Lucas 11
Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs VC
1 Âpme kan ŋengat Zisasiyaŋ mundum ŋen metati tadundumaŋge. Ya dundum delaŋ zeme nembaŋane ŋenaŋ egat yaŋkwesiye, “Amobotnaŋ, geŋ dundundu set katnaŋ ŋen Zânaŋ nembaŋane zemzikat indayenok zemzikat ndasenik.”
1 Um dia, num certo lugar, estava Jesus a rezar. Terminando a oração, disse-lhe um de seus discípulos: Senhor, ensina-nos a rezar, como também João ensinou a seus discípulos.
2 Zeme egaŋ diindoye, “In dundundu sakam kapigok dunduwep: Bien, nin gâgât kwidi mmotnuwen kogogak am sambeyaŋ mmobogat dundunup. Geŋ kot nin sambe ndadamuŋ mi.
2 Disse-lhes ele, então: Quando orardes, dizei: Pai, santificado seja o vosso nome; venha o vosso Reino;
3 Geŋ alak tu meu nnaŋgat weŋnok niniyet ndasenik.
3 dai-nos hoje o pão necessário ao nosso sustento;
4 Nin am ekŋenaŋ myuŋgum ndandaŋaŋ makatikpenup sepem kegogak geŋ ningalen yomm katikpe. Yomgalen tetimaemaeyaŋ ndatime ku katikndewanik. Windendi ndamane bekananen ku towebanup.”
4 perdoai-nos os nossos pecados, pois também nós perdoamos àqueles que nos ofenderam; e não nos deixeis cair em tentação.
5 Zisasiyaŋ kegok zemti nembaŋane kapigok diindoye, “Inmagengatnaŋ am ŋenaŋ tambusutnan notnaŋ ŋenmagen medak beme meti set toŋtoŋ kumti zenak, ‘Notn, gâlen nupmamaŋ tuk nasenigaŋ dopmaŋ gawap.
5 Em seguida, ele continuou: Se alguém de vós tiver um amigo e for procurá-lo à meia-noite, e lhe disser: Amigo, empresta-me três pães,
6 Nâlen notn ŋen set teepmaŋ koti kotapme neŋ meu eksasayelen ŋen ku tatnain!’
6 pois um amigo meu acaba de chegar à minha casa, de uma viagem, e não tenho nada para lhe oferecer;
7 Geŋ kegok zewek beme nodi keyaŋ mka keŋan tati kapigok zenak, ‘Geŋ nabutetepiŋ, sekekek kekpeya ma nemban ma nen ma imbin nsakwep mundumen meluk tawenup. Neŋ wati kwitnaŋ ŋen ku gasap.’
7 e se ele responder lá de dentro: Não me incomodes; a porta já está fechada, meus filhos e eu estamos deitados; não posso levantar-me para te dar os pães;
8 Yaŋgut neŋ kapigok diindowi, geŋ egat notnaŋ ya egaŋ ku wati gamukulem mgenak. Yaŋgut geŋ yaŋkwesiŋ giŋgiŋ mbek beme egaŋ ŋep wati nupmamaŋgat zewek ke ŋep mganak.
8 eu vos digo: no caso de não se levantar para lhe dar os pães por ser seu amigo, certamente por causa da sua importunação se levantará e lhe dará quantos pães necessitar.
9 Âpme neŋ dundundu mimiyelen set katnaŋ ingat bemzenze zet tuk kapigok diindowi: Kawawaŋgat dundum same kwitnaŋ kwitnaŋ indawe. Ma timamat mulup mti penaŋaŋ aikbep ma ŋanda kasaŋ kume set kwaselemti kwitnaŋ kwitnaŋ indawe.
9 E eu vos digo: pedi, e dar-se-vos-á; buscai, e achareis; batei, e abrir-se-vos-á.
10 Mandunduiwaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ matip. Matimaliwaŋ penaŋaŋ maaigip ma ŋanda kasaŋ makuiwaŋ sekekek kweselemindamti kwitnaŋ kwitnaŋ maindain.”
10 Pois todo aquele que pede, recebe; aquele que procura, acha; e ao que bater, se lhe abrirá.
11 Dundunduyelen zet ŋen ewe kapigok zeye, “Inmagengatnaŋ an ŋenaŋ nembayet biwin tatnak beme nemuŋaŋaŋ meuyet mti aŋgalayet yaŋkwesime nombe kukŋaŋbeŋ ku masain.
11 Se um filho pedir um pão, qual o pai entre vós que lhe dará uma pedra? Se ele pedir um peixe, acaso lhe dará uma serpente?
12 Ma egaŋ sakokolok katnaŋgat yaŋkwesime lanzi ku masain.
12 Ou se lhe pedir um ovo, dar-lhe-á porventura um escorpião?
13 In am bekanaŋ penaŋ ya nemunambaŋin kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ maindapelaŋguip. Âpme Biwin kululuŋen ek An dolakŋaŋ penaŋ. Egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ biwineyaŋ nemba maindaip ke sebempemti mobotnaŋ penaŋ indaweyeyepm in Kawawaŋgat Emetak Teŋ ndandayelen dundum same egaŋ Emetak Teŋ ŋep indawe.”
13 Se vós, pois, sendo maus, sabeis dar boas coisas a vossos filhos, quanto mais vosso Pai celestial dará o Espírito Santo aos que lho pedirem.
14 Am ŋen we bekanaŋmak mamti zet ku manzemtan. Ek an kopa ya Zisasiyaŋ we bekanaŋ mâpeye. We bekanaŋaŋ kwawepme an keyaŋ yaŋbemti zet zeye. Kegok sokbeme am sambeyaŋ nâmtemtem mbien
14 Jesus expelia um demônio que era mudo. Tendo o demônio saído, o mudo pôs-se a falar e a multidão ficou admirada.
15 yaŋgut am notnaŋaŋ zewien, “Zisas ek we bekanaŋ ekŋengalen ŋeŋaŋ bembeŋinaŋ kwitnaŋ Beelsebul egaŋ winde same we bekanaŋ tazemindein.”
15 Mas alguns deles disseram: Ele expele os demônios por Beelzebul, príncipe dos demônios.
16 Kegok zeme am notnaŋaŋ Zisas tetipemti eegalen ma egaŋ menok notnaŋ mme Kawawaŋ ekmak penaŋ tazin ke nâmti egat yaŋkwesiwien.
16 E para pô-lo à prova, outros lhe pediam um sinal do céu.
17 Âpme Zisasiyaŋ ekŋengat nânâŋinan zekukuŋaŋ mbiengapm kapigok diindoye, “Am maŋge ŋenaŋ ilinak kalaŋti maŋge ŋen maŋge ŋen bemtati maom kwaom mbiek beme ekŋenaŋ kwesiŋ ku mambiek ma ekŋenaŋ mama mimiŋinaŋ kileŋ bewiek. Sepem kegogak awembiŋ ma nemunambaŋine ekŋenaŋ ilinak kalaŋbiek beme ekŋengalen mama mimiŋinaŋ kileŋ benak. Neŋmak Sadaŋmak kasa kasa mamilup kogogapmti Sadaŋaŋ winde name egalen winde kumatotogat winde ku nanak.
17 Penetrando nos seus pensamentos, disse-lhes Jesus: Todo o reino dividido contra si mesmo será destruído e seus edifícios cairão uns sobre os outros.
18 Eneyet Sadaŋgalen maŋgeyaŋ kalaŋti ilinak maom kwaom mbiek beme ekŋenaŋ windemak ŋep ku tabiek.
18 Se, pois, Satanás está dividido contra si mesmo, como subsistirá o seu reino? Pois dizeis que expulso os demônios por Beelzebul.
19 Âpme neŋ Beelsebul egalen windeyet we bekanaŋ mamâtindeyap zeyoyepmti kwiyaŋ nembaŋine winde indame we bekanaŋŋ mâtindewep, Beelsebul egalen windeyet ma Kawawaŋgalen windeyet mamâlip? Ilinaŋgat nembaŋineyaŋ we bekanaŋ mâlo keyaŋ in zekuku miyo ke mme penaŋepiŋ bep. Eneyet nembaŋinenaŋ yaŋaŋin msokbeyo.
19 Ora, se é por Beelzebul que expulso os demônios, por quem o expulsam vossos filhos? Por isso, eles mesmos serão os vossos juízes!
20 Wa ke Beelsebulgalen windeŋaŋ yek. Kawawaŋgalen Emetagaŋ manapmukulem mme we bekanaŋ maindamâlap. Kapiyaŋ msokbemindainen Kawawaŋgalen zemâtâtâtgat katnaŋ mama keyelen winde ke alak inmagen kapi tazin.
20 Mas se expulso os demônios pelo dedo de Deus, certamente é chegado a vós o Reino de Deus.
21 Âpme an windeŋaŋbeŋ ŋenaŋ kasayet damuŋ msâgât timbiŋaŋ weyaŋti mkaŋaŋ damuŋ mnagen mkaŋaŋ dolakŋaŋ tadak.
21 Quando um homem forte guarda armado a sua casa, estão em segurança os bens que possui.
22 Yaŋgut an windeŋaŋbeŋ penaŋ ŋenaŋ koti an ke kumsagapmti timbiŋaŋ namukulem msem nâyeyeen ke, ‘Kambu titi an ke mtopesap,’ nâmti mgeyaŋgut egalen kwitnaŋ kwitnaŋ ke ma milawatnaŋ kambu tiye. Timeti notnane ekŋenmak kalakumti tiwien.
22 Mas se sobrevier outro mais forte do que ele e o vencer, este lhe tirará todas as armas em que confiava, e repartirá os seus despojos.
23 An ŋenaŋ neŋmak ku mambe beme ek nâgât kasan.
23 Quem não está comigo, está contra mim; quem não recolhe comigo, espalha.
24 We bekanaŋaŋ an keŋangatnaŋ kwaweti msat tuŋgupman mundum tatagat timati mundum ŋen ku aige. Keyepmti ikŋaŋgat kapigok otnâye, ‘Mkan eweŋan pemti koban keyegak gilik zem meti eksap.’
24 Quando um espírito imundo sai do homem, anda por lugares áridos, buscando repouso; não o achando, diz: Voltarei à minha casa, donde saí.
25 Kegok zemti gilik zem meti egeen mka ke belak weyaŋti kaput peme toŋepiŋ tage.
25 Chegando, acha-a varrida e adornada.
26 Keyepmti met we bekanaŋ notnane 7 ekŋen keyaŋ bekanaŋ penaŋ ek sebempeip ekŋen ke indatime kot keyegak tatat mimi mbien. Kegok sokbeme an ke eweŋan bekananik maaŋgewan bekanaŋ penaŋ bemtazin.”
26 Vai então e toma consigo outros sete espíritos piores do que ele e entram e estabelecem-se ali. E a última condição desse homem vem a ser pior do que a primeira.
27 Âpme Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme imbi ŋen am maŋge tabien ekŋengat tuŋguwinan tati Zisasiyet kapigok zeye, “Imbi geŋ gambage ma nam gaye egaŋ oloŋen penaŋ mbe!”
27 Enquanto ele assim falava, uma mulher levantou a voz do meio do povo e lhe disse: Bem-aventurado o ventre que te trouxe, e os peitos que te amamentaram!
28 Kegok zeme Zisasiyaŋ imbi keyet kapigok dunduye, “Geŋ kegok zenik, âpme nen nâyawen am Kawawaŋgalen zezapat dolakŋaŋ nâmti maŋgawepup ekŋenaŋ oloŋen penaŋ mbep.!”
28 Mas Jesus replicou: Antes bem-aventurados aqueles que ouvem a palavra de Deus e a observam!
29 Âpme am sambeyaŋ koondakbienen kan keyet Zisasiyaŋ zet ewe tusumti kapigok ekŋengat diindoye, “Am alak kan kapiyet talip in bekanaŋ penaŋ ma Kawawaŋgat ku nâmkiŋpeip! In neŋ menok ŋen mma eegat nâmti manayaŋkwesip. Yaŋgut in menok ŋen ku ekbep. Piliŋ kwewetaŋ Kawawaŋgalen golaŋ zenze an itnaŋaŋ kwitnaŋ Zonamagen sokbeye keboŋ bam ekbep.
29 Afluía o povo e ele continuou: Esta geração é uma geração perversa; pede um sinal, mas não se lhe dará outro sinal senão o sinal do profeta Jonas.
30 Ke kapigok golaŋ zenze an Zonayaŋ Ninewe msalen keŋ gilik zenzeyet zeye keyet piliŋ beye sepem kegogak Angat Nemuŋaŋ neŋ am alak talip in kapimagen nen piliŋ beyap. Ninewe ekŋenaŋ keŋ gilik zenzeyelen zet Zonayaŋ mediindome keŋin gilik zeye. Âpme neŋ inmagen keŋin gilik zenzeyet diindoma keŋin gilik zeme nâmkiŋpepemak mamayelen nâmti tadiindoyap.
30 Pois, como Jonas foi um sinal para os ninivitas, assim o Filho do Homem o será para esta geração.
31 Âpme itnaŋaŋ baenen imbi mobotnaŋ Siba msalengatnaŋ egaŋ beŋaŋgatnaŋ amobotnaŋ Solomon nânâŋaŋ temaŋ ke eksâgât nâmti koge. Âpme neŋ amobotnaŋ Solomon ek sebempeyap. Yaŋgut neŋ ingat tuŋguwinan pi tati mulup mma in keŋinan ku mkipmaŋ benemti yominaŋgatnaŋ ku gilik zeip. Keyepmti imbi mobotnaŋ Siba msalengatnaŋ eaŋ Kawawaŋgat zikatnan zemindoween, ‘Neŋ beŋangatnaŋ Solomon etaŋ eksât koban âpme in Zisas sokŋan tazinaŋgut in yaŋaŋ ku ekmâtâlipgapmti keyaŋ ingalen yom temaŋ bein.’
31 A rainha do meio-dia levantar-se-á no dia do juízo para condenar os homens desta geração, porque ela veio dos confins da terra ouvir a sabedoria de Salomão! Ora, aqui está quem é mais que Salomão.
32 Âpme Zonayaŋ zet zapat dolakŋaŋ Ninewe am ekŋen diindoyeen yomengatnan keŋin gilik zem mâpme delaŋ zeye keyet dopmaŋ dolakŋaŋ Kawawaŋaŋ indawe. Ma ekŋenaŋ Kawawaŋgat zikatnan in zemindowep. Enenogat neŋ alak inmagen pi tati Zona mobotnaŋ penaŋ sebempemti tapma in nâlen zet zapatn dolakŋaŋ nâmti ewe yomengatnaŋ ku gilik zeip. Keyepmti dopmaŋ bekanaŋ temaŋ inmagen sokbewe.
32 Os ninivitas levantar-se-ão no dia do juízo para condenar os homens desta geração, porque fizeram penitência com a pregação de Jonas. Ora, aqui está quem é mais do que Jonas.
33 Âpme amnaŋ lam koŋ bemti menzimaŋ dukŋan ku makwalapenup. Nin lam koŋti munduman tatatnanen sosok sapemann tapme mbusatnaŋ beme amnaŋ ekti mka keŋan makwalip.
33 Ninguém acende uma lâmpada e a põe em lugar oculto ou debaixo da amassadeira, mas sobre um candeeiro, para alumiar os que entram.
34 An ŋen ek nâmamaŋaŋ Kawawaŋmagen bemti mamain ek busatnanen mamaingapmti keŋan ma sekŋaŋ busatnanen talip. Mme an ŋen ek nâmamaŋaŋ Kawawaŋmagen ku mambein an ke tembusosogen mamain kegok zenzeyelen. Keyaŋgut, ‘Neŋ ŋep Kawawaŋ mâti mamti naman kwitnaŋ kwitnaŋ msatgalen kogogak timambap,’ an keyaŋ kogok zein beme ek tambusosogen penaŋ tazin.
34 O olho é a lâmpada do corpo. Se teu olho é são, todo o corpo será bem iluminado; se, porém, estiver em mau estado, o teu corpo estará em trevas.
35 Weyaŋ ekmâtâbep. Mti zikalin ekpeme Kawawaŋmagen mebe keyaŋ keŋin sekŋin mme busatnaŋaŋmak bewe. Kogok ku mbep beme tembusosogen keŋin ma sekŋin pesak pewe.
35 Vê, pois, que a luz que está em ti não sejam trevas.
36 Âpme keŋinan busatnaŋ tisâgât indembein ekŋenaŋ zet zapat penaŋ ke tip ma busatnaŋ kogogak tip eneyet neŋ busatnaŋ ma zet zapat penaŋ. Sepem keyet kataŋ lamaŋ mka keŋan mbusatnaŋ mambein kegok mbe.”
36 Se, pois, todo o teu corpo estiver na luz, sem mistura de trevas, ele será inteiramente iluminado, como sob a brilhante luz de uma lâmpada.
37 Âpme Zisasiyaŋ zet kegok zemdelaŋ zeme Palisi an ŋenaŋ Zisas egalen mkaen tu meu niniyelen zemmandaye. Kegok zeme mka keŋan moweti meu niniyelen mundumen totage.
37 Enquanto Jesus falava, pediu-lhe um fariseu que fosse jantar em sua companhia. Ele entrou e pôs-se à mesa.
38 Ke totati betnaŋ Zuda am ilinaŋgalen zii zelaŋ bet zuluti tu meu niniyelen zenzeŋaŋ ke ku mâti bet zululupiŋ tu meu niŋge keyepm Palisi an keyaŋ ke ekti nâmtemtem mge.
38 Admirou-se o fariseu de que ele não se tivesse lavado antes de comer.
39 Kegok otnâme Zisasiyaŋ egat nânâŋaŋ ekmâtâti kapigok dunduye, “In menzim sekŋaŋ etaŋ manzulupme keŋanen zulupiŋ mme meu pâpmaŋ melesiŋ matazin. Ingalen mama mimiŋin sepem menzim keboŋ. In amgat zikalinan an pembenaŋnok mamaip yaŋgut keŋinan kambu ma sekgalen eiyak kwitnaŋ kwitnaŋaŋ bemisik wen.
39 Disse-lhe o Senhor: Vós, fariseus, limpais o que está por fora do vaso e do prato, mas o vosso interior está cheio de roubo e maldade!
40 Wakae, inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe. In an kileŋ penaŋ. In zigok otnâip? Kawawaŋaŋ menzim sekŋaset weyaŋti egaŋ kegogak keŋaset weyaŋge, ma?
40 Insensatos! Quem fez o exterior não fez também o conteúdo?
41 Yaŋgut menzim ma pelep keŋan kwilekiyaŋ tazin ke timti am tototnaŋ ekŋen indawep. Kegok mme kwitnaŋ kwitnaŋ sambe inmagen kwetetepmaŋ bewe.
41 Dai antes em esmola o que possuís, e todas as coisas vos serão limpas.
42 Wakae, Palisi inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe! In kwilekiki isikŋaŋ sikokok ma suŋem saŋgo muluwengatnaŋ ma soŋgom ekŋen keboŋgalen maŋge 10magengatnaŋ maŋge kwep ke Kawawaŋgat masaip. Yaŋgut in Kawawaŋmagen kwetetepmaŋ mama ku mamaip ma ek gogot ku mampep. Egat ke mti keyet palaŋan kwitnaŋ kwitnaŋ isisikŋaŋ kegogak mbep.
42 Ai de vós, fariseus, que pagais o dízimo da hortelã, da arruda e de diversas ervas e desprezais a justiça e o amor de Deus. No entanto, era necessário praticar estas coisas, sem contudo deixar de fazer aquelas outras coisas.
43 Wakae, Palisi inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe! In sesewat mkaengalen mundum totatat dolakŋaŋ ilin ombempepeŋan etaŋ matotalip. Ma amnaŋ bem kwiti kwiti munduman indikti indamukume nâme mobotnaŋ bembeyet manâip.
43 Ai de vós, fariseus, que gostais das primeiras cadeiras nas sinagogas e das saudações nas praças públicas!
44 Wakae, inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe! In sum piliŋaŋ ma elimiakŋaŋpiŋ tapme am sambumbuŋan tazin ke nânâpiŋ amnaŋ dukŋan mamelip. Ma ingalen keŋin bekanaŋ penaŋ ke amnaŋ sekŋinaset ku maegip. Amnaŋ sum dukŋan egapiŋ mamelip sepem keboŋ.”
44 Ai de vós, que sois como os sepulcros que não aparecem, e sobre os quais os homens caminham sem o saber.
45 Âpme an zii zet zikat indanda ekŋenmagengatnaŋ ŋenaŋ Zisasiyet kapigok dunduye, “An zikat indanda, geŋ zet zenik keyaŋ nin kegogak mtotndein!”
45 Um dos doutores da lei lhe disse: Mestre, falando assim também a nós outros nos afrontas.
46 Kegok zeme Zisasiyaŋ zeye, “Wakae, an zii zet zikat indanda inmagen kegogak bekanaŋ penaŋ sokbewe! In nukŋaŋ sambe timbemâti am ekŋengat dukŋinan bemindeme ekŋenaŋ taolapme ilin belak kakanemuŋ bet bugan kukupiŋ mamaip.
46 Ele respondeu: Ai também de vós, doutores da lei, que carregais os homens com pesos que não podem levar, mas vós mesmos nem sequer com um dedo vosso tocais os fardos.
47 Wakae, inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe! In nanzaŋ temaŋ dukŋan meluwaŋ kumpemti yeŋsokŋineyaŋ golaŋ zenze an indowien ekŋengat suminanen bempewien.
47 Ai de vós, que edificais sepulcros para os profetas que vossos pais mataram.
48 Ma yeŋsokŋine ekŋenaŋ golaŋ zenze an indokwebien ke nâmti, ‘Ŋep,’ zeip keyepmti in sumin elimiak pembenaŋ mamiakpeip.
48 Vós servis assim de testemunhas das obras de vossos pais e as aprovais, porque em verdade eles os mataram, mas vós lhes edificais os sepulcros.
49 Âpme Kawawaŋ an nânâŋaŋ temaŋ egaŋ kapigok zeye, ‘Neŋ golaŋ zenze an ma an zet zenze ekŋenmagen indema kopme notnaŋ indome gakiwep ma notnaŋ sisipeŋpeŋ mimindawep.’
49 Por isso, também disse a sabedoria de Deus: Enviar-lhes-ei profetas e apóstolos, mas eles darão a morte a uns e perseguirão a outros.
50 Ingat yeŋsokŋineyaŋ kan Kawawaŋaŋ msat ma kululuŋ weyaŋgeen keyetnan yaŋbemti golaŋ zenze an ekŋen indokwebiengat dopmaŋ alak talip in Kawawaŋaŋ musuwet indesâpm.
50 E assim se pedirá conta a esta geração do sangue de todos os profetas derramado desde a criação do mundo,
51 Ke yaŋbembeŋaŋ baenen Keinaŋ meniŋaŋ Abel kume gakiye ma keyetnaŋ mamkwati Zakalaya ek sesewat mka temaŋgalen sisak ma kambuk mka teŋ tuŋguwidan amnaŋ nanzaŋaŋ kume gakiye. Neŋ penaŋ zema nâit, am alak talip in keyet dopmaŋ Kawawaŋaŋ indame puwep!
51 desde o sangue de Abel até o sangue de Zacarias, que foi assassinado entre o altar e o templo. Sim, declaro-vos que se pedirá conta disso a esta geração!
52 Wakae, an zii zet zikat indanda inmagen bekanaŋ penaŋ sokbewe! In Kawawaŋgalen zet penaŋ amnaŋ nânâyet kwatapemti ku mamkawaŋ beip. In zet penaŋ ke ku mkipmaŋ bemti am kegogak zemkulumindeme ekŋenaŋ zet penaŋ ke ku nâmkiŋpewien!”
52 Ai de vós, doutores da lei, que tomastes a chave da ciência, e vós mesmos não entrastes e impedistes aos que vinham para entrar.
53 Kegok zemdelaŋ zemti Zisasiyaŋ Palisi an keyelen mkaengatnaŋ toti pem ŋen mege. Âpme kan kataŋ Zisasiyaŋ am zet zapat mandiindome zii zet zikat indanda ma Palisi ekŋenaŋ kot ek mtopepeyelen zet zemti yaŋkwesisi sambe sepem igak igak mayaŋkwesimtemien.
53 Depois que Jesus saiu dali, os escribas e fariseus começaram a importuná-lo fortemente e a persegui-lo com muitas perguntas,
54 Ma ekŋenaŋ egat yaŋaŋ m ekti tetipemti zet bekanaŋ ekŋengalen zii zelen tazinen ŋen mtopeme eknâmti zelen pepeyelen keyet mamtemien.
54 armando-lhe desta maneira ciladas, e procurando surpreendê-lo nalguma palavra de sua boca.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.