1 Coríntios 13
Kawawaŋgalen Tâtâ Alakŋaŋ (NAF) vs BKJ
1 Âpme neŋ taolet ŋen zet mamanamaŋ zenzeyet nanaŋaŋ ma ensel ekŋengalen zet ŋep zeyap yaŋgut am ŋengat gogot ku miap beme neŋ belo ma gwesim nemboŋ kwisakŋ yaŋepiŋ nemba isikŋaŋaŋ kunak keboŋ.
1 Ainda que eu falasse as línguas dos homens e dos anjos, e não tivesse caridade, eu me tornaria como o bronze ressoante ou um címbalo tilintante.
2 Ma neŋ Kawawaŋgalen buŋam zapat timti dapmelaŋge ondedageŋinan diindowak ma neŋ Kawawaŋaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ bam mme sokbembeyelen enzilim tazin ke nâwak, ma neŋ am Kawawaŋaŋ mama mamayelen nâmtikŋaŋ mam ke ŋep manzemkawaŋ bemindama delaŋ penak ma nâmkiŋpepe kaliŋaŋ name Kawawaŋ dundum sama winde name kalaŋ zempema piyetnaŋ kainde medak yaŋgut neŋ am ŋengat gogot ku mimindawak beme neŋ belakŋaŋ penaŋ beap.
2 E ainda que eu tivesse o dom de profecia, e entendesse todos os mistérios, e todo o conhecimento, e ainda que eu tivesse toda a fé, de tal maneira que eu pudesse remover montes e não tivesse caridade, eu nada seria.
3 Âpme neŋ milawatn kalop bemti am tototnaŋ ekŋen indawak ma sekŋ Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋgapm ketalasimindama kumti buwiek yaŋgut am ŋengat gogot ku mbak beme neŋ belakŋaŋ penaŋ beap.
3 E ainda que eu distribuísse todos os meus bens para alimentar os pobres, e ainda que eu entregasse o meu corpo para ser queimado, e não tivesse caridade, de nada me aproveitaria.
4 Am keŋinanen gogolaŋ misik tazin ekŋenaŋ sindem indame dopmaŋ ku mutumindaip ma sindem indame keyet peme weme dopmaŋ pembenaŋ mamimindaip, ma eyak ku mamip ma ilinaŋgat mampoŋgaŋin ku kumti kwilin ku mamwalip.
4 A caridade é sofredora, e é benigna; a caridade não é invejosa; a caridade não se vangloria, não se envaidece,
5 Ekŋenaŋ am nolineyet sekŋeyak ku mamin indaip; ekŋengat nâme mobotnaŋ mambeip. Ma ilinaŋgat etaŋ nâme ku mamolip ma ŋenzinziŋ sakwep ku mamip ma myuŋgum indame keyet nâmbekambembe teepmaŋ ku mamm maip.
5 não se comporta indecentemente, não busca os seus interesses, não se irrita facilmente, não pensa mal;
6 Am gogolinmagaŋ bekanaŋaŋ palakŋaŋ bemepme keyet nâme pembenaŋ ku mambein yaŋgut ekŋenaŋ mama mimi dolakŋaŋaŋ palakŋaŋ bemebeyet nâme pembenaŋ mambein.
6 não se regozija com a iniquidade, mas regozija com a verdade;
7 Ekŋenaŋ nukŋaŋ sepem ikŋak ikŋak ke nâme betetnaŋ beme mapuip, ma am ŋen ekti ekŋengat ku manâmbemindeip. Ekŋenaŋ am notnaŋaŋ mamaŋin gilik zeme pembenanen kokogat webepeŋ mamaip. Nukŋaŋ sambe sokbemindame ekŋenaŋ katikŋaŋ bemti matalip.
7 sofre todas as coisas; crê em todas as coisas, espera em todas as coisas, suporta todas as coisas.
8 Gogot ke delaŋ zenzeŋepiŋ. Âpme Emetak Teŋgalen taolet golaŋ zenze an kapi delaŋ zenzeŋaŋmak ma Emetak Teŋgalen taolet zet mamanamaset zenze kapi kegogak delaŋ zenzeŋaŋmak. Ma Emetak Teŋgalen taoletnaŋ kwitnaŋ kwitnaŋ yaŋaŋ nâmâtâtât kapi kegogak delaŋ zenzeŋaŋmak.
8 A caridade nunca falha; mas, havendo profecias, elas falharão; havendo línguas, cessarão; havendo conhecimento, desaparecerá.
9 Enenogat alak pigogat Kawawaŋgalen mama butnaŋ etaŋ nâmti ke dapmelaŋge ondedakginan buŋam zapat butnaŋ etaŋ ke mandiindonuwaŋ
9 Porque em parte conhecemos, e em parte profetizamos.
10 bamgat Zisasiyaŋ ikŋaŋ kopmegulak taolet ekŋen kapi delaŋ zeme nin kwitnaŋ kwitnaŋgat yaŋaŋ nâmâtâbanup enenogat Kawawaŋ ikŋaŋmak tapmann kegok sokbewe.
10 Mas, quando o que é perfeito vier, então, o que o é em parte será aniquilado.
11 Neŋ nemba isikŋaŋ mambanen zet ma maman ma otnânân nemba isisigaŋ mamip keyet kataŋ otnâmti mammteman. Yaŋgut maneti an temaŋ bewan kan keyet nemba ekŋengalen nânâ ke pema temege.
11 Quando eu era criança, falava como criança, entendia como criança, pensava como criança; mas quando eu me tornei homem, eu coloquei de lado as coisas infantis.
12 Alak pigogak Kawawaŋgalen yaŋaŋ isikŋaŋ bugan nâmâtâtnup yaŋgut bamgat Zisasmak sokŋan tati zikalaŋ dopmaŋ ek dopmaŋ ek mbanup. Alak kapiyet Kawawaŋgat yaŋaŋ butnaŋ butnaŋ etaŋ maeknâmâtâtnup yaŋ kan keyet egat yaŋaŋ nâmâtâpmann delaŋ zewe. Kawawaŋaŋ nâgât yaŋŋ nâme delaŋ manzein sepem keboŋ neŋ egat yaŋaŋ eknâm mman delaŋ zemâpbe.
12 Porque agora vemos através de um espelho, sombriamente; mas então veremos face a face; agora eu conheço em parte, mas então conhecerei como também eu sou conhecido.
13 Alak pigogak mama mimi kapigok wem ndame tapmanup; Nâmkiŋpepemak mama ma Zisasiyet kokotnaŋgat webemti mama ma gogot mti mama. Ekŋen tuk kegogaŋ talip, yaŋgut ekŋen kemagengatnaŋ gogot palen mama keyaŋ egat zut ke sebemitdemti dolakŋaŋ penaŋ bein.
13 E agora permanecem a fé, a esperança e a caridade, estas três; mas a maior destas é a caridade.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Coríntios 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.