Marcos 1
Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs VC
1 Zânaŋ Kawawaŋgat Nemuŋaŋ Zisas Kilaisiyelen Zet Zapatnaŋ Dolakŋaŋ kapi yaŋbemti ku zemsokbeye.
1 Princípio da boa nova de Jesus Cristo, Filho de Deus. Conforme está escrito no profeta Isaías:
2 Kwitnaŋ kwitnaŋ kapuk sokbembeyet Kawawaŋgalen golaŋ zenze an Aizayayaŋ eweŋan baen meluwaŋ pigok mge:
2 Eis que envio o meu anjo diante de ti: ele preparará o teu caminho.
3 An ŋenaŋ msat tuŋgupman kwizet kapigok takuin, ‘Amobotnaŋgat setnaŋ weyaŋme doaŋaŋ bak.’” (Aizaya 40:3)
3 Uma voz clama no deserto: Traçai o caminho do Senhor, aplanai as suas veredas {Mal 3,1; Is 40,3}.
4 Zet keyet kataŋ Zân tu zululut anaŋ msat tuŋgupman sokbemkawaŋ beme am sambeyaŋ ekmagen meti yomengatnan keŋin gilik zemti tu zulupme Kawawaŋaŋ yomin zemzulutindendeyet mandiindomtan.
4 João Batista apareceu no deserto e pregava um batismo de conversão para a remissão dos pecados.
5 Âpme Zudia msalen ma Zelusalem mka teman am mambien ekŋen sambeyaŋ ekmagen âlâk zem meti mama mimiŋin bekanaŋ ke zemsokbeme Zânaŋ Zodan tuyen tu zulutindeye.
5 E saíam para ir ter com ele toda a Judéia, toda Jerusalém, e eram batizados por ele no rio Jordão, confessando os seus pecados.
6 Âpme Zânaŋ ikŋaŋ melakanduŋaŋ teepmaŋ kamel keyet zupmaŋaŋ weyayaŋaŋ ke peme topme bitimaŋ soŋgom sekŋaŋaŋ weyayaŋaŋ pemanen zamamtan. Âpme meuŋaŋ gwidek ma bizik tuŋaŋ mee ke timti manimamtan.
6 João andava vestido de pêlo de camelo e trazia um cinto de couro em volta dos rins, e alimentava-se de gafanhotos e mel silvestre.
7 Egaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ kapigok am zemkawaŋ bemindaye, “An bamnanen takozin, ek windeŋaŋbeŋ penaŋ, ek bekeboŋ neŋ bukaboŋaŋ eleŋaŋ timpema ŋep ku bewe.
7 Ele pôs-se a proclamar: "Depois de mim vem outro mais poderoso do que eu, ante o qual não sou digno de me prostrar para desatar-lhe a correia do calçado.
8 Neŋ belak in tu etaŋ manzulutindeyap. Yaŋ egaŋ ikŋaŋ kobeen Kawawaŋgalen Emetak Teŋ ke indame tiwep.”
8 Eu vos batizei com água; ele, porém, vos batizará no Espírito Santo."
9 Kan keyet Zisasiyaŋ Nasalet mkaengatnan Galili msalen kopataŋ zemti Zânmagen mepme Zânaŋ Zisas Zodan tuyen tu zulutpeye.
9 Ora, naqueles dias veio Jesus de Nazaré, da Galiléia, e foi batizado por João no Jordão.
10 Zulutpeme Zisasiyaŋ tuyengatnan kwapme kwapme keyegak kululuŋ ŋandem tapme Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ sasakandenombe keboŋ bemti ekmagen toge.
10 No momento em que Jesus saía da água, João viu os céus abertos e descer o Espírito em forma de pomba sobre ele.
11 Topme kululuŋengatnaŋ zet ŋen kapigok toge, “Geŋ nâgât Nemun dolakŋaŋ penaŋ. Neŋ gâgât gogot penaŋ mamiap. Geŋ nâgât keŋ mamim oloŋen bemnenik.”
11 E ouviu-se dos céus uma voz: "Tu és o meu Filho muito amado; em ti ponho minha afeição."
12 Zemdelaŋ zeme keyegak Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ Zisas peŋpeme msat tuŋgupman igak mege.
12 E logo o Espírito o impeliu para o deserto.
13 Meti ke kasup 40 kegok soŋgom kukŋaŋbeŋ didikŋaŋgatnaŋ ekŋengat tuŋguwinan meti mame Sadaŋgalen tetimaemae sambe sokbemsaye yaŋgut egaŋ katikŋaŋ bemti tage. Kegok mme Kawawaŋgalen ensel kululuŋengatnaŋ ekŋenaŋ kot mukulem mpewien.
13 Aí esteve quarenta dias. Foi tentado pelo demônio e esteve em companhia dos animais selvagens. E os anjos o serviam.
14 Âpme amobotnaŋ Elolaŋ Zân mka katikŋan peme tage. Kan keyet Zisas ek Galili msalen meti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ am sambe
14 Depois que João foi preso, Jesus dirigiu-se para a Galiléia. Pregava o Evangelho de Deus, e dizia:
15 pigok manzemzikat indametan, “Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnanen mama kan bududuk bein. Keyet yomengatnan keŋin gilik zemti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ nâmti nâmkiŋpeit.” Kegok mandiindometan.
15 "Completou-se o tempo e o Reino de Deus está próximo; fazei penitência e crede no Evangelho."
16 Yaŋ miseŋen Zisasiyaŋ Galili tundua ganzenaset wapme wapme metneti Saimonmak datnaŋ Endulu egelaŋ tunduaen aŋgalayet eleŋgolamidan aŋgala tatimalut idige. An zut ke muluwit ŋotekŋaŋ aŋgala titi mulup ke mammtemun.
16 Passando ao longo do mar da Galiléia, viu Simão e André, seu irmão, que lançavam as redes ao mar, pois eram pescadores.
17 Yaŋ Zisasiyaŋ metneti idikti pigok diidoye, “An zut, it neŋmak kopmalu meti neŋ aŋgala matilup kegogak am timti neŋmagen tusum indendeyelen mulup ke zikat idawap.”
17 Jesus disse-lhes: "Vinde após mim; eu vos farei pescadores de homens."
18 Zeme egelaŋ nânâŋak eleŋgolamit mee pi timalu temepme keyegak wati Zisas mâpmebun.
18 Eles, no mesmo instante, deixaram as redes e seguiram-no.
19 Belaknik bugan dati meti naman Zebediyet nemulatnenet Zemsmak Zân idaige. Egelaŋ kegogak waŋgaŋidan tati eleŋgolamit taomkekmalu
19 Uns poucos passos mais adiante, viu Tiago, filho de Zebedeu, e João, seu irmão, que estavam numa barca, consertando as redes. E chamou-os logo.
20 idikti keyegak kwizet idakumtetime nâmti biwit Zebedi ma mulup an notnaŋ waŋgaen tabien ekŋen katim indemti kot Zisas mâti mebun.
20 Eles deixaram na barca seu pai Zebedeu com os empregados e o seguiram.
21 Meti ekŋenaŋ Sabat tagoŋgo kanen kan keyet Zisasiyaŋ nembaŋane ekŋen ke indatime Kapaneam mkaen moti Zuda ilinaŋgalen sesewat mkaen moweti Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ am zemzikat indammege.
21 Dirigiram-se para Cafarnaum. E já no dia de sábado, Jesus entrou na sinagoga e pôs-se a ensinar.
22 Âpme amnaŋ zetnaŋ ke nâmti zet zenzeŋaŋgat nâmtemtem omba penaŋ mbien. Zisasiyaŋ naman zii zet zikat indanda an ekŋenaŋ zet manzemtemienen e silim indemti windeŋaŋbeŋ zemzikat indammege.
22 Maravilhavam-se da sua doutrina, porque os ensinava como quem tem autoridade e não como os escribas.
23 Âpme an ŋen we bekanaŋmagaŋ totapmaŋgeyaŋ wat kaŋkaŋ temaŋ kumti zeye,
23 Ora, na sinagoga deles achava-se um homem possesso de um espírito imundo, que gritou:
24 “Zisas Nasalet mkaengatnaŋ, geŋ eneyet kot omenzaŋ ndamti ndawalesâgât tapmnik? Geŋ Kawawaŋmagengatnaŋ An Teŋ penaŋ ke nâmâtâgeyap.”
24 "Que tens tu conosco, Jesus de Nazaré? Vieste perder-nos? Sei quem és: o Santo de Deus!
25 Zeme Zisasiyaŋ we bekanaŋ an keŋan tage keyet zemkulumpemti zeye, “Geŋ zet sambe mimipiŋ buzak angat keŋangatnan kwati belakŋan met!”
25 Mas Jesus intimou-o, dizendo: "Cala-te, sai deste homem!"
26 Zeme we bekanaŋaŋ an bekan piwan sekŋaŋ windeŋaŋbeŋ mbutemti kaŋkaŋ temaŋ penaŋ kumti an keŋangatnan kwati mege.
26 O espírito imundo agitou-o violentamente e, dando um grande grito, saiu.
27 Âpme am tabien ekŋenaŋ nâmtemtem penaŋ mti ilinak met zenâ zenâ mti zewien, “An kapi kwilekiyet set alakŋaŋ penaŋ zikat ndame eknuwa? An kapi we bekanaŋ ekŋen zemindeme mebegalen keyet windeŋaŋ tasaingapmti zetnaŋ zeme gawepumti mezin.”
27 Ficaram todos tão admirados, que perguntavam uns aos outros: "Que é isto? Eis um ensinamento novo, e feito com autoridade; além disso, ele manda até nos espíritos imundos e lhe obedecem!"
28 Âpme keyet zapatnaŋaŋ sakwep penaŋ Galili msalen ilindiŋ palakŋaŋ bemekopme am sambeyaŋ nâme delaŋ zeye.
28 A sua fama divulgou-se logo por todos os arredores da Galiléia.
29 Zemsmak Zânaŋ Zisasmak ilinsakwep Zuda ilinaŋgalen sesewat mkaengatnan toti Saimonmak Endulu egegalen mkaen mowebien.
29 Assim que saíram da sinagoga, dirigiram-se com Tiago e João à casa de Simão e André.
30 Âpme Saimongat tatnaŋ imbi zawat sek kikip temaŋ tapmme keyet zapatnaŋ Zisasiyet
30 A sogra de Simão estava de cama, com febre; e sem tardar, falaram-lhe a respeito dela.
31 dundume nâmti egaŋ mka keŋaŋ tawemaŋgaen ke meti betnanen atamti mwapme keyegak zawat sek kikip bepiwan katikpeme wati timbumuluŋ indaye.
31 Aproximando-se ele, tomou-a pela mão e levantou-a; imediatamente a febre a deixou e ela pôs-se a servi-los.
32 Mti tatnepeme msat tambusât tapmme am notnaŋ ekŋenaŋ noline zawatmak ma we bekanaŋinmak indatimti Zisasmagen kopmâbien.
32 À tarde, depois do pôr-do-sol, levaram-lhe todos os enfermos e possessos do demônio.
33 Kogogak mka keyetnaŋ am mee piyaŋ ilinsakwep mka dembusegeset pi met gak zemti tabien.
33 Toda a cidade estava reunida diante da porta.
34 Âpme egaŋ an zawalin sepem igak igak ma we bekanaŋinmak mâtindeme we bekanaŋ ekŋenaŋ Zisasiyet yaŋaŋ nâmâtâpewiengapmti egat yaŋaŋ ku zemsokbembeyet zemkulumindeye.
34 Ele curou muitos que estavam oprimidos de diversas doenças, e expulsou muitos demônios. Não lhes permitia falar, porque o conheciam.
35 Mulup ke tapmmetneti weŋge yaŋ tambuŋan penaŋ ewe msasapiŋ tapme Zisasiyaŋ wati mkaengatnan toti msat kwisak piŋan penaŋ igak metati dundundu mulup tapmimaŋge.
35 De manhã, tendo-se levantado muito antes do amanhecer, ele saiu e foi para um lugar deserto, e ali se pôs em oração.
36 Âpme Saimonmak am notnaŋ tabienaŋ Zisas mâti mebien.
36 Simão e os seus companheiros saíram a procurá-lo.
37 Meaikti zewien, “Zisas! Am sambe ekŋenaŋ gâgât tatimalip.”
37 Encontraram-no e disseram-lhe: "Todos te procuram."
38 Zeme Zisasiyaŋ pigok diindoye, “Neŋ Kapaneam mka ke wa belak ku pemkola, ke nin mka sokŋanik notnaŋ tapmezinen ke meti Zet Zapat Dolakŋaŋ eyo diindondoyet nâmti kola.”
38 E ele respondeu-lhes: "Vamos às aldeias vizinhas, para que eu pregue também lá, pois, para isso é que vim."
39 Âpme Galili msalen mka kataŋ tokwati Zuda ilinaŋgalen sesewat mkaen meti Zet Zapat Dolakŋaŋ diindomti am notnaŋ we bekanaŋaŋ keŋinan tatatnaŋ eyo mâtindeye.
39 Ele retirou-se dali, pregando em todas as sinagogas e por toda a Galiléia, e expulsando os demônios.
40 Âpme an ŋen liŋgit satnaŋmagaŋ Zisasmagen kotpedondom samti pigok yaŋkwesiye. “Amobotnaŋ, geŋ ŋep weyaŋneneyelen nânik beme liŋgit satn kapi mmane ŋeluk.”
40 Aproximou-se dele um leproso, suplicando-lhe de joelhos: "Se queres, podes limpar-me."
41 Zeme Zisasiyaŋ an ke ekti egat kembeŋ penaŋ nâmti betnaŋaŋ sekŋanen timakti zeye, “Ŋep nâmgeyapgat liŋgidi ŋepbak!”
41 Jesus compadeceu-se dele, estendeu a mão, tocou-o e lhe disse: "Eu quero, sê curado."
42 Kogok zeme keyegak liŋgit satnaŋaŋ piwan ŋelume sekŋaŋ dolakŋaŋ beye.
42 E imediatamente desapareceu dele a lepra e foi purificado.
43 — ausente —
43 Jesus o despediu imediatamente com esta severa admoestação:
44 — ausente —
44 "Vê que não o digas a ninguém; mas vai, mostra-te ao sacerdote e apresenta, pela tua purificação, a oferenda prescrita por Moisés para lhe servir de testemunho."
45 Yaŋgut an piwan selen mepmambe dolakŋaŋ beye, keyet zet zapatnaŋ am sambe diindom mege. Keyepmti Zisasiyaŋ mka teman am sambeyaŋ kot bemisikti bembuluŋ tabien. Keyepmti egaŋ igak msat tuŋgupman meti âlâk gâlâk tapme am mka ŋande sambeyaŋ ekmagen kopmâbien.
45 Este homem, porém, logo que se foi, começou a propagar e divulgar o acontecido, de modo que Jesus não podia entrar publicamente numa cidade. Conservava-se fora, nos lugares despovoados; e de toda parte vinham ter com ele.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.