João 7
Dzam Weɗeye (MEQ) vs NAA
1 Ma dəba aye na, Yesu a həhal ka dala i Galile tebiye a say mede ka dala i Yuda bay hərwi a satay a bagwar i Yahuda hay məkəɗe na.
1 Passadas essas coisas, Jesus andava pela Galileia, porque não desejava andar pela Judeia, visto que os judeus queriam matá-lo.
2 Ahəl niye na, magurlom i Yahuda hay nakə tə zalay Magurlom i Madzawadzawa aye kə ndzew mazlambar.
2 E a festa dos judeus, chamada de Festa dos Tabernáculos, estava próxima.
3 Hərwi niye malamar ŋgay hay tə gwaɗay: «Do abəra kanaŋ do a dala i Yahuda hərwi ada gawla yak hay nəteye tâ ŋgatay a məsler nakə ka giye dərmak.
3 Então os irmãos de Jesus se dirigiram a ele e disseram: — Deixe este lugar e vá para a Judeia, para que também os seus discípulos vejam as obras que você faz.
4 Taɗə a say a ndoweye ndo hay tâ sər na na, ma sliye faya məŋgehe na wu nakə ma giye bay. Faya ka giye məsler neheye andza nakay sa na, ge wu neheye, ada ndo hay tebiye tâ sər kar ha.»
4 Porque, se alguém quer ser conhecido, não pode realizar os seus feitos em segredo. Já que você faz essas coisas, manifeste-se ao mundo.
5 Malamar ŋgay niye hay tə tsikay andza niye na, kwa bo tay eye bəbay ta dzala ha ka Yesu bay.
5 Acontece que nem mesmo os irmãos de Jesus criam nele.
6 Yesu a gwaɗatay: «I ga na, həlay eye kə slaw zuk bay. Ane tuk na, i kurom na, kwa həlay waray waray, lele tsa.
6 Então Jesus lhes disse:
7 Nəkurom na, ndo i məndzibəra hay ta sliye faya mənakum ɗəre təbey. Ane tuk na, neŋ na, ta neŋeye ɗəre hərwi na gwaɗawa məsler tay nakə faya ta giye na, lele bay.
7 O mundo não pode odiar vocês, mas a mim ele odeia, porque eu dou testemunho a respeito dele, dizendo que as suas obras são más.
8 Nəkurom eye, dum a magurlom niye. Neŋ na, na diye bay, hərwi ga na, həlay eye kə ndislew zuk bay.»
8 Vão vocês para a festa. Eu não vou, porque o meu tempo ainda não se cumpriu.
9 A tsikatay ka bo abəra bazlam niye andza niye na, a ndza ŋgway ma Galile.
9 Tendo dito isso, Jesus continuou na Galileia.
10 Malamar ŋgay hay ti ye a magurlom i madzawadzawa niye na, Yesu a ye dərmak. A zəŋgal tay naha ma dəba. Ane tuk na, a ndisl naha a ɗəma na, ka bəz ha bo parakka bay. A ŋgaha bo.
10 Depois que seus irmãos tinham ido à festa, Jesus também foi, não publicamente, mas em segredo.
11 Bagwar i Yahuda hay mə magurlom niye, ta pəla na Yesu, ta tsətsah ka ndo hay, tə gwaɗ: «Neŋgeye i ŋgay tebiye na, məŋgay?»
11 Ora, os judeus o procuravam na festa e perguntavam: — Onde estará ele?
12 Ndo hay haladzay tə kəɗ faya wuway haladzay. Siye hay tə gwaɗ: «Ndo nakay na, neŋgeye ndo lele eye.» Siye hay tə gwaɗ: «Aʼay! Neŋgeye na, faya ma səpatiye tay ha ndo hay.»
12 E havia grande murmuração a respeito de Jesus entre as multidões. Uns diziam: — Ele é bom. E outros afirmavam: — Não, não é! Ele engana o povo.
13 Ane tuk na, ndəray kwa nəte a sla faya mətsike bazlam niye parakka bay hərwi ndo hay tebiye ta dzədzar ta bagwar i Yahuda hay.
13 Entretanto, ninguém falava dele abertamente, por ter medo dos judeus.
14 Magurlom niye məzaw ŋgay eye mazlambar ka ndəv na, Yesu a ye a gay i məɗəslay ha gər a Mbəlom. A ye naha a pa bo ka matətikatay a ndo hay.
14 Quando a festa já estava na metade, Jesus foi ao templo e começou a ensinar.
15 Bazlam ŋgay niye faya ma tətikateye a ndo hay aye na, a gatay a bagwar i Yahuda hay hərɓaɓəkka, tə gwaɗ: «Ndo nakay kə dzaŋga bay tuk na, ada a sər wu haladzay na, kəkay?»
15 Então os judeus se maravilhavam e diziam: — Como é que ele pode ser letrado, se não chegou a estudar?
16 Yesu a mbəɗatay faya a gwaɗatay: «Bazlam nakay faya na tsikakumeye na, a yaw mə neŋ bay. A yaw mə Mbəlom neŋgeye nakə a sləra ga ahaya aye.
16 Jesus lhes respondeu:
17 Ndoweye kə say məge wu nakə a yay a gər a Mbəlom aye na, ma səriye bazlam ga nakə na tsik aye a yaw abəra mə Mbəlom kəgəbay a yaw ma mədzal gər ga.
17 Se alguém quiser fazer a vontade de Deus, conhecerá a respeito da doutrina, se ela é de Deus ou se eu falo por mim mesmo.
18 Ndo nakə a tsik bazlam nakə a yaw ma mədzal gər ŋgay aye na, a say ndo hay tâ ɗəslay ha gər. Ane tuk na, ndo nakə faya ma tətikateye a ndo hay hərwi ada ndo hay tâ ɗəslay ha gər a ndo nakə a sləra ahaya na, neŋgeye ndo i deɗek. Neŋgeye na, maraw me andaya mə neŋgeye bay.
18 Quem fala por si mesmo está buscando a sua própria glória; mas o que busca a glória de quem o enviou, esse é verdadeiro, e nele não há falsidade.
19 Na gwaɗ maa vəlakum bazlam i Mbəlom mapala eye na, Musa bəɗaw? Ada ndəray kwa nəte mə walaŋ kurom ka rəhay ha gər bay. Ada a sakum məkəɗe ga na, hərwi mey?»
19 Não é fato que Moisés deu a Lei para vocês? Contudo, nenhum de vocês a cumpre. Por que estão querendo me matar?
20 Ndo hay ta mbəɗay faya a Yesu, tə gwaɗay: «Nəkar na, fakalaw mə bo yak kəla ɗaw? Mapəla tsəveɗ məkəɗe kar na, way?»
20 A multidão respondeu: — Você tem demônio. Quem é que está querendo matá-lo?
21 Yesu a gwaɗatay: «Na ge masuwayaŋ nəte pat i mazəzukw bo na, a gakum hərɓaɓəkka a nəkurom tebiye.
21 Jesus respondeu:
22 Sərum ha, Musa kə tsikakum ɗəsum tay ha wawa kurom hay. Maa dazlay məge andza niye na, bəba təte kurom hay bəna Musa bay. Andza niye na, ka ɗəsawum wawa kurom hay pat i mazəzukw bo.
22 Moisés lhes deu a circuncisão — se bem que ela não vem de Moisés, mas dos patriarcas —, e vocês fazem a circuncisão de um menino até mesmo no sábado.
23 Ka ɗəsum wawa pat i mazəzukw bo na, hərwi ada marəhay gər a bazlam i Mbəlom mapala eye nakə Musa a vəlakum aye. Ada na mbəl ha ndo abəra ma ɗəvats pat i mazəzukw bo ɗuh na, ka gum fagaya mevel na, hərwi mey?
23 E, se um menino pode ser circuncidado em dia de sábado, para que a Lei de Moisés não seja desrespeitada, por que vocês ficam indignados contra mim, pelo fato de eu ter curado por completo um homem num sábado?
24 Kâ gum sariya ka ndo tə wu nakə ka ŋgatumay tə ɗəre aye tsa bay. Ɗuh gum na, ta tsəveɗ deɗek eye.»
24 Não julguem segundo a aparência, mas julguem pela reta justiça.
25 Siye i ndo i Zerozelem hay, tə gwaɗ: «Ndo nakə ta pəla məkəɗe na aye na, neŋgeye bəɗaw?
25 Alguns de Jerusalém diziam: — Não é este o homem que estão querendo matar?
26 Zəbum faya tey: Faya ma tsikiye me parakka mə walaŋ i ndo hay tebiye, ada ta gwaɗay wuray kwa tsekweŋ bay tebiye. Ma giye na, bəy kway hay tə sər neŋgeye Kəriste nakə Mbəlom a gwaɗ ma sləraweye kəla ɗaw?
26 Eis que ele fala abertamente, e ninguém lhe diz nada. Será que as autoridades reconhecem de fato que este é o Cristo?
27 Ane tuk na, ma giye na, andza niye bay bəna Kəriste ma deyeweye na, a yaw məŋgay na, ndəray ma səriye bay. Ndo nakay a yaw məŋgay na, ka sərakwa.»
27 Mas nós sabemos de onde este homem vem. Quando, porém, o Cristo vier, ninguém saberá de onde ele é.
28 Andza niye, Yesu faya ma tətikateye a ndo hay mə gay i məɗəslay ha gər a Mbəlom mba, a tsik me ta magala, a gwaɗ: «Ka sərum ga ha azlakwa ɗaw? Neŋ na yaw məŋgay na, ka sərum ha. Ane tuk na, na yaw na, ka gər bo ga bay. Ndo nakə a sləra ga ahaya na, neŋgeye ndo i deɗek. Nəkurom ka sərum na bay.
28 Enquanto ensinava no templo, Jesus disse em voz alta:
29 Neŋ na, na sər na hərwi na yaw na, abəra ka təv ŋgay ada maa sləra ga ahaya na, neŋgeye.»
29 Eu o conheço, porque venho da parte dele e ele me enviou.
30 Andza niye, ta pəla tsəveɗ məgəse na Yesu. Ane tuk na, ndəray kə gəs na bay hərwi həlay ŋgay aye kə ndisl a ɗəma zuk bay.
30 Então quiseram prendê-lo, mas ninguém lhe pôs as mãos, porque a sua hora ainda não havia chegado.
31 Ndo hay haladzay tə dzala ha ka Yesu. Tə gwaɗ: «Ndo nakay ma giye na, Kəriste. Ndo mekeleŋ eye ma deyeweye ma giye masuwayaŋ ma ziye i ndo nakay ɗaw?»
31 Porém muitos dentre a multidão creram nele e diziam: — Quando o Cristo vier, será que vai fazer maiores sinais do que este homem tem feito?
32 Farisa hay tə tsəne wu neheye ndo hay faya ta tsikiye ka Yesu tə masəsəkwe aye. Nəteye ta bagwar hay i ndo neheye tə vəlaway wu a Mbəlom hay tə haya gər, tə slər sidzew neheye ta tsəpawa gay i məɗəslay ha gər a Mbəlom aye hərwi ada tâ ye, tâ gəsaw Yesu.
32 Os fariseus, ouvindo a multidão murmurar essas coisas a respeito de Jesus, juntamente com os principais sacerdotes enviaram guardas para o prender.
33 Yesu a ŋgatay andza niye na, a gwaɗ: «Neŋ andaya ka təv kurom ma məndze tsekweŋ mba. Tsa na, na miye gwa ka təv i ndo nakə a sləra ga ahaya aye.
33 Jesus disse:
34 Ka ta pəlumeye ga ada ka ta hutumeye ga bay hərwi ka slumeye faya mede a təv nakə neŋ na diye a ɗəma aye bay.»
34 Vocês irão me procurar, mas não me acharão; vocês também não podem ir para onde eu estou.
35 Tsa na, Yahuda hay ta tsətsah mə walaŋ tay, tə gwaɗ: «Ma diye na, a ŋgay nakə ada ka slakweye faya məhute na bay aye. Ma diye na, a walaŋ i Yahuda neheye nəteye mandza eye mə walaŋ i Gərek hay aye kəla ɗaw? Ada ma ta tətikateye a Gərek hay kəla ɗaw?
35 Então os judeus disseram uns aos outros: — Para onde ele irá que não o possamos achar? Será que pretende ir para a diáspora entre os gregos, a fim de ensinar os gregos?
36 Bazlam ŋgay niye a gwaɗ: “Ka ta pəlumeye ga, ada ka ta hutumeye ga bay hərwi ka slumeye faya mede a təv nakə neŋ na diye a ɗəma aye bay.” A tsik andza niye na, andza məgweɗe mey?»
36 Que significa isso que ele diz: “Vocês irão me procurar, mas não me acharão; vocês também não podem ir para onde eu estou?”
37 Pat i mandəve i magurlom na, pat nakə bagwar aye. Pat eye niye Yesu a lətse, a tsik me ta magala, a gwaɗ: «Taɗə ndoweye yam a gay na, mâ yaw ka təv ga mâ sa.
37 No último dia, o grande dia da festa, Jesus se levantou e disse em voz alta:
38 Ndoweye kə dzala ha ka neŋ na, “yam nakə ma vəliye sifa aye ma ŋgəziye waɗ waɗ mə ɗərev ŋgay” andza nakə tə watsa ahəl niye mə Ɗerewel i Mbəlom.»
38 Quem crer em mim, como diz a Escritura, do seu interior fluirão rios de água viva.
39 Yesu a tsik andza niye na ka Məsəfəre i Mbəlom. Ndo neheye ta dzala ha ka Yesu aye na, ta hutiye Məsəfəre niye. Ahəl nakə Yesu a tsik andza niye na, Məsəfəre ki yaw zuk bay hərwi Yesu kə tsal a təv nakə Mbəlom ma ɗəslay ha gər aye zuk bay.
39 Isso ele disse a respeito do Espírito que os que nele cressem haviam de receber; pois o Espírito até aquele momento não tinha sido dado, porque Jesus ainda não havia sido glorificado.
40 Ndo hay tə tsəne bazlam i Yesu nakə a tsik aye na, siye i ndo hay tə gwaɗ: «Ta deɗek ndo nakay na, ndo məɗe ha bazlam i Mbəlom nakə faya ka həbakweye aye!»
40 Quando ouviram essas palavras, alguns do meio do povo diziam: — Este é verdadeiramente o profeta.
41 Siye hay tə gwaɗ: «Neŋgeye na, Kəriste!» Ane tuk na, siye hay tə gwaɗ sa: «Kəriste na, ma deyeweye abəra ka dala i Galile ɗaw?
41 Outros diziam: — Ele é o Cristo. Outros, porém, perguntavam: — Por acaso o Cristo virá da Galileia?
42 Tə watsa mə Ɗerewel i Mbəlom na, tə gwaɗ Kəriste ma deyeweye na, abəra ma gwala i Davit ada ma Betelehem, gəma nakə Davit a ndzawa mə ɗəma aye.»
42 Não diz a Escritura que o Cristo vem da descendência de Davi e da aldeia de Belém, de onde era Davi?
43 Andza niye, bazlam a ye tay ka bo a ndo hay bay hərwi Yesu.
43 Assim, houve divisão entre o povo por causa dele.
44 Ndo siye hay a satay məgəse na Yesu. Ane tuk na, ndəray kwa nəte kə lamay bay.
44 Alguns queriam prendê-lo, mas ninguém lhe pôs as mãos.
45 Sidzew neheye ta tsəpawa gay i məɗəslay ha gər a Mbəlom hay, tə maw ka təv i bagwar hay i ndo neheye tə vəlaway wu a Mbəlom aye ta Farisa hay. Anəke tə maw na, ndo neheye ta tsətsah fataya, tə gwaɗatay: «Ka gəsumaw Yesu bay na, hərwi mey?»
45 Os guardas voltaram à presença dos principais sacerdotes e fariseus, e estes lhes perguntaram: — Por que vocês não o trouxeram?
46 Sidzew matsəpe gay i məɗəslay ha gər a Mbəlom niye hay ta mbəɗatay faya, tə gwaɗatay: «Ndəray kə tsik me ɗaɗa andza ndo nakay bay!»
46 Eles responderam: — Jamais alguém falou como este homem.
47 Farisa hay tə gwaɗatay: «Nəkurom dərmak ka səpat kurom ɗaw?
47 Os fariseus disseram aos guardas: — Será que também vocês foram enganados?
48 Ka ŋgatumay a ndəray mə walaŋ may bəy i Farisa hay ada mə walaŋ i bəy hay i ndo neheye tə vəlaway wu a Mbəlom aye hay kə dzala ha ka ndo niye ɗaw?
48 Por acaso alguma das autoridades ou algum dos fariseus creu nele?
49 Ane tuk na, maa dzala ha ka Yesu eye na, ndo kəriye hay, tə sər bazlam i Musa mapala eye bay. Nəteye na, Mbəlom kə vəlatay mezeleme.»
49 Mas esse povo que nada sabe da lei é maldito.
50 Nikodem neŋgeye nəte mə walaŋ i Farisa niye hay dərmak. Neŋgeye ndo nakə a ye ka təv i Yesu ahəl niye aye. A gwaɗatay a siye i Farisa niye hay:
50 Nicodemos, um deles, que antes tinha ido conversar com Jesus, perguntou-lhes:
51 «Bazlam kway mapala eye kə vəlakway tsəveɗ məgay sariya a ndo andza niye kəriye tsa bay. Tsənakwa wu nakə ma tsikiye ada wu nakə a ge aye təday.»
51 — Será que a nossa lei condena um homem sem primeiro ouvi-lo e saber o que ele fez?
52 Ta mbəɗay faya, tə gwaɗay: «Nəkar na, ndo i Galile dərmak ɗaw? Dzaŋga bazlam i Mbəlom lele təday ada ka səriye ha na, ndo məɗe ha bazlam i Mbəlom kwa nəte ma deyeweye abəra ma Galile bay.»
52 Eles responderam: — Por acaso também você é da Galileia? Examine e verá que da Galileia não se levanta profeta.
53 Kwa way a tsəne andza niye na, a ye ŋgway a mətagay.
53 E cada um foi para a sua casa.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.