanik. Zet nânâpiŋ kileŋ bandim mimipiŋ; zet penaŋ etaŋ manzemmambanik.
37 Seja, porém, a tua palavra: Sim, sim; não, não. O que disto passar vem do maligno. Da vingança
38 Zet ŋen kapigok zenzeŋaŋ ke nâit,
38 Ouvistes que foi dito: Olho por olho, dente por dente.
39 Keyaŋgut neŋ naman pigok diindosowap, am ŋenaŋ in kwileki ŋen myuŋgumindawe beme in naman sepem kegogak ku msawep. Ma am ŋenaŋ neŋgumdi nembet taiwe beme naman in gilik zemti neŋgumin nembet sawep.
39 Eu, porém, vos digo: não resistais ao perverso; mas, a qualquer que te ferir na face direita, volta-lhe também a outra;
40 Ma am ŋenaŋ geŋmak kasa kasa mti zet nânâ mkaŋan gapmesât min beme sakwep penaŋ zelit weyaŋselup. Mti egaŋ gâgât tosa zet mgamti, ‘Kogok nasenik’ zeme geŋ mukulem mti bugan moti sawanik.
40 e, ao que quer demandar contigo e tirar-te a túnica, deixa-lhe também a capa.
41 Ma am ŋenaŋ geŋ gati milawatnaŋ timti selen belatnik mebegat zekaŋkaŋ mgawe beme geŋ naman ekmak sasukwep mebanik.
41 Se alguém te obrigar a andar uma milha, vai com ele duas.
42 Ma am ŋenaŋ kwileki ŋengat olati wekumgame geŋ ku bamkumpewanik zein keyet kataŋ nâmpewanik.
42 Dá a quem te pede e não voltes as costas ao que deseja que lhe emprestes. Do amor ao próximo
43 Zet ŋen kapigok zenzeŋaŋ ke nâip, ‘Geŋ nodi gogot mpewanik ma kasandi kasa mpewanik’.
43 Ouvistes que foi dito: Amarás o teu próximo e odiarás o teu inimigo.
44 Keyaŋgut neŋ naman ingat pigok zeyap, In am kasaŋine ekŋen gogot mimindewep ma am sisipeŋpeŋ mamimindaip ma maindoip ekŋengat nâmti Kawawaŋgat dunduwep.
44 Eu, porém, vos digo: amai os vossos inimigos e orai pelos que vos perseguem;
45 Kegok mti kululuŋ Biwinaŋgat nemunambaŋane penaŋ bemti mambep. Egaŋ ikŋaŋ kasup bempeyeyaŋ am pembenaŋ ma bekanaŋ ilinsakwep mambusatnaŋ bemindein. Ma map kegogak am teŋ ma yominmak ekŋengat temakwep mme matozin.
45 para que vos torneis filhos do vosso Pai celeste, porque ele faz nascer o seu sol sobre maus e bons e vir chuvas sobre justos e injustos.
46 In am notnaŋ ekŋenmak gogot palen mamaip ekŋen etaŋ taolet mimindamti mambep. Kegok mbep beme ke Kawawaŋaŋ keyet dopmaŋ ku indawe. An takis mânep titi bekanaŋ mamaip ekŋenaŋ nolineyet sepem kegogak mamip.
46 Porque, se amardes os que vos amam, que recompensa tendes? Não fazem os publicanos também o mesmo?
47 In am nolin ekŋenmak notn notn mti zezapat mamip beme keyaŋ sepemaŋ igak penaŋ ku bein. An Kawawaŋ ku nâmkiŋpeip ekŋenaŋ sepem kegogak mamip.
47 E, se saudardes somente os vossos irmãos, que fazeis de mais? Não fazem os gentios também o mesmo?
48 In Biwin kululuŋen egaŋ teŋ main kegogak teŋak mamambep.
48 Portanto, sede vós perfeitos como perfeito é o vosso Pai celeste.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.