Lucas 12
Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs NTLH
1 Âpme am tausen sambe penaŋ ŋep ku makukuyelen koti koondakti kitik kitik tati notnaŋaŋ notnaŋ kakalim notnaŋ kakalim kegok tapmme notnaŋaŋ ewe takopmambien kan keyet Zisasiyaŋ nembaŋaneyet golaŋ zet kapigok diindoye, “In Palisi ekŋengalen yis plawa manzim semen keyet weyaŋ eksemti mambep. Zet keyet yaŋaŋ ekŋen an zet nambalam zut zenze.
1 Milhares de pessoas se ajuntaram, de tal maneira que umas pisavam as outras. Então Jesus disse primeiro aos discípulos:
2 Âpme in yis nupmamaŋ keŋan ku egoyaŋgut nupmamaŋ sememe nâyo yis keŋan beyo. Keyet kataŋ Palisi ekŋengalen mama mimi an nambalam zulaŋ mama keyet penaŋaŋ bamgat sokbemkawaŋ beme yaŋin ekmâtâbep.
2 Tudo o que está coberto vai ser descoberto, e o que está escondido será conhecido.
3 Ma Palisi ingalen zet mama mimi enzilim tazin ke bamgat ku enzilim tabe. Sosok sokbeme keyaŋ yaŋaŋin dâsuki ke msokbewe.
3 Assim tudo o que vocês disserem na escuridão será ouvido na luz do dia. E tudo o que disserem em segredo, dentro de um quarto fechado, será anunciado abertamente.
4 Notnne, neŋ zema nâit, amnaŋ sekŋin etaŋ kume gakime keŋ kayombaŋin kukuyelen windeyet timabep keyepmti ekŋengat ku kiŋgabep.
4 Jesus continuou:
5 Neŋ An kwiyet kiŋgabep ke zikat indama egit: In Kawawaŋgat etaŋ kiŋgabep enenogat ek winde tasainen am indome gakimeŋgut teziŋ ŋandeŋen âtâtindeme towebep. Zet ke penaŋ. Egat etaŋ kiŋgabep.
5 Vou mostrar a vocês de quem devem ter medo: tenham medo de Deus, que, depois de matar o corpo, tem poder para jogar a pessoa no inferno. Sim, repito: tenham medo de Deus.
6 Âpme in gwasembelebele indikgit ekŋen Kawawaŋaŋ nâmâtâti indikdamuŋ mamm. Gwasembelebele ek belakŋaŋ penaŋ. Ekŋen tosaŋin isikŋaŋ penaŋ titiyelen yaŋgut ekŋenmagengatnaŋ ŋen gakime Kawawaŋaŋ age ŋen gakin manâin!
6 — Por acaso não é verdade que cinco passarinhos são vendidos por algumas moedinhas? No entanto Deus não esquece nenhum deles.
7 Keyaŋgut in gwasembelebele belakŋaŋ penaŋ keboŋ yek. Kawawaŋaŋ nâinen in mobotnaŋ penaŋ beip. Ma in age ekŋen sebemindeip ya kwitnaŋ kwitnaŋ bekanaŋ sambe inmagen sokbeme Kawawaŋaŋ ingat nâmâtâzin keyepm kiŋgagapiŋ!
7 Até os fios dos cabelos de vocês estão todos contados. Não tenham medo, pois vocês valem mais do que muitos passarinhos!
8 Am ŋenaŋ, ‘Neŋ Zisasiyet nâmkiŋpemti ekmagen tusuyap,’ zemti am notnaŋgat zikalinan egaŋ kegok zemkawaŋ bewe beme Angat Nemuŋaŋ neŋ kegogak Kawawaŋgalen ensel ekŋengat zikalinan an ke, ‘Nenaŋgat zapat penaŋ,’ kogok zewap.
8 Jesus disse ainda:
9 Yaŋgut am ŋenaŋ am ekŋengat zikalinan nanzemkandabeen Angat Nemuŋaŋ neŋ kegogak Kawawaŋgalen ensel ekŋengat zikalinan zemkandatpewap.
9 Mas aquele que disser publicamente que não é meu, o Filho do Homem também dirá diante dos anjos de Deus que essa pessoa não é dele.
10 Âpme an ŋenaŋ zet bekanaŋ notnaŋ Angat Nemuŋaŋ nâgât zeiwen Kawawaŋaŋ yomin katipen yaŋgut am ŋenaŋ Emetak Teŋgalen windeyet naman Sadaŋgalen winde zeinen Kawawaŋaŋ yomin ke ku katipewe.
10 — Quem falar contra o Filho do Homem será perdoado, porém quem
11 Ma in sesewat mka isikŋaŋgalen mulup an zelen idendeyelen indateti mobep ma gapmangalen zet mulup mimi mundumen indati mebep ma amobotnaŋ ŋen zet nânâyelen windeŋaŋmak ekmagen indati mepme, ‘Zet zigok zesenup?’ ma ‘Zet kwileki zesenup?’ keyet yayaŋ mimipiŋ.
11 — Quando levarem vocês para serem julgados nas
12 Kan keyet Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ zet kwileki zenzeyelen ke mzikat game zet zewanik.”
12 Pois naquela hora o Espírito Santo lhes ensinará o que devem dizer.
13 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti tapme an ŋen maŋge temaŋ kemagengatnaŋaŋ Zisasiyet zet kapigok yaŋkwesiye, “An zikat indanda, datnmak nigat bipmdaŋ gakisât mti msat ma mânep milawat datnmak nilisakwep ndaye. Ya neŋ alak milom bilombi ke nâgât butnaŋ zenzeŋaŋ ke kalopbemti nanayelen nâyapgat datnnaŋgat zemane nasem.”
13 Um homem que estava no meio da multidão disse a Jesus: — Mestre, mande o meu irmão repartir comigo a herança que o nosso pai nos deixou.
14 An keyaŋ kegok yaŋkwesime Zisasiyaŋ dunduye, “Notn, Bien Kawawaŋaŋ neŋ igalen zet weyayaŋgalen ma milawat milom bilombiŋit ke kalalaŋgalen nâmti ku neme koban.”
14 Jesus disse:
15 Zisasiyaŋ zet ewe tusumti am maŋge temaŋ ekŋengat kapigok diindoye, “In milawatmak mamayet eksegat ku mbep. Keyaŋ indamukulem mme mama kanzizit ku tiwep.”
15 E continuou, dizendo a todos:
16 Kegok zemti Zisasiyaŋ bemzenze zet ŋen kapigok diindoye, “An mânep milawatnaŋmak egalen muluwen saŋgo ma meu notnaŋ dolakŋaŋ penaŋ kwage.
16 Então Jesus contou a seguinte parábola :
17 Kegok sokbeme egaŋ nânâ mulup mge, ‘Neŋ mundum ŋen saŋgo ma meu notnaŋ bembeyelen ŋen ku tatnain. Neŋ zigok mbap?’
17 Então ele começou a pensar: “Eu não tenho lugar para guardar toda esta colheita. O que é que vou fazer?
18 Kegok otnâmti egaŋ nânâŋaŋ ŋen kapigok aige: ‘Neŋ mkan isikŋaŋ sambe kapi asekma delaŋ zeme mkan temaŋ sambe walati saŋgo ma meu notnaŋ ke timti mka keyet bewap.’
18 Ah! Já sei! — disse para si mesmo. — Vou derrubar os meus depósitos de cereais e construir outros maiores ainda. Neles guardarei todas as minhas colheitas junto com tudo o que tenho.
19 Kegok otnâmti ikŋaŋgat kapigok zeye, ‘Neŋ an delaŋ zenzeŋaŋ! Neŋ kwitnaŋ kwitnaŋ sambe ke nup kan sambe tatnawe. Neŋ nanaŋgat mamann mma eleŋ beleŋ penaŋ bein ma oloŋen palen tu meu ntabap.’
19 Então direi a mim mesmo: ‘Homem feliz! Você tem tudo de bom que precisa para muitos anos. Agora descanse, coma, beba e alegre-se.’ ”
20 Egaŋ kegok otnâme Kawawaŋaŋ egat zeye, ‘Geŋ an kileŋ penaŋ! Geŋ tembumbu kapiyet gakisenik. Âpme kwitnaŋ kwitnaŋ sambe gitaŋgat ondekbewananen ke kwiyaŋ tiwe?’”
20 Mas Deus lhe disse: “Seu tolo! Esta noite você vai morrer; aí quem ficará com tudo o que você guardou?”
21 Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zemti ewe tusum zeye, “Am milom bilombi ilinaŋgat etaŋ maondakbeip am ekŋen keboŋ ke Kawawaŋgat zikatnan ekŋen am mânep milawalinpiŋ bewep.”
21 Jesus concluiu:
22 Âpme Zisasiyaŋ nembaŋaneyet kapigok diindoye, “Neŋ zet keyet butnaŋ ewe kapigok zema nâit: In alik tatagalen meuyet ma in sekŋinaŋgalen sâk melakanduyet yayaŋ mimipiŋ.
22 Então Jesus disse aos seus discípulos:
23 Ma sâk melakanduyet ma tu meuyet etaŋ ku maotnâmambep. Naman in mama kanzizit titiyelen keyet maotnâmamambep.
23 Pois a vida é mais importante do que a comida, e o corpo é mais importante do que as roupas.
24 In tedukŋan gwaen gwasembelebele indigit. Ekŋenaŋ meuyet yayaŋ ku mamip. Ekŋenaŋ mmonde onde ma timondak mka mzalaŋen ku mambeip yaŋgut Kawawaŋ egaŋ meu maaikindame manip. Kogogapm Kawawaŋaŋ ingat nâme mobotnaŋ mambein. Ma egaŋ indikdamuŋ mamm keyepm yayaŋ mimipiŋ mamambep.
24 Vejam os corvos: não semeiam, não colhem, não têm despensas nem depósitos, mas Deus dá de comer a eles. Será que vocês não valem muito mais do que os pássaros?
25 Ma am inmagengatnaŋ kwiyaŋ yayaŋ mti ikŋaŋgat mamaŋaŋ nup kanaŋ butnaŋ ŋep tusum manak? Am ŋenaŋ ŋep yek, keyepm yayaŋ mimipiŋ mamambep.
25 Qual de vocês pode encompridar a sua vida, por mais que se preocupe com isso?
26 Ma in nup kan butnaŋ tususuyelen isikŋaŋ bukapi ŋep ku mamip ya in kwilekiyet tu meu ma sâk melakanduyet yayaŋ penaŋ mamip?
26 Portanto, se vocês não podem conseguir uma coisa assim tão pequena, por que se preocupam com as outras?
27 Âpme in tep belaalik msalen wein ke indigit. Ekŋenaŋ ilinaŋgat saŋgum melakanduŋin ku maweyaŋip ma mulup ku mamip. Yaŋgut keyet yaŋaŋ neŋ ingat diindoma nâit. Solomon ek mânep milawatnaŋ temaŋmak miak miakŋaŋ dolakŋaŋ yaŋgut tep belaaligat katnaŋ ego egoŋaŋmak keyet kataŋ Solomonaŋ ku miage.
27 Vejam como crescem as flores do campo: elas não trabalham, nem fazem roupas para si mesmas. Mas eu afirmo a vocês que nem mesmo Salomão, sendo tão rico, usava roupas tão bonitas como uma dessas flores.
28 Âpme Kawawaŋaŋ didik ekŋen ikŋaŋ kwapme mamiakindein yaŋgut kan belaknik tati sakwep memuŋ beme tep mambumannzin. Âpme Kawawaŋaŋ in saŋgum melakandu ŋep ku maindaingapm in yayaŋ mamip? In nâmkiŋpepeŋinpiŋ, ma?
28 É Deus quem veste a erva do campo, que hoje está aqui e amanhã desaparece, queimada no forno. Então é claro que ele vestirá também vocês, que têm uma fé tão pequena!
29 Keyepm in nânâ mulup, ‘Tu meu kwileki nsenup?’ Keyet nâmti yayaŋ mimipiŋ.
29 Portanto, não fiquem aflitos, procurando sempre o que comer ou o que beber.
30 Ke am Kawawaŋ ku nâmkiŋpeip ekŋenaŋ nânâŋin keyet maketalasip. Keyaŋgut Biwin kululuŋen egaŋ in kwitnaŋ kwitnaŋ ekŋen keyet olalip ke ŋep nâmindein.
30 Pois os pagãos deste mundo é que estão sempre procurando todas essas coisas. O Pai de vocês sabe que vocês precisam de tudo isso.
31 Keyepmti in naman keŋin sekŋin ketalasime Kawawaŋgalen zemâtâtât katnaŋ mama kandaŋan tabep ma Kawawaŋgalen zetnaŋ kandaŋan mepmeŋgut keyet palaŋanen tu meu saŋgum melakandu indawe.”
31 Portanto, ponham em primeiro lugar na sua vida o
32 Zisasiyaŋ zet ewe kapigok tusum diindoye, “Nâmkiŋpepemak maŋge isikŋaŋ, in Biwin kululuŋengatnaŋ egalen zemâtâtâtgat katnaŋ mama ke ikŋaŋmak damuŋ mbep keyepm kiŋgagapiŋ mambep.
32 Jesus continuou:
33 Ma in milom bilombiŋin taindain ke beme amnaŋ kwitime mânep ke timti am kwiyaŋ olalip ekŋen indawep. Ma in kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ keboŋ mammambep beme keyaŋ Kawawaŋaŋ oloŋen mpewep. Mama mimi dolakŋaŋ keyet dopmaŋ ikŋaŋ kululuŋen gwaen indame kambu titi an ekŋenaŋ ku tiwep ma kwawaŋ ku nimbe.
33 Vendam tudo o que vocês têm e deem o dinheiro aos pobres. Arranjem bolsas que não se estragam e guardem as suas riquezas no céu, onde elas nunca se acabarão; porque lá os ladrões não podem roubá-las, e as traças não podem destruí-las.
34 In kwitnaŋ ŋengat keŋin penaŋ maindembein beme ingat keŋin sekŋin nâmamaŋin peme keyet palen mamepmatim tazin.”
34 Pois onde estiverem as suas riquezas, aí estará o coração de vocês.
35 Zisasiyaŋ zet kegok zemti ewe kapigok tusumti diindoye, “In saŋgumin zamti melakanduŋin munduŋti lam koŋti peme tazime kwitnaŋ kwitnaŋ weyayaŋ mulup mme delaŋ zeme Amobotnaŋgat damuŋ tabep
35 E Jesus disse ainda:
36 sakam kegogak amobotnaŋinaŋ awembiŋ bembeyelen mundumengatnaŋ gilik zem kobe kan keyet mulup amŋane ekŋenaŋ egat damuŋ mti weyayaŋ mulup mbep. Kan egaŋ kobeen kwizet kume mulup amŋane ekŋenaŋ sekekek sakwep kwaseleme keŋan mowebe.
36 Sejam como os empregados que esperam pelo patrão, que vai voltar da festa de casamento. Logo que ele bate na porta, os empregados vão abrir.
37 Kan keyet mulup amŋane ekŋenaŋ ikŋaŋ zemindeme kataŋ mâti meluk wewepiŋ egat damuŋ kaik tapmambep kogok tapmti ilinaŋgat oloŋen penaŋ mbep. Neŋ diindoma nâit, amobotnaŋ keyaŋ saŋgum melakanduŋaŋ gulum yaloŋti ŋen tim miakti ekŋengat zemindeme meu niniyelen munduman totapme egaŋ meu seŋti indawe.
37 Felizes aqueles empregados que o patrão encontra acordados e preparados! Eu afirmo a vocês que isto é verdade: o próprio patrão se preparará para servi-los, mandará que se sentem à mesa e ele mesmo os servirá.
38 Âpme amobotnaŋinaŋ tambusutnaŋ ma msasayen koindikme mulup amŋane ekŋenaŋ meluk wewepiŋ tapmambep beme ilinaŋgat kegok mbep keyet oloŋen mbep.
38 Eles serão felizes se o patrão os encontrar alertas, mesmo que chegue à meia-noite ou até mais tarde.
39 Yaŋgut in nâmâtâlit. Mka toŋaŋaŋ kambu titiyaŋ kan zukŋan kobe ke nânak beme egaŋ mkaŋaŋ ekdamuŋ mme kambu titiyaŋ mkaŋaŋ kwaselemti kambu ku tinak.
39 Lembrem disto: se o dono da casa soubesse a que hora o ladrão viria, não o deixaria arrombar a sua casa.
40 In sakam kegogak weyayaŋ mulup mtabep enenogat Angat Nemuŋaŋ nen in kan ku nâme neŋ memendepmak kobap.”
40 Vocês, também, fiquem alertas, porque o
41 Zisasiyaŋ zet kegok zeme Pitayaŋ kapigok yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, geŋ bemzenze zet zenagen ke ningat etaŋ ma am sambe kapiyet temakwep nâmti zenak?”
41 Então Pedro perguntou: — Senhor, essa
42 Pitayaŋ kegok zeme Amobotnaŋaŋ zeye, “Neŋ bemzenze zet ŋen an damuŋ nânâŋaŋ temaŋgat zesowap ke kapigok, an ŋen amobotnaŋaŋgalen mkaŋaŋ ekdamuŋ mti mulup amŋane meu indandayelen kan ke amobotnaŋ ikŋaŋ ombempeye kan keyet maindamtan.
42 O Senhor respondeu:
43 Kegok tapmnepeme amobotnaŋ keyaŋ gilik zem kobeen an mulup mamtan keyelen mulupmaŋ koekme dolakŋaŋ beme an damuŋ keyaŋ oloŋen penaŋ mpemti tosaŋaŋ temaŋ sawe.
43 Feliz aquele empregado que estiver fazendo isso quando o patrão chegar!
44 Neŋ diindoma nâit, amobotnaŋaŋ mulup damuŋaŋ ke kwitnaŋ kwitnaŋ sambe amobotnaŋ ikŋaŋgalen ekdamuŋ mimiyelen zempewe.
44 Eu afirmo a vocês que, de fato, o patrão vai colocá-lo como encarregado de toda a sua propriedade.
45 Yaŋgut an damuŋ keyaŋ ikŋaŋ kapigok zenak, ‘Amobotnaŋŋ sakwep ku kobe,’ kegok zemti mulup animbi ndomti meu ma tu kaliŋaŋ nimti keŋaŋ yuŋgu yuŋgu kwadak.
45 Mas imaginem o que acontecerá se aquele empregado pensar que o seu patrão está demorando muito para voltar. E imaginem que esse empregado comece a bater nos outros empregados e empregadas e a comer e a beber até ficar bêbado.
46 Kegok sokbeme kan ŋengat an damuŋ keyaŋ amobotnaŋaŋaŋ kobeen ke ku nâmâtâge. Amobotnaŋaŋaŋ koekti an damuŋ ke sindiwaŋ omba penaŋ witikdak enenogat amobotnaŋaŋ mulup zet saye keyet kataŋ ku mge. Keyepmti wati met am bekanaŋ mimi ekŋengalen mundum bekananen ke peme ilinsakwep tabep.
46 Então o patrão voltará no dia em que o empregado menos espera e na hora que ele não sabe. Aí o patrão mandará cortar o empregado em pedaços e o condenará a ir para o lugar aonde os desobedientes vão.
47 Âpme an damuŋ keyaŋ amobotnaŋgalen nânâŋaŋ nâmâtâge yaŋgut egaŋ weyeyaŋ mulup ku mti esemteŋ penaŋ ku mâpme amobotnaŋaŋaŋ koekti sindiwaŋ omba penaŋ witikbe.
47 — O empregado que sabe qual é a vontade do patrão, mas não se prepara e não faz o que ele quer, será castigado com muitas chicotadas.
48 Yaŋgut an damuŋ ŋen mulup amobotnaŋgalen nânâŋaŋ mulup sakam zigok mimiyelen ke ku nâmâtâti egaŋ mulup mme bekanaŋ bewe ya amobotnaŋaŋaŋ koekbeen omba penaŋ ku witikbe. An ŋen ek mânep milawatnaŋ ma nânâŋaŋ omba talasim sasaŋaŋ beme egaŋ penaŋaŋ ombaegak aikme ŋep bewe ma mulupmaŋ kogak windembeŋ mbe.”
48 Mas o empregado que não sabe o que o patrão quer e faz alguma coisa que merece castigo, esse empregado será castigado com poucas chicotadas. Assim será pedido muito de quem recebe muito; e, daquele a quem muito é dado, muito mais será pedido.
49 Zisasiyaŋ zet ewe kapigok tusum zeye, “Neŋ msalen am ingalen nâmkiŋpepe mkatikŋaŋ bembeyelen koban. Ma ingalen nâmkiŋpepe ikŋaŋ ke mma temaŋ bemti teziŋ keboŋ omba penaŋ ziwe.
49 Jesus continuou:
50 Âpme neŋ nukŋaŋ temaŋ ma sindem omba penaŋ tiwap keyet nâmnukŋaŋ palen mmeti tima delaŋ zewe.
50 Tenho de receber um batismo e como estou aflito até que isso aconteça!
51 In nâgâegaŋ an kasa kume totogalen koge ke manâip, ma? Yek, neŋ keyet penaŋ zema nâit, neŋ am kalalaŋgalen koban.
51 Vocês pensam que eu vim trazer paz ao mundo? Pois eu afirmo a vocês que não vim trazer paz, mas divisão.
52 Kan kapiyet yaŋbemti am mka kwepgat makukuŋin 5 ya kalaŋti an tugaŋ nembet ma an zulaŋ nembet nembet tati kasa kasa mbep.
52 Porque daqui em diante uma família de cinco pessoas ficará dividida: três contra duas e duas contra três.
53 Sakam kegogak biwineyaŋ nemuŋine ekŋenmak kasa kasa mbep. Ma naniŋaŋ apmaŋgat mamaŋmak naniŋaŋ nemuŋaŋgat imbiŋaŋmak kasa kasa mbe. Âe yaŋaŋ kapigogat, ekŋenmagen notnaŋaŋ nâgât nâmkiŋpeme notnaŋaŋ ku nâmkiŋpewep keyepm set sakam kegok sokbewe.”
53 Os pais vão ficar contra os filhos, e os filhos, contra os pais. As mães vão ficar contra as filhas, e as filhas, contra as mães. As sogras vão ficar contra as noras, e as noras, contra as sogras.
54 Âpme Zisasiyaŋ am maŋge temaŋ ekŋengat kapigok diindoye, “In kasup towewetnaset zanza sop kume in sakwep penaŋ, ‘Map tosâpm,’ manzeip. In kegok zeme penaŋ masokbein.
54 Jesus disse também ao povo:
55 Ma tâgâyaŋ baeset keyetnaŋ kwapme beme in, ‘Kasup tasâpm,’ manzeip. In kegok zeme penaŋ masokbein.
55 E, quando sentem o vento sul soprando, dizem: “Vai fazer calor.” E faz mesmo.
56 In an zet nambalam zutmak zenze! In kululuŋ ma msat egegalen sakamaŋ ekti eknâm mamip keyaŋgut kwitnaŋ kwitnaŋ alak tasokbein kapiyelen yaŋaŋ ku maeknâmâtâlip.”
56 Hipócritas! Vocês sabem explicar os sinais da terra e do céu. Então por que não sabem explicar o que querem dizer os sinais desta época?
57 Zisasiyaŋ zet ewe kapigok tusum zeye, “Neŋ nâyawen inmagen zet weyayaŋaŋ set katnaŋ kapiyaŋ ku tazin.
57 E Jesus terminou, dizendo:
58 Ke kapigok weyaŋ bep, inmagengatnaŋ an ŋen zet muluwen aik mebep beme ewe zet mulup mimi mkaen mebepiŋ tati igalen mânepgalen zet ke weyaŋbalup. Mneti geŋ zet nânâ an ekmagen gaik mepme egaŋ an dakutum ekŋengat belinan geme an dakutum ekŋenaŋ mka katikŋan kekgewep.
58 Se alguém fizer uma acusação contra você e levá-lo ao tribunal, faça o possível para resolver a questão enquanto ainda está no caminho com essa pessoa. Isso para que ela não o leve ao juiz, o juiz o entregue ao guarda, e o guarda ponha você na cadeia.
59 Neŋ zema nâmbak, geŋ mka katikŋaŋ towewepiŋ ewe belakŋaŋ tati mânep dopmaŋ sambe indamane delaŋ zewe mneti mka katikŋaŋ kwesiŋ kwesiŋ mamayelen gewepgat.”
59 Eu lhe afirmo que você não sairá dali enquanto não pagar a multa toda.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.