Hebreus 11

Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs ARA

Sair da comparação
ARA Almeida Revista e Atualizada 1993
1 Bamgat kwitnaŋ kwitnaŋ titiyet buŋam zapatnaŋ diindondoŋaŋ keyet webemti damuŋ mama ma kwitnaŋ kwitnaŋ zikalaŋ eekpiŋ belak keŋaŋ etaŋ nâmkaliŋ bemti mama keyaŋ nâmkiŋpepe penaŋ bein.
1 Ora, a fé é a certeza de coisas que se esperam, a convicção de fatos que se não veem.
2 Kawawaŋgalen am eweŋan baen mamkwabien ekŋengalen nâmkiŋpepe sepemaŋ keboŋ mti mame Kawawaŋaŋ keyet nâmindeme dolakŋaŋ beye.
2 Pois, pela fé, os antigos obtiveram bom testemunho.
3 Kululuŋ ma msat kapi Kawawaŋaŋ zeme sokbeye. Zet ke nâmkiŋpepemak mamti yaŋaŋ manâmâtâtnup. Kwitnaŋ kwitnaŋ tapme eknup kapi Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ku weweŋaŋgatnaŋ mme sokbeye.
3 Pela fé, entendemos que foi o universo formado pela palavra de Deus, de maneira que o visível veio a existir das coisas que não aparecem.
4 Abel ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepm Kawawaŋgat sâpe sâpe bumsame Kawawaŋaŋ ekme ŋep beme datnaŋ Kein egalen ektakalimpeye. Abel nâmkiŋpepeŋaŋgapmti Kawawaŋaŋ an teŋ zemti sâpe sâpeŋaŋ kogogak nâme dolakŋaŋ beye. Abelaŋ gakiye yaŋgut egalen nâmkiŋpepeŋaŋaŋ nin ekti mâbâgat sepem matazin.
4 Pela fé, Abel ofereceu a Deus mais excelente sacrifício do que Caim; pelo qual obteve testemunho de ser justo, tendo a aprovação de Deus quanto às suas ofertas. Por meio dela, também mesmo depois de morto, ainda fala.
5 Inok ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti Kawawaŋ ek ku gakikiyet nâmpemti sekŋaŋ melesiŋ wati mowege. Kawawaŋaŋ kegok mme am ekŋenaŋ egat timabien. Ewe kululuŋen mobopiŋ tapme Kawawaŋaŋ egat nâmkiŋpepeŋaŋgat nâme dolakŋaŋ penaŋ beye.
5 Pela fé, Enoque foi trasladado para não ver a morte; não foi achado, porque Deus o trasladara. Pois, antes da sua trasladação, obteve testemunho de haver agradado a Deus.
6 Nin nâmkiŋpepepiŋ maman Kawawaŋaŋ ningat nâme dolakŋaŋ ku bewe. Nin Kawawaŋ mamain ke penaŋ nâmkiŋpewanup mme am ek aiksâgât windeŋaŋbeŋ matimalip ekŋen egaŋ tosa dolakŋaŋaŋ maindain.
6 De fato, sem fé é impossível agradar a Deus, porquanto é necessário que aquele que se aproxima de Deus creia que ele existe e que se torna galardoador dos que o buscam.
7 Noa ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ bam sokbewe keyet golaŋaŋ zemsokbemsame nâŋge. Dundume ek pedondom samti sip kwep ekŋen alik mamayet nâmti waŋga walage. Kegok mge keyaŋ msat kataŋgalen am bekanaŋ mimi toŋaŋ kegok msokbeye. Noa nâmkiŋpepeŋaŋgapmti Kawawaŋaŋ, “An teŋ,” kwitnaŋ kegok kuye.
7 Pela fé, Noé, divinamente instruído acerca de acontecimentos que ainda não se viam e sendo temente a Deus, aparelhou uma arca para a salvação de sua casa; pela qual condenou o mundo e se tornou herdeiro da justiça que vem da fé.
8 Abalaam ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti Kawawaŋaŋ msatnaŋ yaŋaŋ pemti msat ŋen met titiyet zempeme egaŋ zetnaŋ gawepuye. Mti msat deset sasayet zeye ke egaŋ nânâpiŋ belak etaŋ zetnaŋ gawepumti mege.
8 Pela fé, Abraão, quando chamado, obedeceu, a fim de ir para um lugar que devia receber por herança; e partiu sem saber aonde ia.
9 Nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti msat zetik mpeye ke mege. Ke lueŋ maneti mesâtnok mka zegwem zegwem walati ke mawemtan. Aisakmak Zekop eget msat keyet Kawawaŋaŋ zetik mimidendeŋaŋgapmti sepem kegogak mbun.
9 Pela fé, peregrinou na terra da promessa como em terra alheia, habitando em tendas com Isaque e Jacó, herdeiros com ele da mesma promessa;
10 Abalaam ek mka tatat katikŋaŋ kululuŋen Kawawaŋaŋ timbilaŋge mpemti walatpeye ke sasayet nânâŋ mamamtan.
10 porque aguardava a cidade que tem fundamentos, da qual Deus é o arquiteto e edificador.
11 Sela ek nâmkiŋpepemak mamti imbi ilip penaŋ ke beye yaŋgut Kawawaŋaŋ menok mme egaŋ nemba kambakmak tage. Sela egaŋ kapigok nâŋge, “Kawawaŋaŋ zetik mam ke penaŋaŋmak etaŋ masokbein yaŋ nemba sokbembeyet buŋam zapat zeye ke penaŋaŋ sokbewe.”
11 Pela fé, também, a própria Sara recebeu poder para ser mãe, não obstante o avançado de sua idade, pois teve por fiel aquele que lhe havia feito a promessa.
12 Keyepmti an kwewetaŋ ke am ambet munzunzuŋgalen windeŋaŋ delaŋ zeye yaŋgut ekmagengatnaŋ nemba sokbem sambeleŋbien kululuŋen wenzim ma nembuyelen gambibik tazin amnaŋ ku maiiŋgalen nemboŋ am keyet sepem sokbewien.
12 Por isso, também de um, aliás já amortecido, saiu uma posteridade tão numerosa como as estrelas do céu e inumerável como a areia que está na praia do mar.
13 Am ekŋen keyaŋ nâmkiŋpepemak mamti gakimâpme delaŋ zeye. Kwitnaŋ kwitnaŋ zetik mimindendeŋaŋ ke belak beŋan daenen tapme ekbienaŋgut ku timti ewe belak etaŋ oloŋen palen nâmkiŋpepemak mamtemien. Kogok mti yaŋaŋin pigok ekbien, “Nin msat kapi belak lueŋ ma am mukup mamanup.”
13 Todos estes morreram na fé, sem ter obtido as promessas; vendo-as, porém, de longe, e saudando-as, e confessando que eram estrangeiros e peregrinos sobre a terra.
14 Am zet keboŋ manzeip ekŋenaŋ msat mamaip ke pemti met msalin penaŋ ŋen aiikgalen manâip.
14 Porque os que falam desse modo manifestam estar procurando uma pátria.
15 Mti ilinaŋgalen mka msalin pemti kobien keyet ku nâmbien. Keyet nâmbiek ze gilik zemti mesât nâmbiegen ŋep mebiek.
15 E, se, na verdade, se lembrassem daquela de onde saíram, teriam oportunidade de voltar.
16 Kogok mmamti ekŋenaŋ mka tatat katikŋaŋ ke met titiyet keŋin temaŋ tage. Kululuŋen tazin keyet nâpeŋ mambien. Keyepm Kawawaŋ ek ekŋengalen Kawawaŋ kegok zewanek keyet nâme bekanaŋ ku benak. Enenogat egaŋ ekŋengat mka temaŋ ŋen aikindawe.
16 Mas, agora, aspiram a uma pátria superior, isto é, celestial. Por isso, Deus não se envergonha deles, de ser chamado o seu Deus, porquanto lhes preparou uma cidade.
17 Abalaam ek nâmkiŋpepemak mame Kawawaŋaŋ yaŋaŋ mekme egaŋ Aisak sâpe sâpe bumbuyet sisak palen mobempeme tage. Egaŋ zetik keyet penaŋ Aisak nâŋge yaŋgut nemuŋaŋ kwewetaŋ ke Kawawaŋgat sasâgât mge.
17 Pela fé, Abraão, quando posto à prova, ofereceu Isaque; estava mesmo para sacrificar o seu unigênito aquele que acolheu alegremente as promessas,
18 Kawawaŋaŋ zetik pigok msaye,
18 a quem se tinha dito: Em Isaque será chamada a tua descendência;
19 Abalaamaŋ ke kapigok nâmti mge, “Kawawaŋ ek am gakikiŋaŋ mme wawatgalen windeŋaŋ tazin keyepmti gakinak ze naman Kawawaŋaŋ gilik zemti gakikiengatnaŋ ŋep mme watnak.” Ŋen kapigok mene zewanek, nemuŋaŋ sâpe sâpe mundumengatnaŋ watoge ke gakikiŋaŋgatnaŋ mwage sepem beye.
19 porque considerou que Deus era poderoso até para ressuscitá-lo dentre os mortos, de onde também, figuradamente, o recobrou.
20 Aisak ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti egaŋ Isâ ma Zekop zemgwatnaŋ zet mimidamti kwitnaŋ kwitnaŋ bam sokbemidawe keyet zapatnaŋ diidoye.
20 Pela fé, igualmente Isaque abençoou a Jacó e a Esaú, acerca de coisas que ainda estavam para vir.
21 Zekop ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti gakikiyelen kanaŋ bududuk beme Zosepgat nemulatnene zemgwatnaŋ zet mimitdamti toŋge palen tati Kawawaŋ pedondom saye.
21 Pela fé, Jacó, quando estava para morrer, abençoou cada um dos filhos de José e, apoiado sobre a extremidade do seu bordão, adorou.
22 Zosep ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti gakiki kanaŋ sokŋan beme nâmti Islael am ekŋenaŋ Izip msat pemti mebepgat zapatnaŋ diindomti naman mesâtati kasetnaŋ mti mebegat eweŋanek zemâtâtindaye.
22 Pela fé, José, próximo do seu fim, fez menção do êxodo dos filhos de Israel, bem como deu ordens quanto aos seus próprios ossos.
23 Mosesiyet mamaŋ bipmaŋ egelaŋ nâmkiŋpepemak mambun keyepmti nemba sokbeme egelaŋ nemba ke nemba notnaŋ ekŋen nemboŋ yek keyepmti egomti Izip ekŋengalen amobotnaŋgalen zemkaliŋ bembe keyet kiŋgagapiŋ eyoŋga tuk pi enzilimpemalu matatan.
23 Pela fé, Moisés, apenas nascido, foi ocultado por seus pais, durante três meses, porque viram que a criança era formosa; também não ficaram amedrontados pelo decreto do rei.
24 Moses ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti egaŋ sememti mame am ekŋenaŋ Palao egat nembaŋaŋgat nemuŋaŋ zenzeyet egaŋ keyet nâme wisatnaŋmak beye.
24 Pela fé, Moisés, quando já homem feito, recusou ser chamado filho da filha de Faraó,
25 Egaŋ Kawawaŋgalen am ekŋenmak kot tusumti nukŋaŋ pupuyelen nâmti ekŋenmak tusuye. Egaŋ mama mimi bekanaŋgalen tikŋaŋ seleset mâti kan belaknik bugan oloŋen mimiyet nâme ŋep ku beye.
25 preferindo ser maltratado junto com o povo de Deus a usufruir prazeres transitórios do pecado;
26 An Kilaisiyaŋ nukŋaŋgatnaŋ indatitiyet zetik mge keyaŋ sindem tiwenok Mosesiyaŋ timti Izip msatgatnaŋ mânep milawatgat tikŋaŋ ku nâye. Enenogat egaŋ maneti bam tosaŋaŋ kululuŋen tiwe keyet nâme mopme maŋge.
26 porquanto considerou o opróbrio de Cristo por maiores riquezas do que os tesouros do Egito, porque contemplava o galardão.
27 Mosesiyaŋ nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti Palaoyelen ŋenzinziŋ keyet nâme betatnaŋ beme Izip msat katikpeye. Egaŋ Kawawaŋ amnaŋ zikalinaŋ ku eekgalen ke egaŋ ekti mimiŋaŋnok ekmagen wetekumti tage.
27 Pela fé, ele abandonou o Egito, não ficando amedrontado com a cólera do rei; antes, permaneceu firme como quem vê aquele que é invisível.
28 Moses ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti Aŋgalalaŋ Kendo tage. Egaŋ zeme Islael am ekŋenaŋ sipsip kumti sipmaŋaŋ sekekegen zulutpemepme ensel egaŋ kasa tim kwati am indome gakikiyelen keyaŋ sip ke ekti nemuŋine yu ekŋen ku indome gakiwien.
28 Pela fé, celebrou a Páscoa e o derramamento do sangue, para que o exterminador não tocasse nos primogênitos dos israelitas.
29 Âpme Islael am ekŋenaŋ nâmkiŋpepemak mambien keyepmti Kawawaŋaŋ zeme Nembu Ŋamaŋaŋ epeemti metat kotat mme msalen imti tu nembet daeneset mowepbien. Âpme Izip am ekŋengalen kasa kuku an ekŋenaŋ keyegak indamâti mowetne zemti metnepeme nembuyaŋ munduman toti indaminziliye.
29 Pela fé, atravessaram o mar Vermelho como por terra seca; tentando-o os egípcios, foram tragados de todo.
30 Islael am ekŋen nâmkiŋpepemak mambien keyepmti Zeliko mka kimbat temaŋ bembuluŋ tati tokwapme kasup mulup mimi 7 kegok mepme kimbat nanzaŋaŋ bembeŋaŋ ke epeem topmâge.
30 Pela fé, ruíram as muralhas de Jericó, depois de rodeadas por sete dias.
31 Imbi set kileŋ mama kwitnaŋ Leap ek nâmkiŋpepemak maŋge keyepmti an zut msat wiliŋgiwun eget indikdamuŋ mimideye. Âpme am zet kululu Islael ekŋenaŋ indowien kan keyet ek aŋgalaŋpewien.
31 Pela fé, Raabe, a meretriz, não foi destruída com os desobedientes, porque acolheu com paz aos espias.
32 Yaŋgut zet zapat notnaŋ Gidion
32 E que mais direi? Certamente, me faltará o tempo necessário para referir o que há a respeito de Gideão, de Baraque, de Sansão, de Jefté, de Davi, de Samuel e dos profetas,
33 Am notnaŋ nâmkiŋpepemak mambien keyepmti am maŋge temaŋ timtot indewien ma am notnaŋ mama mimi teŋgat mulupmaŋ mbien. Ma am notnaŋ Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ ŋen indasât zetik mge. Ma am notnaŋ laiongat dembusekŋan bekekbien.
33 os quais, por meio da fé, subjugaram reinos, praticaram a justiça, obtiveram promessas, fecharam a boca de leões,
34 Am notnaŋ tep temaŋ tazime mme bep zeye ma am notnaŋ kasaŋineyelen gembo kukŋaŋ witikme mege. Ma am notnaŋ windeŋinpiŋ winde indame windeŋinbeŋ tabien. Ma am notnaŋ kasa kukuyen windeŋinbeŋ tati kasa kuwien. Am notnaŋaŋ amobotnaŋ ŋeniyelen kasa kuku an ekŋen windeŋaŋ bemti indamâpme mebien.
34 extinguiram a violência do fogo, escaparam ao fio da espada, da fraqueza tiraram força, fizeram-se poderosos em guerra, puseram em fuga exércitos de estrangeiros.
35 Imbi notnaŋ ekŋengalen nemba gakiwien mme alik bemti wabien. Am notnaŋ kasa ekŋenaŋ indatimti mka katikŋan indemti sekŋin omba penaŋ indom walepme gakikiyelenok penaŋ tabien. Ekŋenaŋ Kawawaŋ bamkumpewien ze kasa ekŋenaŋ ŋep indemti mebiek. Yaŋgut ekŋenaŋ kasa ekŋengalen zet kumti ekŋenaŋ gakikiengatnan wati mama dolakŋaŋ titi keyet nâmti katikŋaŋ bemtabien.
35 Mulheres receberam, pela ressurreição, os seus mortos. Alguns foram torturados, não aceitando seu resgate, para obterem superior ressurreição;
36 Am notnaŋ ekŋen kasa ekŋenaŋ indatimti kwelalin kumti sindiwaŋ indawitikbien. Ma am notnaŋ selin belin tek katikŋaŋaŋ zam indemti mka katikŋan indeme nukŋaŋ pumti tabien.
36 outros, por sua vez, passaram pela prova de escárnios e açoites, sim, até de algemas e prisões.
37 Am notnaŋ ekŋen nanzaŋaŋ indome gakiwien. Am notnaŋ ekŋen sâyaŋ indauluŋme butnaŋ butnaŋ towembien. Am notnaŋ wanam kukŋaŋaŋ indaŋme gakiwien. Am notnaŋ ekŋen kuŋzuŋpeŋ mamti sipsip ma memeyet sekŋinaŋ saŋgumnok ambulut mamtemien. Am notnaŋ sekgalen bandimgat olat olat temaŋ mbien. Âpme am notnaŋ sisipeŋpeŋ mimindawien ma am notnaŋ muluwaŋ bekanaŋ penaŋ mimindawien.
37 Foram apedrejados, provados, serrados pelo meio, mortos a fio de espada; andaram peregrinos, vestidos de peles de ovelhas e de cabras, necessitados, afligidos, maltratados
38 Kegok mme notnaŋaŋ msat ampiŋan mepmambien ma notnaŋaŋ kalaŋ dukŋan motabien ma notnaŋaŋ nanzaŋ enzuŋan wemwat mti mamamtemien. Am msat kapiyelen indikme ekŋen bekanaŋ mimi toŋaŋ bewienaŋgut bekanaŋ toŋaŋ penaŋ am msat kapiyelen.
38 (homens dos quais o mundo não era digno), errantes pelos desertos, pelos montes, pelas covas, pelos antros da terra.
39 Animbi ekŋen ke nâmkiŋpepemak mambien keyepmti ekŋen Kawawaŋgat zikatnan mama mimiŋin dolakŋaŋ penaŋ beye. Yaŋgut Kawawaŋaŋ ekŋen kwitnaŋ kwitnaŋ titiyet zetik mimindaye ke ku tiwien.
39 Ora, todos estes que obtiveram bom testemunho por sua fé não obtiveram, contudo, a concretização da promessa,
40 Enenogat Kawawaŋaŋ ekŋen teŋ kwakwagat eweŋan baen zetik mge ke ekŋengat etaŋ yek. Nin eyo teŋ kwakwagat nâmti zetik mge.
40 por haver Deus provido coisa superior a nosso respeito, para que eles, sem nós, não fossem aperfeiçoados.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Hebreus 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.