Gálatas 2
Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs NVT
1 Msat kataŋ matokwapmetnepema nup kan 14 delaŋ zeme Zelusalem mkaen ewe mesât tati Banabasimak Taitas ilisakwep idatima neŋmak mebenn.
1 Catorze anos depois, voltei a Jerusalém, dessa vez com Barnabé, e Tito também nos acompanhou.
2 Ke belak penaŋ ku mobenn Kawawaŋaŋ zet zemkawaŋ bem namti keŋŋ m eleŋ beleŋ beme mosâti eget idatimti moban. Moti am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bemindawan keyet zapatnaŋ an ŋeŋaŋ etaŋ ondekindemti ekŋen zemkawaŋ bemindawenn. Kapigok nâmtiyepm mbenn mneti ekŋenaŋ neŋ mulup mamiyap ma mkwaban keyet zemtalat neme mulupmnaŋ penaŋepiŋ benakmagen zemti kegok mbenn.
2 Fui para lá por causa de uma revelação. Reuni-me em particular com os líderes e compartilhei com eles as boas-novas que tenho anunciado aos gentios. Queria me certificar de que estávamos de acordo, pois temia que meus esforços, anteriores e presentes, fossem considerados inúteis.
3 Âpme Taitas ek kogogagak Glik msalengatnaŋaŋ wati mebelin keyepmti ondedagen ek sekŋaŋ butnaŋ antimpepeyet ku nâmpewien.
3 Mas eles me apoiaram e nem sequer exigiram que Tito, que me acompanhava, fosse circuncidado, embora fosse gentio.
4 Keyaŋgut ningalen ondedak keyet keŋan an belakŋaŋ notnaŋ nâmkiŋpepeen sakamnok mamaip ekŋenaŋ buzak buzak ondedagen motati nin Kilais Zisasmak tusum mamti lala mamanup keyet yaŋŋ ndikmâtâti Zuda am ekŋengalen zii zet kandaŋan ke ewe gawepumti mimiyet nâmti Taitas sekŋaŋ butnaŋ antimpepeyet zemndewien.
4 Essa questão foi levantada apenas por causa de alguns falsos irmãos que se infiltraram em nosso meio para nos espionar e nos tirar a liberdade que temos em Cristo Jesus. Sua intenção era nos escravizar,
5 Zemâtâtndame nin ekŋen keboŋ ke ondedagen zet zenzeyet kawaŋaŋ isikŋaŋ bugan ku indawenn. Nin Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ keyelen setnaŋ ke inmagen mkaliŋaŋ bemann tatagat nâmti mulupmaŋ maminup.
5 mas não cedemos a eles nem por um momento, a fim de preservar a verdade das boas-novas para vocês.
6 Nâmkiŋpepemak am ekŋenmagen an ŋeŋaŋ notnaŋaŋ amobotnaŋ sakam bemti ekŋenaŋ Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zenze mulup mkwabien. Ekŋenaŋ nânâ alakŋaŋ ŋen ku zeme nâmban. Neŋ manzeyap sepem kegogak zemkwapme nâmban. Mobotnaŋ ma tototnaŋ, temaŋ ma isikŋaŋ, Kawawaŋaŋ nin sambe ndikme sepem kwep mambenup.
6 Quanto aos líderes — cuja reputação, a propósito, não fez diferença alguma para mim, pois Deus não age com favoritismo —, nada tiveram a acrescentar àquilo que eu pregava.
7 Ekŋenaŋ ek nâme Kawawaŋaŋ Pita ek Zuda am ekŋenmagen Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bembeyet zempeye. Âpme neŋgut am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen mulup mimiyet zemneŋge.
7 Ao contrário, viram que me havia sido confiada a responsabilidade de anunciar as boas-novas aos gentios, assim como a Pedro tinha sido confiada a responsabilidade de anunciar as boas-novas aos judeus.
8 Mti Kawawaŋaŋ Pita Zisas Kilaisiyelen buŋam zapat zemkawaŋ bembeyelen kumtetimti winde same egaŋ Zuda am ekŋenmagen mulup mge. Âpme neŋ kegogak an Zisas Kilaisiyelen buŋam zapat zemkawaŋbembeyelen nakumtetimti winde namti zemneme am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen mulup mimiyet zemneŋge.
8 Pois o mesmo Deus que atuou por meio de Pedro como apóstolo aos judeus também atuou por meu intermédio como apóstolo aos gentios.
9 Neŋ Kawawaŋaŋ keŋ taolet mnamti mulup mobotnaŋ kapi naŋge. Mti Zemsmak, Pita ma Zân ekŋenaŋ am Kilais nâmkiŋpepeŋaŋ maŋge ekŋengat ŋeŋaŋin amobotnaŋ sakam bemti mambiengapm ndikmâtâti neŋmak Banabas nit notn minndemti bet butem ndemti nit am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋenmagen mulup mimiyet zemâtâtndame mepmalu ilin Zuda am ekŋenmagen mulup ewe tusumti mbien.
9 De fato, Tiago, Pedro e João, tidos como colunas, reconheceram a graça que me foi dada e aceitaram Barnabé e a mim como seus colaboradores. Eles nos incentivaram a dar continuidade à pregação aos gentios, enquanto eles prosseguiriam no trabalho com os judeus.
10 Âpme ekŋenaŋ ondedagen keyet nin am nâmkiŋpepemak msat notnanen maip ekŋenmagen met zemalu milawat notnaŋ beme timti nin am bekopsat Kawawaŋgalen dapmelaŋge Zelusalem mka teman mamaip ekŋen indapmukulem mimindendeyet etaŋ zemndewien. Âpme neŋ mulup ke eweŋan baen windeŋambeŋ mammkwalawaŋ ya pi ewe mti indamukulem mmobap.
10 Sua única sugestão foi que continuássemos a ajudar os pobres, o que sempre fiz com dedicação.
11 Âpme Pitayaŋ Antiok mka temanen kopme neŋ am sambe keŋan myuŋgu yuŋguŋaŋ ombemti zewan e kwilekiyet egaŋ myuŋguŋgu sosok penaŋ mge.
11 Mas, quando Pedro veio a Antioquia, tive de opor-me a ele abertamente, pois o que ele fez foi muito errado.
12 Kelak tipman baen Zemsiyaŋ am nâmkiŋpepemak Antiok mkaen ku indeme kobienen Pitayaŋ am nâmkiŋpepemak Zuda maŋge ku sokbembeŋaŋ ekŋenmak tu meu manimtan. Yanan am ekŋen keyaŋ kot pataŋ pewien kan keyet egaŋ naman ekŋen Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋengat kiŋgat kumti ekŋenmak tu meu ku manimtan. Enenogat egaŋ ekŋenaŋ yaŋŋ eksokbeseip ma an ekŋen keyaŋ am sekŋin butnaŋ antitiyelen keŋin temaŋ weŋge keyepmti kingati mge.
12 No começo, quando chegou, ele comia com os gentios. Mais tarde, porém, quando vieram alguns amigos de Tiago, começou a se afastar, com medo daqueles que insistiam na necessidade de circuncisão.
13 Âpme Zuda am nâmkiŋpepemak notnaŋ sambe ekŋenaŋ yaŋbemti Pitayaŋ kingati mgenok sakamkwep mme Banabas mee kogak ekŋengat kiŋgati sululuk mege.
13 Como resultado, outros judeus imitaram a hipocrisia de Pedro, e até mesmo Barnabé se deixou levar por ela.
14 Kegok mti ekŋenaŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ tazin keyet kataŋ ku mâpme indikti neŋ am sambeyet zikalinan Pitayet pigok dunduwan, “Geŋ Zuda anaŋ, Zuda am ningalen mama mimi tazin keyet kataŋ ku maminik. Geŋ am Zuda maŋgeen ku sokbembeŋaŋ ekŋengalen mama mimi keyet katnan maminik ke ŋep penaŋ yek. Giti an keboŋaŋ naman zigok ekŋenaŋ Zuda am ningalen mama mimi keyet kataŋ mamayet maindapitilinik?
14 Quando vi que não estavam seguindo a verdade das boas-novas, disse a Pedro diante de todos: “Se você, que é judeu de nascimento, vive como gentio, e não como judeu, por que agora obriga esses gentios a viverem como judeus?
15 Nin Zuda am maŋge penaŋ wa nin am zupman mamaip amka yomtoŋ ekŋen keboŋ yek.
15 Você e eu somos judeus de nascimento, e não pecadores, como os judeus consideram os gentios.
16 Nin nânup an ŋenaŋ Zudayelen zii zet gawepumti keyepm Kawawaŋgat zikatnan teŋ ku mambein. Zisas Kilaisiyet etaŋ nâmkiŋpemtiŋgut teŋ ŋep bembeyelen. Nin kegogak Zisas Kilais nâmkiŋpewenngapmti Kawawaŋgat zikatnan teŋ mama ke mamanup. Wa zii zetgat yek.
16 E, no entanto, sabemos que uma pessoa é declarada justa diante de Deus pela fé em Jesus Cristo, e não pela obediência à lei. E cremos em Cristo Jesus, para que fôssemos declarados justos pela fé em Cristo, e não porque obedecemos à lei. Pois ninguém é declarado justo diante de Deus pela obediência à lei”.
17 Âpme am notnaŋ nin Kilaismak pepep bemti teŋ mamasâgât manzenup. Yaŋgut nin Kawawaŋaŋ ndikme am yomtoŋ mamaip ekŋen nemboŋak mambein keyepmti in nâme Kilais egaŋ yom mimiyet zemndeme mamanup bein? Wa kogok ke yek!
17 Mas, se a busca da justiça por meio de Cristo nos torna culpados de abandonar a lei, isso torna Cristo responsável por nosso pecado? De maneira nenhuma!
18 Neŋ zii zet ekma dolakŋaŋ bein keyaŋgut zii zet ke mâti teŋ setnaŋ bembe ke set ku tazin keyepm naman bamkumpewan ke naman ewe mma kwapme mti mambap beme neŋ an zet kululutoŋ bewap.
18 Se, pois, reconstruo o antigo sistema da lei que já destruí, então faço de mim mesmo transgressor da lei.
19 Âpme nin an gakikiŋaŋ sekŋaŋ ke mti zet muluwen ku mawapmotnup. Âpme neŋ kegogak am gakikiŋaŋnok mayap keyepmti zii zelaŋ ŋep ku zemnonak. Neŋ Kawawaŋ manâmkiŋpeyapgapmti mama mimi teŋ penaŋ mamiyap. Keyepmti zii zelaŋ neŋmak Kilais tewen ndome gakiwelinok bein.
19 Pois, quando procurei viver por meio da lei, ela me condenou. Portanto, morri para a lei a fim de viver para Deus.
20 Neŋ pigok nâmkiŋpeyap Zisas Kilais tewen gakiye kan keyet mama miminn itnaŋaŋ bekanaŋ sambe bee asekme yek bemâge. Keyepmti neŋ alak pi mama miminn itnaŋaŋ bekanaŋ ke mâti mulup mamin, keyet kataŋ ku mamiyap. Neŋ Zisas Kilais egalen ŋoktik etaŋ mâti mamiyap. Âpme Kawawaŋgat Nemuŋaŋ Zisas Kilais egaŋ nâgât kembeŋ nâmnemti yomm pumti gakiye. Keyepmti neŋ keyet nâmkiŋpema egaŋ nâgât keŋnan koti matazingapmti egaŋ nâgât zet zigok ŋen manzein ke neŋ nâmti zetnaŋ maŋgawepuyap.
20 Fui crucificado com Cristo; assim, já não sou eu quem vive, mas Cristo vive em mim. Portanto, vivo neste corpo terreno pela fé no Filho de Deus, que me amou e se entregou por mim.
21 Neŋ Kawawaŋgalen keŋ taolet am ninmagen sokbeye ke ku manzemtalatpeyap. Zii zet gawepumti yompiŋ bembe set ke tadak ze Kilais ek belak etaŋ gakiye kok zewenek.”
21 Não considero a graça de Deus algo sem sentido. Pois, se a obediência à lei nos tornasse justos diante de Deus, não haveria necessidade alguma de Cristo morrer.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gálatas 2, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.