Mateus 25

Meupiya ne panugtulen: Bibliya ne Matigsalug (MBTNT) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 “Ka Peghari te Manama egpekeiling te pangguhuren meyitenged te sapulu ne mengebay ne mig-uyan te me sulu wey nangipanew ka egsinug-ung te egpangasawa.
1 Então o Reino dos céus será semelhante a dez virgens, que saíram com suas lâmpadas ao encontro do esposo.
2 Egkengeungel ka lalimma ne mengebay wey me matagseb ka lein ne lalimma ne mengebay.
2 Cinco dentre elas eram tolas e cinco, prudentes.
3 Su ka egkengeungel, nanguyan te me sulu dan piru ware migtahahe te igtubil dan.
3 Tomando suas lâmpadas, as tolas não levaram óleo consigo.
4 Piru ka me matagseb, nanguyan mule te me sulu wey te igtubil ran diye te tahuanan.
4 As prudentes, todavia, levaram de reserva vasos de óleo junto com as lâmpadas.
5 Ne puun su naangge ka egpangasawa, egtuytuyungen e sikandan wey nenakalipereng e.
5 Tardando o esposo, cochilaram todas e adormeceram.
6 “Hengkayi te egliware e te karusileman, due migbalbalukan ne migkahi, ‘Duen e ka egpangasawa. Apas kew wey temuwa niyu sikandin!’
6 No meio da noite, porém, ouviu-se um clamor: Eis o esposo, ide-lhe ao encontro.
7 Te sikan de, nangimate e ka me mengebay wey in-andam dan e ka me sulu dan.
7 E as virgens levantaram-se todas e prepararam suas lâmpadas.
8 Ne migkahi seeye se egkengeungel diye te me matagseb ne me mengebay, ‘Behayi key ubag nikaniyu te igtubil su egmangalap-halap naan de ka me sulu ney.’
8 As tolas disseram às prudentes: Dai-nos de vosso óleo, porque nossas lâmpadas se estão apagando.
9 Piru migtabak ka me matagseb, ‘Kema ke kenad e egkeeleg seini kanta. Hendiye kew pa te tindaan wey beli kew e te igtubil niyu.’
9 As prudentes responderam: Não temos o suficiente para nós e para vós; é preferível irdes aos vendedores, a fim de o comprardes para vós.
10 Taheed te nangipanew e ka egmambebeli, miggingume e ka egpangasawa. Ne seeye se nenakaandam, migdume e kandin diye te sahakeenanan, ne inlekeban e ka gumawan.
10 Ora, enquanto foram comprar, veio o esposo. As que estavam preparadas entraram com ele para a sala das bodas e foi fechada a porta.
11 “Te ware de nalingen-ngen, nangingume e degma ka duma ne me mengebay wey migbalbalukan sikandan ka migkahi, ‘Ahalen! Ahalen! Lukati key nikeykew!’
11 Mais tarde, chegaram também as outras e diziam: Senhor, senhor, abre-nos!
12 Piru migtabak sikandin, ‘Egnangenan ku sikaniyu te malehet: wara a nekeila kaniyu.’
12 Mas ele respondeu: Em verdade vos digo: não vos conheço!
13 “Purisu bantey kew su ware niyu nataheyi ka aldew wey ka uras te peglibed ku.
13 Vigiai, pois, porque não sabeis nem o dia nem a hora.
14 “Ka Peghari te Manama egpekeiling man-e te pangguhuren meyitenged te etew ne eggipanew te mariyu ne inged. In-umew rin ka me suluhuanen din wey insalig din diye te kandan ka me karatuan din.
14 Será também como um homem que, tendo de viajar, reuniu seus servos e lhes confiou seus bens.
15 Imbehayan din ka tagse sabeka sumale te katuenan dan. Ka sabeka imbehayan din te lalimma ne libu (5,000) ne seleppi ne bulawan, ka dangeb imbehayan din te daruwa ne libu (2,000) ne seleppi ne bulawan, ka igkatelu imbehayan din te senge libu (1,000) ne seleppi ne bulawan. Nataman, miggipanew e sikandin.
15 A um deu cinco talentos; a outro, dois; e a outro, um, segundo a capacidade de cada um. Depois partiu.
16 Ka suluhuanen ne nakarawat te lalimma ne libu (5,000) ne seleppi ne bulawan, due-rue ne migbunsud sikandin ka egpaanak te seleppi din, wey mig-anak seeye te lalimma ne libu (5,000).
16 Logo em seguida, o que recebeu cinco talentos negociou com eles; fê-los produzir, e ganhou outros cinco.
17 Ne iling ded degma ka dangeb ne nakarawat te daruwa ne libu (2,000) ne seleppi ne bulawan, mig-anak ka seleppi din te daruwa ne libu (2,000).
17 Do mesmo modo, o que recebeu dois, ganhou outros dois.
18 Piru ka nakarawat te senge libu (1,000) ne seleppi ne bulawan, miggipanew sikandin wey migkekali te tane ne inlebengan din te seleppi te ahalen din.
18 Mas, o que recebeu apenas um, foi cavar a terra e escondeu o dinheiro de seu senhor.
19 “Te naluhey e ne timpu, mig-uli e ka ahalen eyew egbalansiyan ka me suluhuanen din.
19 Muito tempo depois, o senhor daqueles servos voltou e pediu-lhes contas.
20 Ne migparani seeye se suluhuanen ne insalihan te lalimma ne libu (5,000) ne seleppi ne bulawan wey mig-uyan pad sikandin te lein ne lalimma ne libu wey migkahi, ‘Ahalen, imbehayan a nikeykew te lalimma ne libu ne seleppi ne bulawan. Na, tengtengi nu, seini red ka anak ne lalimma ne libu.’
20 O que recebeu cinco talentos, aproximou-se e apresentou outros cinco: - Senhor, disse-lhe, confiaste-me cinco talentos; eis aqui outros cinco que ganhei.'
21 Ne migkahiyan sikandin te ahalen din, ‘Meupiya ka innimu nu. Meupiya ka wey egkasalihan ka; tenged su egkasalihan ka te deisek ne seleppi, egsalihan ku sikeykew te dakel pad. Seled ka wey sawit ka te kahale te ahalen nu!’
21 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
22 Ne migparani degma seeye se suluhuanen ne insalihan te daruwa ne libu (2,000) ne seleppi ne bulawan wey migkahi, ‘Ahalen, imbehayan a nikeykew te daruwa ne libu ne seleppi ne bulawan. Na, tengtengi nu, seini red ka anak ne daruwa ne libu.’
22 O que recebeu dois talentos, adiantou-se também e disse: - Senhor, confiaste-me dois talentos; eis aqui os dois outros que lucrei.
23 Migkahiyan sikandin te ahalen din, ‘Meupiya ka innimu nu. Meupiya ka wey egkasalihan ka; tenged su egkasalihan ka te deisek ne seleppi, egsalihan ku sikeykew te dakel pad. Seled ka wey sawit ka te kahale te ahalen nu!’
23 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
24 Nataman, migparani e degma ka suluhuanen ne insalihan te senge libu (1,000) ne seleppi ne bulawan wey migkahi, ‘Ahalen, nakanengneng a ne mabulut ka, eggaani ka te ware nu ibubul wey egpanlimud ka te ware nu isawed.
24 Veio, por fim, o que recebeu só um talento: - Senhor, disse-lhe, sabia que és um homem duro, que colhes onde não semeaste e recolhes onde não espalhaste.
25 Purisu naaldek a wey inlebeng ku te tane ka seleppi nu. Na, tengtengi nu, seini red ka seleppi nu.’
25 Por isso, tive medo e fui esconder teu talento na terra. Eis aqui, toma o que te pertence.
26 Piru migkahi ka ahalen din, ‘Sikeykew se mareet wey pehulen ne suluhuanen! Nakanengneng ke bes te eggaani a te ware ku ibubul wey egpanlimud a te ware ku isawed;
26 Respondeu-lhe seu senhor: - Servo mau e preguiçoso! Sabias que colho onde não semeei e que recolho onde não espalhei.
27 ne mania te ware nu itahu diye te bangku ka seleppi ku eyew te peg-uli ku egkaangey ku red seini duma te anak kayi?
27 Devias, pois, levar meu dinheiro ao banco e, à minha volta, eu receberia com os juros o que é meu.
28 Na, kua niyu ka seleppi due te kandin wey ibehey niyu diye te nakaseleppi te sapulu ne libu (10,000) ne seleppi ne bulawan.
28 Tirai-lhe este talento e dai-o ao que tem dez.
29 Su seeye se due kandin, egtimulan pad eyew egmasalig ka kandin. Piru seeye se ware kandin, eg-angayen minsan ka deisek ubag ne in-isip din ne kandin perem.
29 Dar-se-á ao que tem e terá em abundância. Mas ao que não tem, tirar-se-á mesmo aquilo que julga ter.
30 Ne seini se ware gulehud ne suluhuanen, iregpak niyu diye te lihawangan ne marusilem. Ne diye, egpandalawit sikandin wey egpegkihet te ngipen din.’
30 E a esse servo inútil, jogai-o nas trevas exteriores; ali haverá choro e ranger de dentes.
31 “Emun ke eggingume e ka Anak te Etew duma te geem wey katelesan din wey egdumaan te langun ne me panalihan, egpinnuu e sikandin diye te amana ne mateles ne trunu rin.
31 Quando o Filho do Homem voltar na sua glória e todos os anjos com ele, sentar-se-á no seu trono glorioso.
32 Ne eglibulungen diye te tangkaan din ka me etew te langun ne me nasud. Egkataman, egbaaren din sikandan te daruwa ne baad, iling te eggimuwen te talagtameng ne egpegsuwey te karniru wey te kambing.
32 Todas as nações se reunirão diante dele e ele separará uns dos outros, como o pastor separa as ovelhas dos cabritos.
33 Ne diye din igtahu te igkakawanan din ka me karniru, piru ka me kambing diye din igtahu te igkahibang din.
33 Colocará as ovelhas à sua direita e os cabritos à sua esquerda.
34 Egkataman, sikeddi se Hari, egkahiyan ku ka diye te igkakawanan, ‘Hendini kew sikaniyu se impanalanginan te Amey ku wey ugpe kew te Migharian ne intahahe kaniyu puun pad te peggimu te kalibutan.
34 Então o Rei dirá aos que estão à direita: - Vinde, benditos de meu Pai, tomai posse do Reino que vos está preparado desde a criação do mundo,
35 Su timpu ne miggutasan a, impakeen a nikaniyu, te timpu ne nammaraan a, impeinum a nikaniyu, te timpu ne miglapu a, insagsahipa a nikaniyu.
35 for I hungered, and ye gave me to eat; I thirsted, and ye gave me to drink; I was a stranger, and ye took me in;
36 Te timpu ne ware kukumbaleen ku, impakumbalaan a nikaniyu, te timpu ne migderalu a, intanggu a nikaniyu, te timpu ne naprisu a, inleuy a nikaniyu.’
36 naked, and ye clothed me; I was ill, and ye visited me; I was in prison, and ye came to me.
37 Ne eg-inse seeye se me matareng, ‘Magbebaye, ken-u ney-a nakita sikeykew ne miggutasan wey impakeen ney, ne nammaraan ka ne impeinum ney?
37 Then shall the righteous answer him saying, Lord, when saw we thee hungering, and nourished thee; or thirsting, and gave thee to drink?
38 Ken-u ney-a nakita sikeykew ne miglapu wey insagsahipe ney sikeykew, wey ware kukumbaleen nu ne impakumbalaan ney sikeykew?
38 and when saw we thee a stranger, and took thee in; or naked, and clothed thee?
39 Ken-u ney-a nakita sikeykew ne migderalu wey ke naprisu ne inleuy ney?’
39 and when saw we thee ill, or in prison, and came to thee?
40 Ne egtabak a se Hari, ‘Egnangenan ku sikaniyu te malehet: ka minsan nekey ne innimu niyu diye te kene ne impurtanti ne me suled ku, innimu niyud e sika kayi te keddiey.’
40 And the King answering shall say to them, Verily, I say to you, Inasmuch as ye have done it to one of the least of these my brethren, ye have done it to me.
41 “Ne egkataman, egkahiyan kud e seeye se me etew ne diye te igkahibang, ‘Awe kew rue, sikaniyu se indilus te Manama wey diye kew te hapuy ne ware egtamanan ne in-andam din te ahalen te me busew duma te me panalihan din.
41 Then shall he say also to those on the left, Go from me, cursed, into eternal fire, prepared for the devil and his angels:
42 Su timpu ne miggutasan a, wara a nikaniyu pakeena; te timpu ne nammaraan a, wara a nikaniyu peinuma.
42 for I hungered, and ye gave me not to eat; I thirsted, and ye gave me not to drink;
43 Te timpu ne miglapu a, wara a nikaniyu palasura te baley niyu, te timpu ne ware kukumbaleen ku, wara a nikaniyu pakumbalei, te timpu ne migderalu a wey naprisu, wara a nikaniyu leuya.’
43 I was a stranger, and ye took me not in; naked, and ye did not clothe me; ill, and in prison, and ye did not visit me.
44 Ne eg-inse degma sikandan, ‘Magbebaye, ken-u ney-a nakita sikeykew ne miggutasan wey ke nammaraan, wey miglapu, wey ware kukumbaleen, wey migderalu, wey naprisu, ne ware ney bulihi sikeykew?’
44 Then shall *they* also answer saying, Lord, when saw we thee hungering, or thirsting, or a stranger, or naked, or ill, or in prison, and have not ministered to thee?
45 Ne egtabak sikandin, ‘Egnangenan ku sikaniyu te malehet: ka minsan nekey ne ware niyu himuwa diye te kene ne impurtanti ne me suled ku, ware niyu himuwa sika kayi te keddiey.’
45 Then shall he answer them saying, Verily I say to you, Inasmuch as ye have not done it to one of these least, neither have ye done it to me.
46 Egkataman, igpeendiyad e sikandan te dusaanan ne ware egtamanan, piru ka me matareng egbehayan te umul ne ware egtamanan.”
46 And these shall go away into eternal punishment, and the righteous into life eternal.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.