Lucas 7
Mangga Buang New Testament (MMO_WBT) vs NTLH
1 Yesu nêêl vakasin pin-anju vu hil-ambe lung la, tonde la hato Kapenaum.
1 Quando Jesus acabou de dizer essas coisas ao povo, foi para a cidade de Cafarnaum.
2 Tombe hil Lom-ate yêêv ngaamong vaha ti ond yite hil kul ti sen ahe naving yii-to nilak lôôt-ambe neep, be ngaaho lak in navu jimb na.
2 Havia ali um oficial romano que tinha um empregado a quem estimava muito. O empregado estava gravemente doente, quase morto.
3 Tombe yêêv hango banye nambe Yesu hato, om wiing hil Yuda-te himbop heey lala vu Yesu in nambe sil kataangg naambe naam-ambe biing yite hil kul ti nivasa jak.
3 Quando o oficial ouviu falar de Jesus, enviou alguns líderes judeus para pedirem a ele que viesse curar o seu empregado.
4 Om sil lala lato vu Yesu tombe sil kataangg lôôt nambe, “Omaaho Bop, omaahôô-ju omaaho nivasa om gambiing gaving lava,
4 Eles foram falar com Jesus e lhe pediram com insistência: — Esse homem merece, de fato, a sua ajuda,
5 in ahe naving yiiy Yuda tombe yoo haav yate dumb.”
5 pois estima muito o nosso povo e até construiu uma sinagoga para nós.
6 Tombe Yesu having sil-ambe lala. Sil mondala be lala lalup ngaaho vu bayêên, tombe hil ngaamong vaha-te yêêv-anjuuto wiing yite vaheey lako lava be lato lanêêl vu Yesu nambe, “Omaaho Bop, sa omaaho nipaya, om me-lohvu nambe gandukanaam sate bayêên alo le.
6 Então Jesus foi com eles. Porém, quando já estava perto da casa, o oficial romano mandou alguns amigos dizerem a Jesus: — Senhor, não se incomode, pois eu não mereço que entre na minha casa.
7 De sa lak ni nambe sa omaaho nipaya ondeey same alaas vu hong e, om yik onaanêêl amu de sate unoopasiv-anju nivasa jak.
7 E acho também que não mereço a honra de falar pessoalmente com o senhor. Dê somente uma ordem, e o meu empregado ficará bom.
8 Nambe sen sa, ond yik sa naahulis sate yêêv bop sen nanggin saa-to baambu, de sate hil ngaamong vaha-so dahulis sa baambungg. Om sa naanêêl vu ti naambe ‘Gana’ ond yik la, tonde sa naanêêl vu ango naambe ‘Ganaam’ ond yik laam, tonde sa naanêêl vu sate hil kul ti naambe ‘Gambiing kul tii-ja’ ond yik wiing.”
8 Eu também estou debaixo da autoridade de oficiais superiores e tenho soldados que obedecem às minhas ordens. Digo para um: “Vá lá”, e ele vai. Digo para outro: “Venha cá”, e ele vem. E digo também para o meu empregado: “Faça isto”, e ele faz.
9 Yesu hango vakasin-anju tombe vindis lôôt, om hilin-ambe nêêl vu hil ngeeyaata sen davu taamuyin yii-to nambe, “Sa naanêêl vu ham naambe same aatovu ham Islel ti wii-having niwêêk lôôt nambêênju le.”
9 Jesus ficou muito admirado quando ouviu isso. Então virou-se e disse para a multidão que o seguia:
10 Tonde hil sen yêêv wiing sil lalaam-ato ond lalaah lalup bayêên e layi de hil kul tii-to nivasa lak lung la.
10 Aí os amigos do oficial voltaram para a casa dele e encontraram o empregado curado.
11 Lung laa tonde sim Yesu la taaku ti haale nambe Nain, tombe yite maanggêêm-aso laving hil ngeeyaata be lala having yi.
11 Pouco tempo depois Jesus foi para uma cidade chamada Naim. Os seus discípulos e uma grande multidão foram com ele.
12 Lala lato ngaaho vu taaku Nain-anjuuto yite vinavi bop, tonde hil laaku omaahonôôn ti be lalaam in nambe lana landaav. Ond vehaahôôv ti noow timuu-ju, tombe hil vu taakuu-ju ngeeyaata laving vehaahôôv-anju be lato.
12 Quando ele estava chegando perto do portão da cidade, ia saindo um enterro. O defunto era filho único de uma viúva, e muita gente da cidade ia com ela.
13 + o 7:13 Luk 8:52*Yesu yi vêêh-anju tombe ka pasiv in lôôt, om nêêl vu nambe, “Game naasu le.”
13 Quando o Senhor a viu, ficou com muita pena dela e disse:
14 + o 7:14 Luk 8:54*Tonde la ngaaho be hambe nama lak yêênin sen omaahonôôn neep ak-ato, om hil sen laakuu-to daale tonde Yesu nêêl nambe, “Unoopasiv, sa naanêêl vu hong naambe okandi jak.”
14 Então ele chegou mais perto e tocou no caixão. E os que o estavam carregando pararam. Então Jesus disse:
15 + o 7:15 1King 17:23; 2King 4:36*Tombe omaahonôôn sen meyimbin-ato kandi nando be mem vakaas, tombe mem Yesu nêêl vu tangganaan nambe, “Noom nganjo.”
15 O moço sentou-se no caixão e começou a falar, e Jesus o entregou à mãe.
16 + o 7:16 Luk 1:68; 19:44*Hil pin layi be kanund la lôôt, tombe lako Anutu haale lak-ambe lanêêl nambe, “Hil sen danêêl Anutu-te vakasin langaah-ato ti osin haale bop kandi lak hôôk yiiy lavuun.” Tonde yik lanêêl nambe, “Anutu laam lung la in dôôvu yite hil.”
16 Todos ficaram com muito medo e louvavam a Deus, dizendo: — Que grande
17 Tombe Yesu-te banyêê-ju la lohvu taaku Yudia osin taaku sen neep ngaahôô-to pin lôôt.
17 Essas notícias a respeito de Jesus se espalharam por todo o país e pelas regiões vizinhas.
18 Jon sen nalipis hil-ato ond yite maanggêêm-aso latulin Yesu-te vakasin pin-anju vu yi.
18 Os discípulos de João Batista contaram tudo isso a ele. Aí João chamou dois deles
19 + o 7:19-20 Saam 40:7; Mal 3:1; Taato 1:8*Om teey yite maanggêêm yuuh lalaam tombe wiing yuuh lala vu Omaaho Bop in nambe lanjingin yi naambe, “Hil sen danêêl Anutu-te vakasin langaah-ato danêêl nambe omaaho ti le naam ond yik hong-anjo, me hey ganggin omaaho ango le?”
19 e os enviou ao Senhor Jesus para perguntarem: “O senhor é aquele que ia chegar ou devemos esperar outro?”
20 Tombe omaaho yuuh-anjuuto mondala be lala lato vu Yesu, le mem yuuh lanêêl nambe, “Jon sen nalipis hil-ato wiing haay alaam in aanjingin naambe mak hong omaaho sen Anutu-te hil danêêl hong banyem bôôy nambe gale ganaam-ato ond yik hong-anjo, me hey ganggin omaaho ango le?”
20 Então eles foram até o lugar onde Jesus estava e disseram: — João Batista nos mandou perguntar o seguinte: o senhor é aquele que ia chegar ou devemos esperar outro?
21 Tombe hôôk busin-anju Yesu wiing hil anilakin vaha vaha ngeeyaata nind vasa lak, de hatiiy mamu nipaya ngeeyaata la in omaahonôôn osin wiing mekanôônd ngeeyaata mend tum.
21 Naquele momento Jesus curou muitas pessoas das suas doenças e dos seus sofrimentos, expulsou espíritos maus e também curou muitos cegos.
22 + o 7:22 Ais 35:5-6; 61:1; Luk 4:18*Tonde Yesu nêêl vu Jon-ate maanggêêm yuuh-ato nambe, “Manaah-ambe muuh gatulin va pin sen gêên mahe osin muuh hangôô-to banye vu Jon naambe hil amend kanôônd dayi taaku laah, tonde hil vahand paaya dala mop, de hil sen nind payêês anipaya lôôt-ato nind naavi nivasa nalak, de hil sen nanyend doos-ato dango taaku de hil yimbin davu kandi lak laah, tonde hil anipaya paya pin dango banye nivasa.
22 Depois respondeu aos discípulos de João:
23 Tonde naambe omaaho ti me-lopayo yu-yuuh in sa le ond le ka vasa.”
23 E felizes são as pessoas que não duvidam de mim!
24 Jon-ate maanggêêm ayuuh lalaah lung la, le mem Yesu nêêl Jon-ate dangga tatekin vu hil alu bopaataa-jôôto nambe, “Bôôy ham ala vu Jon vu taaku lumbalaamb ond ham awiingin nambe angge vaati? Mak ham awiingin nambe angge omaaho ti lohvu vavi nayêêyak ganggwak laah-ande lom a?
24 Quando os discípulos de João foram embora, Jesus começou a dizer ao povo o seguinte a respeito de João:
25 Me ham ala in nambe angge vaati? Ham ala in nambe ham angge omaaho ti nalop lolop anivasa vasa? Malis. Hil sen dalop lolop amengali be dando osin va nivasa vasa nambêênja ond sil oo dando hôôk hil alulemak ambaand.
25 O que foram ver? Um homem bem-vestido? Ora, os que se vestem bem e vivem no luxo moram nos palácios!
26 + o 7:26 Luk 1:76*Om ham ala in nambe angge vaati? Ham ala nahe omaaho ti nanêêl Anutu-te vakasin langaah a? Keen, sa naanêêl vu ham naambe Jon-anju savok hil sen danêêl Anutu-te vakasin langaah-ato la.
26 Então me digam: o que foram ver? Um
27 + o 7:27 Mal 3:1*Tonde Jon-anju ond yik Anutu nêêl yite vakasin munggin-ambe neep hôôk kaapiya nambe,
27 Porque João é aquele a respeito de quem as
28 Om sa naanêêl vu ham naambe Jon savok hil pin sen taandin dako sil vu voon-anjôôto, lemu hil sen Anutu nanggin sil-ato vaalu haalend nipasiv lôôt ond le savok Jon na.”
28 — Eu digo a vocês que de todos os homens que já nasceram João é o maior. Porém quem é o menor no
29 + o 7:29 Luk 3:12*Tombe hil pin osin hil sen dako taakis-ato lango vakasin-anju tombe lanêêl nambe, “Keen, Anutu yi omaaho nivalok.” Ond hil-anju Jon lipis sil lung la,
29 Os cobradores de impostos e todo o povo ouviram isso. Eles eram aqueles que haviam obedecido às ordens justas de Deus e tinham sido batizados por João.
30 + o 7:30 Mat 21:32*nganjo hil Palisai osin tanasin dangga-so laluuh damind vu mopaatôôv anivasa sen Anutu taato vu sil-ato, om me-lalipis bel e.
30 Mas os fariseus e os mestres da Lei não quiseram ser batizados por João e assim rejeitaram o plano de Deus para eles.
31 Tombe Yesu nêêl nambe, “Sale tatekin omaahonôôn sen gêên-anjo jak vaati? Sil lalohvu laheey?
31 E Jesus terminou, dizendo:
32 Sil akand yu-yuuh lohvu unoopasiv sen dando talind-ambe dateey la vu ango-so nambe, ‘Hey aawiing kombin vu ham, lemu ham-ame nakôômb e, de hey aasu kangg paya paya, le ma de ham-ame navu kaatuuh ham e.’
32 Elas são como crianças sentadas na praça. Um grupo grita para o outro:
33 In Jon sen nalipis hil-ato laam atombe me-ya vanôôn anivasa de me-num wain e, tombe ham anêêl nambe, ‘Mamu nipaya nahôôvu yi.’
33 João Batista jejua e não bebe vinho, e vocês dizem: “Ele está dominado por um demônio.”
34 + o 7:34 Luk 15:2*De Omaahonôôn Noow laam-ambe ya osin num, tombe ham anêêl nambe, ‘Ham angge, omaaho aheta om yoo naya osin nanum wain bopaata, om hil sen dako taakis-ato osin hil sen dawiing va nipayaa-to vaalu ond silate omaaho tii-ju.’
34 O
35 Lemu hil pin sen dawiing kul anivasa vasaa-to ond navu taato nambe sil hil osin kand.”
35 Mas aqueles que aceitam a sabedoria de Deus mostram que ela é verdadeira.
36 + o 7:36 Luk 11:37*Palisai ti kataangg Yesu nambe na ja vanôôn gaving yi, om Yesu lukala vu sil-ambe sil oo dando mondaya vanôôn.
36 Um fariseu convidou Jesus para jantar. Jesus foi até a casa dele e sentou-se para comer.
37 + o 7:37 Mat 26:7; Mak 14:3; Jon 12:3*Tombe vêêh baayamb ti nando taakuu-ju hango nambe Yesu nando monaya vanôôn hôôk Palisai tii-ju baan, om vêêh-anju hako bel galovasa hôôk buayo tatuuh ti be la vu Yesu.
37 Naquela cidade morava uma mulher de má fama. Ela soube que Jesus estava jantando na casa do fariseu. Então pegou um frasco feito de alabastro , cheio de perfume,
38 Tombe la valu-naale Yesu dami ngaaho vu Yesu vaha, tombe hato nando be monasu, tombe meluk tokak Yesu vaha, om laavu lak luvalus-ande muuh Yesu vaha lôôt, tonde kaasêêh bel galovasa lak vaha.
38 e ficou aos pés de Jesus, por trás. Ela chorava e as suas lágrimas molhavam os pés dele. Então ela os enxugou com os seus próprios cabelos. Ela beijava os pés de Jesus e derramava o perfume neles.
39 Tombe Palisai sen teey Yesu laam-ato, haale nambe Simon, ond yik yi de vêêh-anju laam, tombe yoo ka vu nambe, “Naambe omaahôô-jo yi hil sen danêêl Anutu-te vakasin langaah-ato ti keen ond le jak vêêh sen nambe nama lak yii-ju ni naambe vêêh anipaya.”
39 Quando o fariseu viu isso, pensou assim: “Se este homem fosse, de fato, um profeta , saberia quem é esta mulher que está tocando nele e a vida de pecado que ela leva.”
40 Tombe Yesu nêêl omaahôô-ju lopayo langaah vu nambe, “Simon, sa naanêêl vakasin ti vu hong e.” Tombe Simon nêêl nambe, “Kaputung, onaanêêl-o.”
40 Jesus então disse ao fariseu: — Fale, Mestre! — respondeu Simão.
41 Tombe Yesu nêêl nambe, “Omaaho ti vu mone vu omaaho yuuh. Ango hako mone kaapiya nomaayuuh de ango hako mone kaapiya timu,
41 Jesus disse:
42 lemu yuuh-ame lalohvu nambe lambu dôôk nyevahaan e, om omaahôô-ju yoo kawiiy yuuhate nyevahaan la lôôt. Ke, om omaaho yuuh-anju ango tana le ahe gaving omaaho sen kawiiy yuuhate nyevahaan-ato lôôt?”
42 mas nenhum dos dois podia pagar ao homem que havia emprestado. Então ele perdoou a dívida de cada um. Qual deles vai estimá-lo mais?
43 Tombe Simon nêêl laah nambe, “Mak ango sen omaahôô-ju kawiiy yite nyevahaan bopaata lôôt laa-to.” Tombe Yesu nêêl vu nambe, “Goo ganêêl lohvu.”
43 — Eu acho que é aquele que foi mais perdoado! — respondeu Simão.
44 + o 7:44 Jen 18:4*Tombe mem Yesu hilin laah vu vêêh-anju de nêêl vu Simon nambe, “Gahe vêêh-anjo? Saalukalaam gate bayêên le game gavu bel-ambe saalipis sa vahangg ak e, lemu vêêh-anjo ond lipis sa vahangg ak meluk-ande laavu lak luvalus.
44 Então virou-se para a mulher e disse a Simão:
45 Tonde saalukalaam-ato ond game gamuuh sa gaambôôk in nambe onggako sa jak e, lemu vêêh-anjo yoo monamuuh sa vahangg lôôt.
45 Você não me beijou quando cheguei; ela, porém, não para de beijar os meus pés desde que entrei.
46 + o 7:46 Saam 23:5*Tonde game galipis sa lungg ak bel galovasa le, lemu vêêh-anjo kaasêêh bel galovasa lak sa vahangg.
46 Você não pôs azeite perfumado na minha cabeça , porém ela derramou perfume nos meus pés.
47 Om sa naanêêl vu hong naambe yite nipaya ngeeyaata lôôt, lemu gêên Anutu kawiiy lung la, ondeey yoo ahe having sa lôôt. Naambe Anutu kawiiy omaaho ti-te nipaya daka na, ond me-le ahe gaving lôôt naambêênju le.”
47 Eu afirmo a você, então, que o grande amor que ela mostrou prova que os seus muitos pecados já foram perdoados. Mas onde pouco é perdoado, pouco amor é mostrado.
48 + o 7:48 Luk 5:20-21*Tonde Yesu nêêl vu vêêh-anjôôto nambe, “Gate nipaya sa kawiiy lung la.”
48 Então Jesus disse à mulher:
49 Tombe hil sen dando mondaya vanôôn having yii-jôôto yoo lanêêl vu sil nambe, “Omaahôô-jo yi vaati om kawiiy nipaya la?”
49 Os que estavam sentados à mesa começaram a perguntar: — Que homem é esse que até perdoa pecados?
50 + o 7:50 Luk 8:48; 17:19; 18:42*Tonde Yesu nêêl vu vêêh-anjôôto nambe, “Gawii-having sa om hôôvu hong, om gana osin galompayo ahelavis.”
50 Mas Jesus disse à mulher:
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.