Mateus 12

Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Kan keyet bamanen Zisas ma nembaŋane nin nsakwep Zuda am ekŋengalen Sabat tagoŋgo kanen wit mulup tuŋgupmaset meti nsakwep meuyet mti yaŋbemti wit katnaŋ tim nimbenn.
1 Poucos dias depois, num sábado, Jesus estava atravessando uma plantação de trigo. Os seus discípulos estavam com fome e por isso começaram a colher espigas e a comer os grãos de trigo.
2 Kegok mmann Palisi an ekŋenaŋ ndikti Zisasiyet kapigok dunduwien, “Pi ekbak, nembandine ekŋenaŋ muluwaŋ tapmip ke ningalen Sabat tagoŋgo kangat ŋep ku mimiyelen!”
2 Quando alguns fariseus viram aquilo, disseram a Jesus: — Veja! Os seus discípulos estão fazendo uma coisa que a nossa
3 Zeme kapigok diindoye, “Dewit ma amŋane ekŋenaŋ meuyet mti kwitnaŋ kwitnaŋ mbien zapatnaŋ ke mamaiŋ nâip.
3 Então Jesus respondeu:
4 Egaŋ Kawawaŋgalen sesewat mka temaŋen moti nupmamaŋ Kawawaŋgat wisikŋ bembeŋaŋ ke sâpe sâpe bumbu an egaŋ msame ikŋaŋ ma nembaŋane nupmamaŋ nimbien ke zii zelen tazinen sâpe sâpe bumbu ekŋenaŋ etaŋ niniyelen. Dewit egaŋ zii zet aŋgosoye keyaŋgut egat zet bekanaŋ ku manzeip.
4 Davi entrou na casa de Deus, e ele e os seus companheiros comeram os pães oferecidos a Deus, embora isso fosse contra a Lei. Pois somente os sacerdotes tinham o direito de comer esses pães.
5 Sepem kegogak in eweŋan Mosesiyelen zii zet makumnâmbienen sâpe sâpe bumbu an ekŋenaŋ sesewat mka temaŋen ningalen Sabat tagoŋgo kan sâpe sâpe bumbu ke mulup mamtemien. Keyaŋ yom yek kok zenzeŋaŋ.
5 Ou vocês não leram na Lei de Moisés que, nos sábados, os sacerdotes quebram a Lei, no Templo, e não são culpados?
6 Neŋ pigok diindowi, an ŋen kapi tazin ek sesewat mka temaŋ mobotnaŋ sebempein.
6 Eu afirmo a vocês que o que está aqui é mais importante do que o Templo.
7 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ zet ŋen kapigok tazin,
7 Se vocês soubessem o que as
8 Eneyet neŋ Angat Nemuŋaŋ Sabat tagoŋgo kangalen Amobotnaŋ keyepmti neŋ ŋep ekŋenaŋ Sabat tagoŋgo kangat kwitnaŋ kwitnaŋ ke ma ke mimiyelen ŋep zemindendeyelen.”
8 Pois o
9 Kegok zemti nembaŋane nsakwep keyetnaŋ meti Zuda ekŋengalen sesewat mkaen mowebenn.
9 Jesus saiu dali e foi para uma sinagoga .
10 Âpme kan keyet an ŋen betnaŋ seleuuŋaŋ tapme Palisi an notnaŋaŋ tati Zisas ekti zelen pepeyelen nâmti yaŋkwesiwien, “Ningalen zii zelen tazinen Sabat tagoŋgo kangat am weyaŋpepeyelen ma yek?”
10 Estava ali um homem que tinha uma das mãos aleijada. Então algumas pessoas que queriam acusar Jesus de desobedecer à Lei lhe perguntaram: — É contra a nossa Lei curar no sábado?
11 Zeme Zisasiyaŋ nâmti diindoye, “Inmagen ŋenaŋ sipsipmaŋ kwewetaŋ tatnak beme Sabat tagoŋgo kanen aimboŋan towepme kan keyepmti peme tadak? Yek, mpeme kwadak.
11 Jesus respondeu:
12 Âpme sipsip ekme nânâŋan tototnaŋ mambein. Âpme am mobotnaŋ penaŋ bein keyepmti Sabat tagoŋgo kanaŋ am mukulem mimi keyaŋ mulup penaŋaŋmak bein.”
12 Pois uma pessoa vale muito mais do que uma ovelha. Portanto, a nossa Lei permite ajudar os outros no sábado.
13 Kegok zemti an betnaŋ seleuuŋaŋmak keyet dunduye, “Bedi mututut!” Zeme betnaŋ mututupme betnaŋ dolakŋaŋ nembet keboŋ beye.
13 E disse para o homem: Ele estendeu, e ela sarou e ficou igual à outra.
14 Âpme Palisi ekŋenaŋ Zisas kume gakikiyelen met ondekti zetnaŋ zewien.
14 Então os fariseus que estavam ali saíram e começaram a fazer planos para matar Jesus.
15 Âpme Zisas kume gakikiyelen zet ke nâmti msat ke pemti belakŋaset mepme am sambeyaŋ mâti mepme am zawat sambe weyaŋindeye.
15 Quando Jesus soube disso, foi embora dali, e muita gente o seguiu. Ele curou todos os que estavam doentes
16 Weyaŋindemti Zisasiyaŋ ikŋaŋgat yaŋaŋ am notnaŋ ekŋenaŋ ku zempalakŋaŋ bembeyet zemkulumindeye.
16 e mandou que não contassem nada a ninguém a respeito dele.
17 Ke Kawawaŋaŋ zet ŋen golaŋ zenze an Aizayayet eweŋan zeye ke penaŋaŋmak bein.
17 Isso aconteceu para se cumprir o que o profeta Isaías tinha dito:
18 Zet ke kapigok,
18 “Disse Deus: Aqui está o meu servo que escolhi, aquele que amo e que dá muita alegria ao meu coração. Eu porei nele o meu Espírito, e ele anunciará o meu julgamento a todos os povos.
19 Egaŋ zet mdândâ ma kwizet ŋenzinziŋmak ku mbe. Ma egaŋ mka temaŋ keŋan selen zet kwizet temaŋ am sambeyet diindondopiŋ mbe.
19 Não discutirá, nem gritará, nem fará discursos nas ruas.
20 Egaŋ zet katik am yaiiŋaŋ ekŋengat ku maapitilim indein. Egaŋ mulup tapm metnepeme Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ msat kataŋ mpalakŋaŋ bewe.
20 Não esmagará o galho que está quebrado, nem apagará a luz que já está fraca. Ele agirá assim até que a causa da justiça seja vitoriosa.
21 Am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenaŋ egat webe webe palen tabep.” (Aizaya 42:1-4)
21 E todos os povos vão pôr nele a sua esperança.”
22 Âpme kan keyet an ŋen we bekanaŋaŋ mpeme zikatnaŋ beŋaŋ ma kopa ke wati Zisasmagen mepme weyaŋpeme we bekanaŋaŋ pemepmâpme zetnaŋ zemti zikatnaŋ kegogak ekmâtâge.
22 Então levaram a Jesus um homem que era cego e mudo porque estava dominado por um demônio. Jesus o curou, e ele começou a ver e a falar.
23 Mme am maŋge temaŋ tabien ekŋenaŋ muluwaŋ ke ekti nâmtemtem mti zewien, “Dewitgat Nemuŋaŋ ke kapi mene.”
23 A multidão ficou admirada e perguntava: — Será que este homem é o
24 Kegok zeme Palisi ekŋenaŋ nâmti zewien, “Ek we bekanaŋ ekŋengat ŋeŋaŋin kwitnaŋ Beelsebul egaŋ mamaŋ bempemti winde same maindapmât indein.”
24 Alguns fariseus ouviram isso e responderam: — É
25 Âpme Zisasiyaŋ keŋinanen daenen zet zigok zesâip keyet ekmâtâti diindoye. “In manzeip ke neŋ Beelsebul egalen windeen we bekanaŋ maindapmâlap tazeip ke in ŋoktikŋin teŋ penaŋ yek keyepm bemzenze zet kapi zesowapgat nâit. Msat ŋeniyelen am ekŋenaŋ ilinak kasa kasa mti dolakŋaŋ ku tabep. Âpme mka temaŋ ma am maŋge ŋen ekŋenaŋ ilinak ŋenzinziŋ dopmaŋ dopmaŋ mti am mka mundumin ke peme tapme mebep.
25 Mas Jesus conhecia os pensamentos deles e disse:
26 Keyepmti maŋge ŋenaŋ maŋge ŋen kasa kasa Sadaŋgalen damuŋ mimi keŋan mbiek beme yaŋaŋ kapigok ekŋenaŋ ilinak kalalaŋ mti katikŋaŋ ku tabiek.
26 Assim, se no reino de Satanás um grupo está combatendo contra outro, isso quer dizer que esse reino já está dividido e logo vai desaparecer.
27 In manzeip ke neŋ Beelsebul egalen windeen we bekanaŋ maindapmâlap. In nembaŋine ekŋenaŋ we bekanaŋ indapmâbiek beme ekŋengat zet sepem kegok manzeip? Yek, in kok ŋep ku zewiek. Sadaŋaŋ ikŋaŋgat windeŋaŋ ŋep ku mtopenak. Ilinaŋgat nembaŋineyaŋ mulup tapmip keyaŋ msokbenen in an dâsuki toŋ.
27 Vocês dizem que eu expulso demônios porque Belzebu me dá poder para fazer isso. Mas, se é assim, quem dá aos seguidores de vocês o poder para expulsar demônios? Assim, os seus próprios seguidores provam que vocês estão completamente enganados.
28 Wa ke Beelsebulyelen windeŋaŋ yek. Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ manapmukulem mme we bekanaŋ maindapmâlap kapiyaŋ msokbemindainen Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama windeŋaŋ alak inmagen kapi tazin.
28 Na verdade é pelo poder de Deus que eu expulso demônios, e isso prova que o
29 Ma an kwiyaŋ an windeŋaŋbeŋ mkaŋan moti milawatnaŋ tinak? Ke ŋep ku mimiyelen. Ŋeŋaŋ an ke atamti setnaŋ betnaŋ zamtiŋgut milawatnaŋ tiwek. Keyet yaŋaŋ kapigok, Sadaŋ ek an kukŋaŋbeŋ keboŋ keyaŋgut neŋ egat windeŋaŋ ŋep mtopemti ŋep zemâbap.
29 — Ninguém pode entrar na casa de um homem forte e roubar os seus bens, sem primeiro amarrá-lo. Somente assim essa pessoa poderá levar as coisas que ele tem em casa.
30 An ŋenaŋ neŋmak ku mambe beme ek nâgât kasan.
30 — Quem não é a meu favor é contra mim; e quem não me ajuda a ajuntar está espalhando.
31 Keyepmti yaŋaŋ kapi diindoma nâip, An ŋenaŋ neŋmak tadak beme nâgât zetn gawepum mamti yom mbiek beme Kawawaŋaŋ yomin ŋep katipeme medak keyaŋgut an ŋenaŋ Emetak Teŋgalen winde ke Sadaŋgalen winde manzein beme Kawawaŋaŋ yom ke ku katipewe.
31 Por isso eu afirmo a vocês que as pessoas serão perdoadas por qualquer pecado ou
32 In nâgâegaŋ emetak bekaŋaŋgat kwitnaŋ kumti mulup tapm ke ku nâmbep. Neŋ Emetak Teŋ egat kwitnaŋ kumti mulup kapi tapmiap. In nâgâegat nâme, ‘Emetak bekanaŋmak mulup tapm,’ nâmti zewien keyaŋ Kawawaŋgat Emetak Teŋgat kwelat zet zeme bekanaŋ mambein. Keyepmti Kawawaŋaŋ yomin ku katipeme yom kemak kwesiŋ kwesiŋ mamti mamambep.
32 Se alguém disser alguma coisa contra o
33 Tep ŋen ek pembenaŋ mozin beme penaŋaŋ dolakŋaŋ mapein. Ma tepmaŋ bekanaŋ bein beme penaŋaŋ bekanaŋak mapein. In tep katnanen tep penaŋ dolakŋaŋ ma bekanaŋ ke eknâmimbep.
33 — Vocês só poderão ter frutas boas se tiverem uma árvore boa. Mas, se tiverem uma árvore que não presta, vocês terão frutas que não prestam. Porque é pela qualidade das frutas que sabemos se uma árvore é boa ou não presta.
34 In nombe bekanaŋgalen alikŋane, in mama bekanaŋ penanen matalip keyepm zet bekanaŋ etaŋ manzeip. Keŋinan kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ ma dolakŋaŋaŋ gak zem matazin keyegak dembusegen sepem keboŋ masokbein.
34 Ninhada de cobras venenosas! Como é que vocês podem dizer coisas boas se são maus? Pois a boca fala do que o coração está cheio.
35 An ŋen keŋaŋaŋ pembenaŋ tazin egaŋ zet zesât pembenaŋak manzein. Ma an keŋaŋaŋ bekanaŋ wemsain egaŋ kogogak zet zesât bekanaŋak manzein.
35 A pessoa boa tira o bem do seu depósito de coisas boas, e a pessoa má tira o mal do seu depósito de coisas más.
36 Neŋ kapigok diindoma nâit, zemdelaŋ zenze kanaŋ am kwep kwep kataŋ Kawawaŋaŋ zet bekanaŋ kataŋ manzenuwen yaŋaŋ nânâyelen indeyaŋkwesime in dopmaŋ teŋ zewep.
36 — Eu afirmo a vocês que, no Dia do Juízo, cada pessoa vai prestar contas de toda palavra inútil que falou.
37 Zelin ilinaŋgalen manzeiwen pembenaŋ ma bekanaŋ gilik zemti Kawawaŋaŋ keyet kataŋ zemdelaŋ zemindeme kwetetepmaŋ kwabep ma waleletgalen ke diindowe.”
37 Porque as suas palavras vão servir para julgar se você é inocente ou culpado.
38 Kegok zeme zii zet zikat indanda an ma Palisi notnaŋ ekŋenaŋ kapigok zemti dunduwien, “An zikat indanda, geŋ menok ŋen mmane ekne.”
38 Então alguns mestres da Lei e alguns fariseus disseram a Jesus: — Mestre, queremos ver o senhor fazer um milagre.
39 Ekŋenaŋ kegok zeme diindoye, “Am msat alak kan kapiyet talip ekŋen bekanaŋ penaŋ ma Kawawaŋ bamkumpemti mamaip.” Zisasiyaŋ kapigok zemkawaŋ beye, “In neŋ menok mimiyet nâmti tatnapitilip? O alak yek, yaŋgut in menok kwewetaŋ Kawawaŋaŋ golaŋ zenze an Zonamagen mgeen keboŋ bam ekbep.
39 Jesus respondeu:
40 Zona ek kasup ma tambumbu tuk aŋgala temaŋgat kambakŋaŋ keŋanen tage. Kegogak neŋ Angat Nemuŋaŋaŋ kasup ma tambumbu tuk msat aimboŋ keŋan tabap.
40 Porque assim como Jonas ficou três dias e três noites dentro de um grande peixe, assim também o
41 Zonayaŋ zet zapat dolakŋaŋ Ninewe am ekŋen diindoyeen yomengatnan keŋin gilik zem mâpme delaŋ zeye keyet dopmaŋ dolakŋaŋ Kawawaŋaŋ indawe. Ma ekŋenaŋ koti Kawawaŋgat zikatnan in zemindowep. Enenogat alak neŋ inmagen pi tati Zona mobotnaŋ penaŋ sebempemti tapma in nâlen zet zapatn dolakŋaŋ nâmti ewe yominangatnaŋ ku gilik zeip. Keyepmti dopmaŋ bekanaŋ temaŋ inmagen sokbewe.
41 No Dia do Juízo o povo de Nínive vai se levantar e acusar vocês, pois eles se arrependeram dos seus pecados quando ouviram a pregação de Jonas. E eu afirmo que o que está aqui é mais importante do que Jonas.
42 Âpme imbi mobotnaŋ Siba msalengatnaŋ egaŋ beŋangatnaŋ amobotnaŋ Solomon egat zetnaŋ nâsâgât kotnâmti oloŋen mge. Âpme neŋ amobotnaŋ Solomon omba penaŋ sebempeyap. Yaŋgut neŋ ingat tuŋguwinan pi tati mulup mma in keŋinan ku mkipmaŋ mbemnemti yominaŋgatnaŋ ku gilik zeip. Keyepmti imbi mobotnaŋ Siba msalengatnaŋ egaŋ Kawawaŋgat zikatnan zemindowe.
42 No Dia do Juízo a Rainha de Sabá vai se levantar e acusar vocês, pois ela veio de muito longe para ouvir os sábios ensinamentos de Salomão. E eu afirmo que o que está aqui é mais importante do que Salomão.
43 We bekanaŋaŋ an keŋan zempeme kwati msat tuŋgupman mundum tatagat timati mundum ŋen ku aige.
43 Jesus continuou:
44 Keyepmti ikŋaŋgat kapigok zein, ‘Mkan eweŋan pemti koban keyegak gilik zemti meti eksap.’ Zemti gilik zem meti egeen mka ke toŋepiŋ ma weyaŋti kapupeme tage.
44 Então diz: “Vou voltar para a minha casa, de onde saí.” Aí volta e encontra a casa vazia, limpa e arrumada.
45 Keyepmti met we bekanaŋ notnane 7 ekŋen ke bekanaŋ penaŋ eksebempeip ekŋen ke indatime kot keyegak tatat mimi mbien. Âpme an ke eweŋan bekananik maŋgeyaŋ bekanaŋ penaŋ bem tazin. Muluwaŋ kok keyaŋ am msat kataŋ alak talip ekŋenmagen sokbemindawe.”
45 Depois sai, vai buscar outros sete espíritos piores ainda, e todos ficam morando ali. Assim a situação daquela pessoa fica pior do que antes. E isso também acontecerá com esta gente má de hoje.
46 Zisasiyaŋ am zet tadiindomaŋgeen mamnotnane ekŋenaŋ ekmak zapat mimiyelen koti zupman baen damuŋ tapme
46 Quando Jesus ainda estava falando ao povo, a mãe e os irmãos dele chegaram. Ficaram do lado de fora e pediram para falar com ele.
47 maŋgeengatnaŋ ŋenaŋ zeye, “Wae, mamnodine geŋmak zapat msâgât koloyaŋ zupman damuŋ talip.”
47 Então alguém disse a Jesus: — Escute! A sua mãe e os seus irmãos estão lá fora e querem falar com o senhor.
48 Zeme Zisasiyaŋ dunduye, “Mamnotnne ke kwi?”
48 Jesus perguntou:
49 Kegok zemti nembaŋane tabieneset bet ombemti kapigok zeye, “Egit! Nâgât mam notnne ekŋen kapi!
49 Então apontou para os seus discípulos e disse:
50 Kwi ma kwi ekŋenaŋ Bipm kululuŋen tazin egalen zetnaŋ maŋgawepuip ekŋen nâgât mamm ma notnne beip.”
50 Pois quem faz a vontade do meu Pai, que está no céu, é meu irmão, minha irmã e minha mãe.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.