Atos 12

Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Âpme Elolaŋ yaŋbemti am notnaŋ nâmkiŋpepemak indom walet mti notnaŋ belak mka katikŋan timet indeye.
1 Nati ana veya’amaim Herod busuruf sabuw afa hina ekalesia ana kou’ayamaim hima’am bow fatum bai’akir kakafin maiyow itih.
2 Elolaŋ zeme kasa kuku an ekŋenaŋ Zems Zângat datnaŋ ek wanam kukŋaŋbeŋaŋ omeseleme gakiye.
2 Naatu John tuwah James uwih hibai kaiyomaim hiyi morob.
3 Egaŋ muluwaŋ mgasik kegok mme Zuda am ekŋenaŋ set keyet nâme dolakŋaŋ beme indikti keŋin wapme Pita kegogak Aŋgalalaŋ Kendoyet atamti mka katikŋan mepeye.
3 Iti na’atube sinaf Jew sabuw hibiyasisir itih, basit, Faraw Wanawanan Yeast En ana hiyuw hi’aa ana mar eo Peter hibai hifatum.
4 Pigok nâmti mepemti kasa kuku an 16 kapi indeme damuŋ mammtatemien. Ke tapme nin Aŋgalalaŋ Kendo kapi tapmann delaŋ zeme naman keyegak tusumti Nupmamaŋ Yispiŋ Manimtemien Kendo ke yaŋbemtati keyet kuma gakiwe zemti wati mepeye.
4 Peter hibai hifafatum ufunamaim hibai hin dibur hiyari’iy, baiyowayah etei 16 hima’uh hima.
5 Âpme am nâmkiŋpepemak ekŋenaŋ Kawawaŋaŋ Pita mka katikŋanen mukulem mpepeyet dundundu mulup mene mene mkwabien.
5 Imih Peter diburamaim hibotan hima, baise ekaleisia dogoroh tutufin etei God isan hiyoyoban.
6 Elolaŋ Pita wati zelen onzempepeyelen kanaŋ saŋen nokŋan tapme tambu keyet kasa kuku an zulaŋ nembet nembet tati damuŋ katikŋaŋ mmalu egetgat tuŋguwidan sen katikŋaŋ zulaŋ zampepeŋaŋ beye melesiŋ tawemaŋge. Âpme kasa kuku an notnaŋ ekŋenaŋ setokwakwalen baen damuŋ katikŋaŋ mti tapmambien.
6 Nati gugumin ta’imon Pilate yayakitifuw mar tatot tibatiyimih, Peter baise ma’utenayah orot rou’ab hai founamaim uman rororon chain hi’utan. Naatu au waraunane i ma’utenayah umah hi’utan naatu i matan fot in. Dibur etawan auman ma’utenayah hibat hikakaif.
7 Âpme keyegak Amobotnaŋgalen ensel ŋenaŋ mka keŋan ke belak sokbemtapme busatnaŋaŋaŋ mka keŋaŋ bee mbusatnaŋ bemti tage. Âpme Kawawaŋgalen ensel keyaŋ Pita butemti zeye, “Pita, sakwep wati dendaŋ tat!” Zeme Pitayaŋ dendaŋ pututuk wapme setnaŋ betnaŋ sen katikŋaŋaŋ zampepeŋaŋ ewan belak puluk pilik pemti topmâge.
7 Naniyan meyemeye Regah ana tounamatar run bat naatu marakaw bar wanawanan kusisiar re, tounamatar Peter tuwabun bai ibunibun eo, “Mata enuw kumisir saife.” Mar ta’imonamo Peter uman chain hiha’obow hire. Tounamatar na Peter ebibunibun|alt="Angel awaking Peter" src="cn01953B.tif" size="col" loc="Act 12.7" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="12.7"
8 Kegok mme Kawawaŋgalen enselaŋ Pitayet zeye, “Pita, geŋ bitimdi weyaŋ zamti set wewedi weti melakanduŋdi teepmaŋ mti pemane topme napmât kot.”
8 Imaibo tounamatar Peter iu, “A faifuw kwiyoun naatu a baibiyon kwiyoun.” Peter na’atube sinaf naatu tounamatar eo, “A faifuw tafan baibiyon naiw kufifin naatu kwi’ufnunu.”
9 — ausente —
9 Peter i’ufunun hairi hitit dibur bar ufunane hire, baise Peter men kafa’imo so’ob tounamatar abisa sisinaf, i notanot i mimim rouw.
10 — ausente —
10 Hitit ma’utenayah etawan wan hibatabat naatu etawan bairou’abin hibatabat hinatabirih. Naatu hina etawan gagamin in bar merar titit awanamaim hitit, etawan akisin botawiy hitit ef yan hire. Ef nati hibutitiy hin yomaninamaim hitit, basit tounamatar sa’iwa’an.
11 — ausente —
11 Peter imaibo matan to iwa’an eo, “Turobe, iti sawar i anababatun ayu isou matar. Regah ana tounamatar iyafar Herod ana fairane naatu Jew sabuw sawar abisa hinotanot mataramih i umahine ayu iyawasu.
12 Egaŋ kegok otnâmti keŋaŋ yayaŋ kwapme met Zângat mamaŋ Malia egalen mkaen memoge. Am nâmkiŋpepemak sambe ekŋenaŋ egalen mkaen ke ondek tati Pitayet nâmti dundundu mulup tapmmambien.
12 Peter ana not kukubunai ufunamaim na John Mark hinah Mary ana bar tit. Nati’imaim sabuw moumurih na’in hiru’ay hima hiyoyoyoban.
13 Âpme Pitayaŋ moti setokwakwat zupmaset baen kwat set toŋtoŋ takume mulup imbi nemba kwitnaŋ Loda egaŋ am pe kwiyaŋ set toŋtoŋ kwatakuin zemti eksâgât koti
13 Peter na etawan ufunane bat rukikitar, naatu bowabow babitai wabin Rhoda etawan botawiyinamih na.
14 Pitayet zet ŋandaŋaŋ nâmti segeyak mti set kwalelepiŋ belak mka keŋan gwaen meti am notnaŋ tabiengat pigok diindoye, “Pitawan kolewaŋ kamba tazin.”
14 Baise Peter fanan i’inan ana maramaim yan wanawanan yasisir awan karatan etawan botawiyina’e i matabir nunuw run e’af eo, “Peter na ufun ebatabat.”
15 Zeme ekŋenaŋ zewien, “Keŋdi kileŋ beme tazenik! Pita pi mka katikŋan daen tazin.”
15 Sabuw hi’u, “O anot i kwaris.” Baise i ana yanibebemaim, imih hio, “Nati i Peter ayubin.”
16 Âpme Pitayaŋ ewe set toŋtoŋ giŋgiŋ kupeŋ tapme ekŋenaŋ meti set kwaleti ekti weŋin mepme zezebaŋbaŋ omba mbien.
16 Baise Peter bat rurukikitar etawan hibotawiy, naatu hi’i’itin ana veya hifofofor men kafaita.
17 Âpme Pitayaŋ ekŋenaŋ zet temaŋ temaŋ ku zenzeyelen nâmti belak belaŋ sesepmaŋ mti zemkulumindeye. Mti egaŋ Amobotnaŋaŋ mka katikŋaŋgatnan gilik zemti aŋgalaŋ peye keyet zet zapat mimindamti zeye, “In meti Zems (Zisasiyet meniŋaŋ) ekmak am notnane notnaŋgat zet zapat kapi met miindaseip.” Kegok zemindemti toti naman msat butnaset ŋen mege.
17 Peter umanamaim iman awah bofot naatu Regah mi’itube diburane bobotait hai tur eowen, “Iti i James ana tur kwana’owen naatu taitu auman hai tur kwana’owen.” Imaibo ihamiyih tit efan ta’amaim in.
18 Âpme tambuŋan penaŋ kasa kuku an ekŋenaŋ wati Pitayet ekme yek beme weŋin mepme zewien, “Ege! Pita pi zigoset melep?” Zemti tokwatimabienaŋ yek beme zet beme
18 Mar auman baiyowayah wanawanahimaim kasiy gagamin na’in matar, taiyuwih hibabatiyih hio, “Peter isan mi’itube’emih iti na’atube matar?”
19 Elotmagen mepme egaŋ nâmti kasa kuku an notnaŋ ewe zemindeme Pita aiikgalen tokwat timabienaŋ yek beme kasa kuku an 16 Pita damuŋ mti tabien ekŋen met indatimti zet muluwen met indeme zet zesât olabiengapmti Elotgat mezeme egaŋ zemdelaŋ zemindeme Pitayet munduman ekŋen ke indome gakiwien. Elolaŋ Zudia msat pemti Sisalia mka msalen topmaneti gilik zem kokogat nâmti towege.
19 Herod kwararih hin hinuwih, baise men hitita’ur. Basit ma’utenayah orot nah 16 buwih ibabatiyih sawar eo hibow hin hirouw himorob.
20 Kan keyet Elolaŋ Taia ma Saidon animbi ekŋengat ŋenzinziŋ temaŋ mimindeye. Keyepmti animbi sambe mka keyetnaŋ ekŋenaŋ temakwep bemkoti meluwaŋ damuŋaŋ Balastas ekmagen mot zet zemti ŋenzinziŋ kapi yek bembeyelen nâmti egaŋ indatimti amobotnaŋ Elotmagen mepme zelin weyayaŋgat nâmti zet kelakŋaŋ mpewien. E yaŋaŋ kapigogat ekŋenaŋ Amobotnaŋgalen msalen ke meti meu makwitimtemien keyepmneti egaŋ setnaŋ bekekme olati meuyet gakiwanupmagen zemti yayaŋ mti muluwaŋ kegok mbien.
20 Herod ana yaso’ar gagamin na’in Taiya naatu Sidon sabuw isah biyaso’aso’ar. Imih sabuw kou’ay hibai Herod itinamih hina. Wantoro’ot aiwob ana orot gagamin wabin Blastus yan hiyi rabon isahine bat imaibo hina Herod biyan hitit tufuw isan hifefeyan. Anayabin hai tafaram ana bay i Herod ana tafaramane nan.
21 — ausente —
21 Veya hirurubin na’atube aiwob hai gub ana faifuw bai iyoun ana urama’ama’amaim mare ma sabuw isah binan.
22 — ausente —
22 Sabuw tur hinonowar hio, “Iti men orot ebibinanumih, baise god.”
23 Kegok zemsesewatpeme Elolaŋ ikŋaŋgat nâme mopme Kawawaŋgat nâme tototnaŋ beye keyepmti kan keyegak Amobotnaŋgalen ensel egaŋ nâmbekam bempeme binaŋ keŋanen imkume gakiye.
23 Mar ta’imon Regah ana tounamatar Herod rab re morob biyan motamot hi’an morob, anayabin sabuw bora’aten hibitin men bai God itinimih.
24 Kegok mme Kawawaŋgalen zelaŋ windeŋaŋbeŋ palakŋaŋ bemti msat kataŋ mekoge.
24 Naatu God ana tur ra’at tasasar tit sabuw etei hinowar.
25 Âpme Banabasimak Sâl egelaŋ Zelusalem mka temanen mulup zemidendeŋaŋ ke mmalu delaŋ zeme egelaŋ Antiok mkaen mesât mti Zân Mak ek wati ilinsakwep mebien.
25 Barnabas, Saul hairi hai bowabow hibisawar ufunamaim Jerusalemane himatabir maiye John Mark hibai bairi hin.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.