Gálatas 4
Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs NVT
1 Neŋ bemzenze zet ŋen ewe kapigok zema nâit. Nemba isikŋaŋ ŋen bipmaŋ gakime sakwep keyegak bipmaŋgalen kwitnaŋ kwitnaŋ keyet toŋaŋ bemti damuŋ ku mamain. Ek anemba isikŋaŋ bugan keyepmti egaŋ kwitnaŋ kwitnaŋaŋ keyet sisiliŋ etaŋ main. Egaŋ ŋep ku damuŋ mimiyelen keyepmti
1 Portanto, pensem da seguinte forma: enquanto não atingir a idade adequada, o herdeiro não está numa posição muito melhor que a de um escravo, apesar de ser dono de todos os bens.
2 bipmaŋ isikŋaŋ egaŋ datnaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ yaloŋ pemti gakiye ke time kwaopme ekdamuŋ mti manepeme nemba isikŋaŋgat bipmaŋaŋ kan beye ke bududuk beme nemba ikŋaŋgat betnan beme ikŋaŋ ekdamuŋ mamin.
2 Deve obedecer a seus tutores e administradores até a idade determinada por seu pai.
3 Eweŋan nin nemba isikŋaŋ keboŋ sisiliŋ nemba bemti zii zet ma Zuda ekŋengalen set sambe notnaŋ bembeŋaŋ keyet kandaŋan meti kapiyaŋ mama kanzizit ŋep aikndasem zemti ke mâti manepemann bam Kilaisiyaŋ koge.
3 O mesmo acontecia conosco. Éramos como crianças; éramos escravos dos princípios básicos deste mundo.
4 Kawawaŋaŋ kan nâmpeye kan ke kopme ikŋaŋgat Nemuŋaŋ penaŋ Zisas ke Zuda imbi ŋeniyet keŋan beme kambakmak tati ambege. Ambepme egaŋ Zuda amgalen zii zet gawepumti mamtan.
4 Mas, quando chegou o tempo certo, Deus enviou seu Filho, nascido de uma mulher e sob a lei.
5 Egaŋ ke nin zii zetgat kandaŋangatnan gilik zemndatime Kawawaŋgat nembaŋene bembeyet nâmti kegok mge.
5 Assim o fez para resgatar a nós que estávamos sob a lei, a fim de nos adotar como seus filhos.
6 Egaŋ kegok mti indatime in egat nemuŋane bewien keyepmti Kawawaŋaŋ Nemuŋaŋgat Emetagaŋ butnaŋ ke ningat keŋŋnan peme toweti egaŋ mme nin nâmtalati Kawawaŋgat kwizet pigok makunup, “Bien, Bien!”
6 E, porque nós somos seus filhos, Deus enviou ao nosso coração o Espírito de seu Filho, e por meio dele clamamos: “ Aba , Pai”.
7 Keyepmti nin zii zet kandanan sisiliŋ nemba ewe ku mamanup. Nin Kawawaŋgat nemuŋane penaŋ bemti mamanupgapmti ekmagengatnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋ kopme matinup.
7 Agora você já não é escravo, mas filho de Deus. E, uma vez que é filho, Deus o tornou herdeiro dele.
8 In eweŋan Kawawaŋgat yaŋaŋ ku weyaŋ nâmâtâti keyepm Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ zeme sokbem mâge keyet nâme kawawaŋ dâsuki mmonzempemti keyet kandaŋan meti mambien.
8 Antes de conhecerem a Deus, vocês eram escravos de supostos deuses que, na verdade, nem existem.
9 Yaŋ alak in Kawawaŋ penaŋ egat yaŋaŋ ilak nâmâtâlip ma gilik zem kapigok zema ŋep besem Kawawaŋaŋ ingat yaŋaŋin nâmâtâzin. Âpme in eneyet naman gilik zemti Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ mge kemagen tapmelip. Kwitnaŋ kwitnaŋ belakŋaŋ keboŋ keyaŋ in indamukulem mimindendeyet windeŋaŋ ŋen ku tazin, yek penaŋ. Âpme in yaŋaŋ ke nâmtiŋgut naman kwilekiyet keyet kandaŋan ewe mebegalenak mamip?
9 Agora que conhecem a Deus, ou melhor, agora que Deus os conhece, por que desejam voltar atrás e tornar-se novamente escravos dos frágeis e inúteis princípios básicos deste mundo?
10 In kendo sambe sepem igak igak pi tapmeti keyet nâme mobotnaŋ beme
10 Vocês insistem em guardar certos dias, meses, estações ou anos.
11 keyet kandaŋan mepmâpme neŋ mulupm inmagen mban keyaŋ penaŋepiŋ besemagen zemti keyet omba penaŋ maembembeliap.
11 Temo por vocês. Talvez meu árduo trabalho em seu favor tenha sido inútil.
12 Notnne, in neŋ Kawawaŋgat manâmkiŋpeyap kegogak nâmkiŋpepeyet nâmti zeap. In nukŋaŋ ŋen ku aik nawien. Kegok tusumti mmobotgat wekum indayap.
12 Irmãos, peço-lhes que sejam como eu, pois eu também sou como vocês. E vocês não me trataram mal
13 Nâip, neŋ eweŋan sek zawalaŋ naikgeyepmti inmak ke tati in Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindowan.
13 e certamente se lembram de que eu estava doente quando lhes anunciei as boas-novas pela primeira vez.
14 Âpme zawat sebet susuk igagen penaŋ sokbemname in nâmneme mgasik beme ku nikkiŋgabien. Yek, in nikme Kawawaŋgalen ensel ŋenok bewan ma Zisas Kilaisnok bema nikdamuŋ dolakŋaŋ penaŋ mnawien.
14 Embora minha saúde precária fosse uma tentação para me rejeitarem, vocês não me desprezaram nem me mandaram embora. Ao contrário, acolheram-me e cuidaram de mim como se eu fosse um anjo de Deus, ou mesmo o próprio Cristo Jesus.
15 Kan keyet Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ diindoma nâmti oloŋen mbien. E naman eneyet pigogat windeŋaŋ peme tatozin? Kan keyet in zikalin kwanzemti neŋ nanayelen benak ze in nâgât zikatn bekanaŋ kwanzemnemti ingalen pembenaŋ keyaŋ wetneme neŋ mulup inmagen ewe tusumti mbak.
15 Que aconteceu com a alegria que vocês demonstraram naquela ocasião? Estou certo de que, se fosse possível, teriam arrancado os próprios olhos e os teriam dado a mim.
16 Yanaman kan pigogat zet penaŋ sukwep diindoma in kwilekiyet neŋ naman nikme kasaŋin bema mambamkumneip?
16 Acaso me tornei inimigo de vocês porque lhes digo a verdade?
17 Âpme am zii zet zikat indanda dâsuki notnaŋ mamaip. Ekŋenaŋ in ekŋenmak met tusumti mamayet nâmti zet kelakŋaŋ mamimindeip. Ekŋenaŋ ŋep indamukulem mimindeme mama kanzizit ŋep ku tiwep. Ekŋenaŋ belak tususuŋin neŋmak tazin ke eleŋgem indeme in met ekŋenmak mamayet nâmti kegok mamip.
17 Esses falsos mestres estão extremamente ansiosos para agradá-los, mas suas intenções não são boas. Querem afastá-los de mim para que dependam deles.
18 Neŋ inmak ke mama ekŋenaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ dolakŋaŋgat setnaŋ zikat indamti indamukulem mme keyaŋ ŋep benak. Âk neŋ beŋan piyen mama ekŋenaŋ zet kelakŋaŋ etaŋ mimindamti indatimti ilinaŋgalen mamaen mesât manzeip ke dolakŋaŋ penaŋ yek.
18 Se alguém deseja agradá-los, muito bem; mas que o faça sempre, e não só quando estou com vocês.
19 Nembanne, neŋ in Kilaisiyelen mama mimi tazin sepem kegogak titiyelen nâmti keŋŋ sindem temaŋ penaŋ beme inmagen mulup mamiap. Imbi ŋenaŋ nembaŋaŋ sokbesâpmme sek sindem matin sindem sepem keboŋ manâyap.
19 Ó meus filhos queridos, sinto como se estivesse passando outra vez pelas dores de parto por sua causa, e elas continuarão até que Cristo seja plenamente desenvolvido em vocês.
20 Neŋ alak pi inmak ke tabak ze dolakŋaŋ penaŋ. Neŋ ingalen nukŋaŋ ke eknâm mti ŋep indamukulem mimindewak. Âk neŋ beŋan penaŋ pien tati ingalen nukŋaŋ ke zigoset ekti indamukulem mimiyelen ke ku nâmtiyepm ingat yayaŋ temaŋ penaŋ mimindeyap.
20 Gostaria de poder estar aí com vocês para lhes falar em outro tom. Mas, distante como estou, não sei o que mais fazer para ajudá-los.
21 Neŋ am in zii zet keyet keŋan meti mamaip in pigok indayaŋkwesima zeit, in zii zelaŋ zigok penaŋ zein keyet yaŋaŋ zemkawaŋ beme nâmbi?
21 Digam-me, vocês que desejam viver debaixo da lei: acaso sabem o que a lei diz de fato?
22 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet pigok zemkawaŋ bein, “Abalaamgat nemuŋanet zut sokbewun, ŋen ikŋaŋgat imbiŋaŋ penaŋ kwitnaŋ Sela ekmagengatnaŋ sokbeye. Ŋen sisiliŋ imbiŋaŋ kwitnaŋ Aga ekmagengatnaŋ sokbeye.
22 De acordo com as Escrituras, Abraão teve dois filhos, um nascido de uma escrava e outro de sua esposa, que era livre.
23 Âpme sisiliŋ imbiŋaŋmak ambebun ke Abalaamgalen ŋoktigengatnaŋ etaŋ sokbeye. Âpme imbiŋaŋ penaŋ kemak ambebun ke Kawawaŋaŋ zetik mpeye keyet katnaŋ sokbeye.”
23 O filho da escrava nasceu segundo a vontade humana; o filho da mulher livre nasceu segundo a promessa.
24 Keyepmti nin eknuwen imbi Aga ek Kawawaŋaŋ Sainai Kalaŋan Moses zii zet saye sepem keboŋ. Ma imbi Sela ek Kawawaŋaŋ Abalaamgat iŋsokŋane sambe sokbembeyet zetik mge sepem keboŋ. Aga ek sisiliŋ imbi etaŋ mamtan keyepmti iŋsokŋane ekŋenaŋ sisiliŋ am bemâbien.
24 Essas duas mulheres ilustram duas alianças. A primeira, Hagar, representa o monte Sinai, onde o povo recebeu a lei que o escravizou.
25 Sisiliŋ imbi Aga ke Alebia msalen Sainai Kalaŋ tazin keyet sesepmaŋ bein. Yaŋ alak Aga egaŋ Zelusalem mka temaŋ keyet sesepmaŋ bein. Zelusalem mka ma am ke matalip ekŋenaŋ zii zetgat kandaŋan meti sisiliŋ mamip.
25 E Hagar, que é o monte Sinai, na Arábia, representa a Jerusalém de agora, pois ela e seus filhos vivem sob a escravidão da lei.
26 Âpme Abalaamgat imbiŋaŋ penaŋ keyaŋ Zelusalem alakŋaŋ kululuŋen gwaen Kawawaŋgat kandaŋan tazin keyet sesepmaŋ bein. Âpme Zelusalem kululuŋen tazin keyaŋ am lala mamanup ningat mamm kegok bein.
26 A segunda, Sara, representa a Jerusalém celestial. Ela é a mulher livre, e é nossa mãe.
27 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zet kapigok tazin,
27 Como dizem as Escrituras: “Alegre-se, mulher sem filhos, você que nunca deu à luz! Grite de alegria, você que nunca esteve em trabalho de parto! Pois a abandonada agora tem mais filhos que a mulher que vive com o marido”.
28 Âpme Aisakgaŋ Kawawaŋaŋ zetik mge keyet kataŋ sokbeye. Yaŋ alak pi notnne in Kawawaŋaŋ zetik mge keyet kataŋ sokbemti egat nemunambaŋane bemti mamaip.
28 E vocês, irmãos, são filhos da promessa, como Isaque.
29 Âpme nemba sisiliŋ imbi Agamagen sokbeye egaŋ Kawawaŋgalen Emetak Teŋaŋ menok mme sokbeye nemba ke kasa kasa msaye. Sepem kegogak alak pi am zii zetgalen set mâti mamaip ekŋenaŋ nin kasa kasa maminndaip.
29 Ismael, o filho nascido da vontade humana, perseguiu Isaque, o filho nascido do poder do Espírito, e o mesmo ocorre agora.
30 Âpme keyet Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zigok penaŋ zenzeŋaŋaŋ tazin?
30 Mas o que dizem as Escrituras sobre isso? “Livre-se da escrava e do filho dela, pois o filho da escrava não será herdeiro junto com o filho da mulher livre.”
31 Keyepmti notnne, wa nin sisiliŋ imbi keyelen nemunambaŋane yek. Nin Abalaam ikŋaŋgat imbiŋaŋ penaŋ egalen nemunambaŋane mamanup.
31 Portanto, irmãos, não somos filhos da escrava; somos filhos da mulher livre.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gálatas 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.