1 Coríntios 15
Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs ARC
1 Kilaismagen notnne, pi ewe Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ timkot diindoma nâmkiŋpemti timaip ke ewe windeŋaŋ beŋ atam kitik mtalip.
1 Também vos notifico, irmãos, o evangelho que já vos tenho anunciado, o qual também recebestes e no qual também permaneceis;
2 Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemzikat indam mban keyet nâmkiŋpeme keyaŋ indaaŋgalaŋindeye. Keyet Kawawaŋgalen zet katnaŋ ke weyaŋti atam kitik mti mamambep. Kegok ku mbep beme ingalen nâmkiŋpepe belakŋaŋ penaŋ bewe.
2 pelo qual também sois salvos, se o retiverdes tal como vo-lo tenho anunciado, se não é que crestes em vão.
3 Zet ŋotekŋaŋ mobotnaŋ neŋ kukŋaŋgat zemâtâtnanaŋaŋ keyegak inmagen koti diindowanen kapigok: Kilais ek eweŋan Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zemâtâtpepeŋaŋ keyet kataŋ ningalen yommgat dopmaŋ gakiye.
3 Porque primeiramente vos entreguei o que também recebi: que Cristo morreu por nossos pecados, segundo as Escrituras,
4 Mti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zenzeŋaŋ keyet kataŋ kumti met am sumen bewienaŋ kasup tuk etaŋ tati naman gakikiengatnaŋ gilik zemti wage.
4 e que foi sepultado, e que ressuscitou ao terceiro dia, segundo as Escrituras,
5 Gakikiengatnaŋ wati ŋeŋaŋ Pita sokbemsaye eyetnaŋ nembaŋane sokbemindaye.
5 e que foi visto por Cefas e depois pelos doze.
6 Eyetnaŋ zet zapat zenze anene 500 sebempein kegogak sokbemindame ekmâbien. Am ekŋen ke ekbien ke notnaŋ gakiwien ma notnaŋ ekŋen ewe tapmaip.
6 Depois, foi visto, uma vez, por mais de quinhentos irmãos, dos quais vive ainda a maior parte, mas alguns já dormem também.
7 Eyetnaŋ Zekop sokbemsamti met nembaŋane ekŋen ilindiŋ sokbemindaye.
7 Depois, foi visto por Tiago, depois, por todos os apóstolos
8 Bam penaŋ neŋmagen pempetuk sokbemname ekban. Neŋ ekmak ku mamaŋaŋaŋgut kegok sokbemnamti an zet tim palakŋaŋ bembeyet an bekanaŋ neŋ nakumtetiye.
8 e, por derradeiro de todos, me apareceu também a mim, como a um abortivo.
9 Neŋ an Kawawaŋgalen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembeyet ombemindemti indakumtetiye ekŋen kemagengatnaŋ neŋ toweweŋaŋ penaŋ. Tipman baenen neŋ Kawawaŋgalen maŋge indom walet mamteman keyepmti Kawawaŋgalen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembeyet ombemnemti nakumtetitiŋaŋ kwit ke name ŋep penaŋ ku mambein.
9 Porque eu sou o menor dos apóstolos, que não sou digno de ser chamado apóstolo, pois que persegui a igreja de Deus.
10 Yaŋgut neŋ alak Kawawaŋgalen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembeyet ombemnemti nakumtetitiŋaŋ kwit ke timti talap ke pe Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋgapmti tiwan. Âpme Kawawaŋgalen keŋ taolet ke penaŋepiŋ ku beye yek penaŋ. Neŋ mulup mban keyaŋ Kawawaŋgalen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembe ombemindemti indakumtetiye notnne silim indemti omba penaŋ mban. Kegok mban ke nanak ku mban; Kawawaŋaŋ keŋ taolet mnamti napmukulem mme mban.
10 Mas, pela graça de Deus, sou o que sou; e a sua graça para comigo não foi vã; antes, trabalhei muito mais do que todos eles; todavia, não eu, mas a graça de Deus, que está comigo.
11 Âpme neŋ ma ekŋenaŋ buŋam zapat kwep keyegak mkoti zempalakŋaŋ bemann in zet ke nâmkiŋpemti maip.
11 Então, ou seja eu ou sejam eles, assim pregamos, e assim haveis crido.
12 Nin Kilais gakikiengatnaŋ wawatnaŋgalen zapatnaŋ diindomangut inmagen notnaŋaŋ gakikiengatnan wawat ku tazin manzeip.
12 Ora, se se prega que Cristo ressuscitou dos mortos, como dizem alguns dentre vós que não há ressurreição de mortos?
13 Ekŋenaŋ zet tazeip ke penaŋ benak beme, Kilaisiyaŋ gakikiengatnan wage zet ke kegogak penaŋ yek.
13 E, se não há ressurreição de mortos, também Cristo não ressuscitou.
14 Kilais ku watnak ze Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bembenn ma ingat nâmkiŋpepeŋin penaŋepiŋ bemâtnak.
14 E, se Cristo não ressuscitou, logo é vã a nossa pregação, e também é vã a vossa fé.
15 Âpme nin Kawawaŋgat zewenn egaŋ Kilais gakikiengatnaŋ mme wage. Naman in gakikiengatnaŋ wawat ku tazin zewiegen nin Kawawaŋgalen zet zapat zemyuŋguŋgu an bewenek.
15 E assim somos também considerados como falsas testemunhas de Deus, pois testificamos de Deus, que ressuscitou a Cristo, ao qual, porém, não ressuscitou, se, na verdade, os mortos não ressuscitam.
16 Am gakikiengatnaŋ ku mawalip kegok zewanup beme nin Kilaisiyet kegogak gakikiengatnan wage ku zewanup.
16 Porque, se os mortos não ressuscitam, também Cristo não ressuscitou.
17 Kilais gakikiengatnan ku watnak ze nâmkiŋpepeŋin belakŋaŋ beme, yomin asesekgalen selin ŋen ku tatindanak.
17 E, se Cristo não ressuscitou, é vã a vossa fé, e ainda permaneceis nos vossos pecados.
18 Ma am notnaŋ Kilais nâmkiŋpemti gakiwien ekŋen kogogak waleletgalen zapat bewiek.
18 E também os que dormiram em Cristo estão perdidos.
19 Nin Kilais manâmkiŋpenup ke msalen mama tapmanup kapiyelen kwitnaŋ kwitnaŋ etaŋ benak beme nâmkiŋpepe keboŋ ke kembeŋaŋmak.
19 Se esperamos em Cristo só nesta vida, somos os mais miseráveis de todos os homens.
20 Yaŋgut kegok yek. Kilais ek penaŋ gakikiengatnaŋ am gakikiŋaŋ ŋeŋaŋ bemindamti wageyaŋ mamain.
20 Mas, agora, Cristo ressuscitou dos mortos e foi feito as primícias dos que dormem.
21 An ŋenaŋ yaŋbem gakiyeyepmti nin maŋgakimann delaŋ zein. Yaŋgut an ŋenaŋ kegogak yaŋbem wageyepm nin wabanup.
21 Porque, assim como a morte veio por um homem, também a ressurreição dos mortos veio por um homem.
22 Nin Adamgat sip butnaŋ keyepmti maŋgakimann delaŋ zein. Sepem kegogak Kilaismak tususun tazin keyepmti gakikiengatnaŋ wapmâbanup.
22 Porque, assim como todos morrem em Adão, assim também todos serão vivificados em Cristo.
23 Gakikiengatnaŋ wawat ke setnaŋ kapigok penaŋ sokbesâpm: Kilais ek ilak Bipmaŋ Kawawaŋaŋ mme wage. Âpme Zisas kosâpm kan keyet egalen amŋaneyaŋ kegogak wapmâbep.
23 Mas cada um por sua ordem: Cristo, as primícias; depois, os que são de Cristo, na sua vinda.
24 Kawawaŋaŋ kululuŋ ma msat kapi aseksâpm, kan keyet Zisasiyaŋ msatgalen amobotnaŋin sambe ma Sadaŋgalen mulup anene ma winde sakam ikŋak ikŋak timtot indemti egaŋ ikŋak etaŋ Amobotnaŋin tabe. Ke ilak Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama ke sokbeme mtati Bipmaŋ same Kawawaŋaŋ damuŋ mbe.
24 Depois, virá o fim, quando tiver entregado o Reino a Deus, ao Pai, e quando houver aniquilado todo império e toda potestade e força.
25 Kan keyet Kawawaŋaŋ kasaŋene sambe timtot indeme setnaŋ kandeŋan tamâpme Nemuŋaŋ nâmpeme kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet Amobotnaŋin tabe.
25 Porque convém que reine até que haja posto a todos os inimigos debaixo de seus pés.
26 Kawawaŋaŋ an kasa notnaŋ mtot indem metiŋgut gakiki windeŋaŋ bekegogak mtot pewe.
26 Ora, o último inimigo que há de ser aniquilado é a morte.
27 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ pigok zemkawaŋ bembeŋaŋ,
27 Porque todas as coisas sujeitou debaixo de seus pés. Mas, quando diz que todas as coisas lhe estão sujeitas, claro está que se excetua aquele que sujeitou todas as coisas.
28 Kawawaŋaŋ am ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kilaisiyet kandeŋan yaloŋpemti Kilais naman ikŋaŋgat kandeŋan pewe. Mti Kawawaŋaŋ ikŋaŋ Kilais ma am ma kwitnaŋ kwitnaŋ damuŋ mme delaŋ zewe.
28 E, quando todas as coisas lhe estiverem sujeitas, então, também o mesmo Filho se sujeitará àquele que todas as coisas lhe sujeitou, para que Deus seja tudo em todos.
29 Gakikiengatnaŋ wawat keyet zemkotnetipeya ke ewe tusum zesowap. Kawawaŋgalen buŋam zapat zemkawaŋ bembe an notnne ekŋen sekŋin ketalasimti am nâmkiŋpepepiŋ ekŋenmagen buŋam zapat timet diindome maindome gakip. Gakikiengatnaŋ wawat ku tazin beme eneyet ekŋenaŋ kegok mamip?
29 Doutra maneira, que farão os que se batizam pelos mortos, se absolutamente os mortos não ressuscitam? Por que se batizam eles, então, pelos mortos?
30 Âpme nin kegogak, kwilekiyet kwitnaŋ kwitnaŋ ndawalelegalen mme nâpemti set keyegak mamâtnup?
30 Por que estamos nós também a toda hora em perigo?
31 Kilaismagen notnne, neŋ Amobotnaŋŋ Zisas Kilais ekgapmti ingat keŋ oloŋen mambein. Zet kapi penaŋ sukwep diindoyap. Neŋ kasup kataŋ nukŋaŋ sambeyaŋ naminzilime gakikiyelen etaŋ mamkwalap.
31 Eu protesto que cada dia morro gloriando-me em vós, irmãos, por Cristo Jesus, nosso Senhor.
32 Neŋ Epesa mkaen an soŋgom kukŋaŋbeŋnok ekŋenmak auwan. Nukŋaŋ tiwan keyet penaŋaŋ kwileki tiwap? Gakikiengatnaŋ wawat ku tazin beme neŋ kapigok zema ŋep besem,
32 Se, como homem, combati em Éfeso contra as bestas, que me aproveita isso, se os mortos não ressuscitam? Comamos e bebamos, que amanhã morreremos.
33 Am mama mimiŋin bekanaŋ ekŋenaŋ zet kelakŋaŋ mti indatetim mebep beme ingalen mama mimi dolakŋaŋ ke mme bekanaŋ bewe.
33 Não vos enganeis: as más conversações corrompem os bons costumes.
34 In yom mamip ke katikpeit. Mti eksemti mamambep. Inmagen notnaŋaŋ Kawawaŋgat yaŋaŋ dolakŋaŋ ku nâmâtâlip ke sakambukŋaŋmak.
34 Vigiai justamente e não pequeis; porque alguns ainda não têm o conhecimento de Deus; digo- o para vergonha vossa.
35 Notnaŋ ekŋenaŋ kapigok mene yaŋkwesiwiek, “Gakikiŋaŋ ekŋenaŋ zigok mti wabep ma sek sepemin ziboŋmak wabep?”
35 Mas alguém dirá: Como ressuscitarão os mortos? E com que corpo virão?
36 Yaŋkwesisi ke ku nâmâtâti belak kileŋ zenzeŋaŋ. Alik alik katnaŋ notnaŋ maondeip ke mamaŋaŋ sambume dukŋaŋ alakŋaŋ makwazin.
36 Insensato! O que tu semeias não é vivificado, se primeiro não morrer.
37 In alik alik katnaŋ notnaŋ maondeip ke dukŋaŋ mitimti ku maondeip. Nin saŋgom ma kawek mee keboŋ ondemann dukŋaŋ ŋeŋaŋ pataŋ zemkwapme bam sinaŋ betnaŋ mamin.
37 E, quando semeias, não semeias o corpo que há de nascer, mas o simples grão, como de trigo ou doutra qualquer semente.
38 Âpme Kawawaŋaŋ zemâtâtpeye keyet kataŋ kwati penaŋaŋ ikŋaŋ keyek masokbein ma katnaŋ kegogak sepem ikŋak ikŋak masokbein.
38 Mas Deus dá-lhe o corpo como quer e a cada semente, o seu próprio corpo.
39 Sekŋnaŋgat yaŋaŋ kegogak sepemaŋ kwep penaŋ yek. Am ningalen sek sepem ikŋak ikŋak ma soŋgom ekŋen kegogak sek sepemin ikŋak ikŋak ma age ekŋen kegogak sek sepemin ikŋak ikŋak ma tuyengalen soŋgom ekŋen kegok sekŋ sepeman ikŋak ikŋak.
39 Nem toda carne é uma mesma carne; mas uma é a carne dos homens, e outra, a carne dos animais, e outra, a dos peixes, e outra, a das aves.
40 Msat kululuŋ palen kwitnaŋ kwitnaŋ tazin ke kululuŋen ekŋen sepemin ikŋak ikŋak ma msalen ekŋen kegogak sek sepemin ikŋak ikŋak.
40 E há corpos celestes e corpos terrestres, mas uma é a glória dos celestes, e outra, a dos terrestres.
41 Ma kasup ek busatnaŋaŋ sepemaŋ ikŋak ma eyoŋga ek kegogak busatnaŋaŋ sepemaŋ ikŋak ma wenzim ekŋen kegogak busatnaŋin sepemaŋ ikŋak ikŋak. Wenzim notnaŋ ekŋenaŋ nolineyet busatnaŋin sebemindemti ego egoŋaŋmak tapmelip.
41 Uma é a glória do sol, e outra, a glória da lua, e outra, a glória das estrelas; porque uma estrela difere em glória de outra estrela.
42 Gakikiengatnaŋ wawat ke sepemaŋ kegogak tazin. Msalen bembeŋaŋaŋ sambumbuyet zapat; wabe ek mama kanzizit mamayet zapat mambe.
42 Assim também a ressurreição dos mortos. Semeia-se o corpo em corrupção, ressuscitará em incorrupção.
43 Msalen bembeŋaŋ waleletnaŋ ego egoŋaŋpiŋ yaŋgut wabeyen elimiakŋaŋmak ma ego egoŋaŋmak. Msalen bembeŋaŋ windeŋepiŋ yaŋgut wabeyen keyaŋ windeŋaŋmak.
43 Semeia-se em ignomínia, ressuscitará em glória. Semeia-se em fraqueza, ressuscitará com vigor.
44 Bembeŋaŋ msat sekmak, wabeyen kululuŋ sekmak. Msat sek timti manup kegogak kululuŋ sek timti mambanup.
44 Semeia-se corpo animal, ressuscitará corpo espiritual. Se há corpo animal, há também corpo espiritual.
45 Mama msalen sokbemti manup keyet kapigok zenzeŋaŋ,
45 Assim está também escrito: O primeiro homem, Adão, foi feito em alma vivente; o último Adão, em espírito vivificante.
46 Msalengalen sek ŋeŋaŋ ndame timti msalen kapi mamanup; bamgut kululuŋengalen sek ndame timti kululuŋen mambanup.
46 Mas não é primeiro o espiritual, senão o animal; depois, o espiritual.
47 An ŋeŋaŋ ek Kawawaŋaŋ msalaŋ mgeyepmti msat kapiyelen an beye. Âpme An bam ek gakikieŋgatnaŋ wapme kululuŋ sek sasaŋaŋ.
47 O primeiro homem, da terra, é terreno; o segundo homem, o Senhor, é do céu.
48 An ŋeŋaŋ msalaŋ mge kegogapm nin egat iŋsokŋene bemti msat sek timti mamanup. Âpme naman An bamgatnaŋ kululuŋ sek timti mamaingapmti nin egalen bembeŋaŋ kogogak kululuŋ sek timti ekmak mamti mambanup.
48 Qual o terreno, tais são também os terrenos; e, qual o celestial, tais também os celestiais.
49 Âpme an msatgalen sek sakam tiwenn sakam keyet kataŋ maneti bam kululuŋengalen An ikŋaŋgalen sek sakam timti mambanup.
49 E, assim como trouxemos a imagem do terreno, assim traremos também a imagem do celestial.
50 Kilaismagen notnne, neŋ zet ŋen pigok zema nâit. Am msat sekmak ekŋenaŋ Kawawaŋgalen zemâtâtâtgalen katnanen mama keyet keŋan ku mebep. Ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambumbuyelen ekŋenaŋ mama kanzizitgat toŋaŋ ku bewep.
50 E, agora, digo isto, irmãos: que carne e sangue não podem herdar o Reino de Deus, nem a corrupção herda a incorrupção.
51 In weyaŋ tati nâme zet enzililiŋaŋ Kawawaŋaŋ am ŋen ku diindoye ke neŋ dinoyeyepm ingat pigok zema nâit: Nin notnaŋ ku gakimann Kilaisiyaŋ gilik zemkopme nin sambe asekti sepem ŋen bemâbanup.
51 Eis aqui vos digo um mistério: Na verdade, nem todos dormiremos, mas todos seremos transformados,
52 Lumun temaŋ kuwe keyegak nin sepem asekme ikŋak ŋen bemâbanup. Âpme gakikiŋaŋ ekŋenaŋ sekŋin alakŋaŋ kululuŋengalen kemak wabep ma alik mamanup ningat sekŋ kapi asekme sepemaŋ ŋen kululuŋengalen zapat bewe.
52 num momento, num abrir e fechar de olhos, ante a última trombeta; porque a trombeta soará, e os mortos ressuscitarão incorruptíveis, e nós seremos transformados.
53 Sekŋ kapi gakimti masambum yek mambein ke mgilik zemti naman ku waleletgalen ke timti mama kanzizit mambe.
53 Porque convém que isto que é corruptível se revista da incorruptibilidade e que isto que é mortal se revista da imortalidade.
54 Kegogapmti sekŋ tetak ku mamayelen pi mgilik zeme tetak mamayelen sokbewe. Kan keyet zet pigok Kawawaŋgalen Zet Itnaŋane Itnaŋanen zenzeŋaŋ ke penaŋaŋ sokbewe,
54 E, quando isto que é corruptível se revestir da incorruptibilidade, e isto que é mortal se revestir da imortalidade, então, cumprir-se-á a palavra que está escrita: Tragada foi a morte na vitória.
55 “Kawawaŋaŋ gakiki ilak windeŋaŋ mtotpein. Gakikiyet windeŋaŋ ninmagen ewe ku tazin.” (Hosea 13:14)
55 Onde está, ó morte, o teu aguilhão? Onde está, ó inferno, a tua vitória?
56 In kapigok nâit, yom ke nombe kukŋaŋbeŋgat zetutuŋaŋ nemboŋgapm ndime gakinup. Zii zelaŋ nin an yomtoŋ zemti keyet dopmaŋ manzemndomwaleletgat zapat manndein.
56 Ora, o aguilhão da morte é o pecado, e a força do pecado é a lei.
57 Kwitnaŋ kwitnaŋ ekŋen keyelen windeŋinaŋ ninmagen ŋen ku tim tazin enenogat Zisas Kilaisiyaŋ gakimti windeŋin tim totindeye keyet nin Kawawaŋgat wisikŋ manzem mamambanup.
57 Mas graças a Deus, que nos dá a vitória por nosso Senhor Jesus Cristo.
58 Kogogapmti Kilaismagen notnne, in katikŋaŋ bemti tabep. Mti Amobotnaŋgalen mulup ŋokkaŋkaŋ kumti windeŋaŋ bemti mbep. Amobotnaŋgalen mulup mbep ke penaŋepiŋ belak penaŋ ku wembe ke nâmkatik bemti mbep.
58 Portanto, meus amados irmãos, sede firmes e constantes, sempre abundantes na obra do Senhor, sabendo que o vosso trabalho não é vão no Senhor.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Coríntios 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.