Marcos 14
Meupiya ne panugtulen: Bibliya ne Matigsalug (MBTNT) vs NVT
1 Ikaruween naan de ne Sahakeen e te Peglihad te Panalihan wey te Paan ne Ware Patulin. Ne ka me pangulu te talagpanubad wey ka me talagpanulu te Balaud te Manama, migpammitew sikandan te paahi ke egmenuwen ne egkarakep dan si Hisus te heles de eyew egkeyimatayan.
1 Faltavam dois dias para a Páscoa e para a Festa dos Pães sem Fermento. Os principais sacerdotes e mestres da lei ainda procuravam uma oportunidade de prender Jesus em segredo e matá-lo.
2 Migkahi sikandan, “Kene ta eggimuwen seini te timpu te Sahakeen, su kema ke egkasamuk ka me etew.”
2 “Mas não durante a festa da Páscoa, para não haver tumulto entre o povo”, concordaram entre eles.
3 Te seeye ne timpu, diye ensi Hisus te Bitanya te baley ni Simun ne ibungen. Ne due malitan ne migginguma ne mig-uyan te mahal ne peemut ne nardu ne diye itahu te alabastru. Te sasangan pad ne egkeen si Hisus, migparani ka malitan kandin wey impese din ka tahuanan wey in-itisan din e ka ulu ni Hisus.
3 Enquanto isso, Jesus estava em Betânia, na casa de Simão, o leproso. Quando ele estava à mesa, uma mulher entrou com um frasco de alabastro contendo um perfume caro, feito de essência de nardo. Ela quebrou o frasco e derramou o perfume sobre a cabeça dele.
4 Piru due duma dutu ne nabelu wey migpalalahey sikandan ne migkahi, “Mania te migde-deetan sika se peemut?
4 Alguns dos que estavam à mesa ficaram indignados. “Por que desperdiçar um perfume tão caro?”, perguntaram.
5 Igbelegye din perem sika te subla te tatelu ne gatus (300) ne dinaryu wey igpamehey diye te egkengaayu-ayu ka halin.” Ne dutu, inderew-ey ran e ka malitan.
5 “Poderia ter sido vendido por trezentas moedas de prata, e o dinheiro, dado aos pobres!” E repreenderam a mulher severamente.
6 Piru migkahiyan sikandan ni Hisus, “Balahara niyu re due sikandin! Mania te egbanggawen niyu sikandin? Amana ne meupiya ka innimu rin kayi te keddi.
6 Jesus, porém, disse: “Deixem-na em paz. Por que a criticam por ter feito algo tão bom para mim?
7 Su ka egkengaayu-ayu, layun niyu mule egkaruma wey egpakabulig kew kandan te minsan ken-u ne igkeupii niyu. Piru sikeddi, kena a nikaniyu layun egkaruma.
7 Vocês sempre terão os pobres em seu meio e poderão ajudá-los sempre que desejarem, mas nem sempre terão a mim.
8 Innimu rin ke nekey ka egkeyimu rin, wey in-itisan din ka lawa ku tahahe te pegsabal keddiey keureme.
8 Ela fez o que podia e ungiu meu corpo de antemão para o sepultamento.
9 Egnangenan ku sikaniyu te malehet: minsan hendei igwali ka Meupiya ne Panugtulen kayi te intiru ne kalibutan, egkahuhud degma ka innimu rin kayi te keddi eyew egkasuman-suman sikandin.”
9 “Eu lhes digo a verdade: onde quer que as boas-novas sejam anunciadas pelo mundo, o que esta mulher fez será contado, e dela se lembrarão”.
10 Nataman, miggendiye te me pangulu te me talagpanubad si Hudas Iskaryuti ne sabeka te sapulu wey daruwa (12) ne hibateen ni Hisus eyew eg-akalan din sikandin wey igbehey diye te kandan.
10 Então Judas Iscariotes, um dos Doze, foi aos principais sacerdotes para combinar de lhes entregar Jesus.
11 Amana sikandan nahale te pegkarineg dan dutu, wey migsaaran dan si Hudas ne egbeheyan dan te seleppi. Purisu migpammitew sikandin te meupiya ne timpu ne egkaakalan din si Hisus.
11 Quando souberam por que ele tinha vindo, ficaram muito satisfeitos e lhe prometeram dinheiro. Então ele começou a procurar uma oportunidade para trair Jesus.
12 Ne miggingume e ka an-anayan ne aldew te Sahakeen te Paan ne Ware Patulin, ka aldew ne egpanubad te nati ne karniru eyew egkeenen te Sahakeen. Ne dutu mig-insaan si Hisus te me hibateen din, “Hendei key egpeendiyaa nikeykew eyew te peg-andam te egkeenen ta te Peglihad te Panalihan?”
12 No primeiro dia da Festa dos Pães sem Fermento, quando o cordeiro pascal era sacrificado, os discípulos de Jesus lhe perguntaram: “Onde quer que lhe preparemos a refeição da Páscoa?”.
13 Ne insuhu din ka daruwa te me hibateen din te migkahi, “Hendiye kew te siyudad wey due etew ne egkasinug-ung niyu diye ne egtiang te banga ka migpanakeru. Sinundula niyu naa sikandin
13 Então Jesus enviou dois deles a Jerusalém, com as seguintes instruções: “Ao entrarem na cidade, um homem carregando uma vasilha de água virá ao seu encontro. Sigam-no.
14 ke hendei eglasud wey kahii niyu ka mahinged, ‘Eg-inse ka talagpanulu keykew, Hendei ka sinabeng ne egkeenan ku duma te me hibateen ku te Peglihad te Panalihan?’
14 Digam ao dono da casa em que ele entrar: ‘O Mestre pergunta: Onde fica o aposento no qual comerei a refeição da Páscoa com meus discípulos?’.
15 Ne igpakita rin kaniyu ka maluag ne sinabeng diye te dibabew ne kumplitu te me kasangkapan wey naandam e, wey dutun kew naa andam te iglabung ta.”
15 Ele os levará a uma sala grande no andar superior, que já estará arrumada. Preparem ali a refeição”.
16 Nataman, miggipanew e ka daruwa ne hibateen ne miggendiye te siyudad, wey nakita ran ka langun sumale te inlalag ni Hisus kandan. Seeye naa in-andam dan e ka egkeenen para te Sahakeen te Peglihad te Panalihan.
16 Então os dois discípulos foram à cidade e encontraram tudo como Jesus tinha dito, e ali prepararam a refeição da Páscoa.
17 Ne hengkayi te nasagkup e, nangingume e ensi Hisus duma te sapulu wey daruwa (12) ne hibateen din.
17 Ao anoitecer, Jesus chegou com os Doze.
18 Te sasangan e sikandan ka egmangekeen, migkahi si Hisus diye te kandan, “Egnangenan ku sikaniyu te malehet: due sabeka kaniyu kayi kuntee te migkeen ne eg-akal keddi.”
18 Quando estavam à mesa, comendo, Jesus disse: ‘Eu lhes digo a verdade: um de vocês que está aqui comendo comigo vai me trair”.
19 Ne dutu nalaggew e sikandan wey migpasubsubaley mig-inse ki Hisus ne migkahi, “Kema ke sikeddi ka egkahiyen nu?”
19 Aflitos, eles protestaram: “Certamente não serei eu!”.
20 Migtabak si Hisus, “Sabeka kaniyu te sapulu wey daruwa (12) ne migsaamul keddi migdallut te paan diye te yahung.
20 Jesus respondeu: “É um dos Doze. É alguém que come comigo da mesma tigela.
21 Egpatey ka Anak te Etew sumale te nasulat te Kasulatan, piru mekeyid-u-hid-u ka etew ne eg-akal kandin. Meupiya pad ke ware sikandin neetew!”
21 Pois o Filho do Homem deve morrer, como as Escrituras declararam há muito tempo. Mas que terrível será para aquele que o trair! Para esse homem seria melhor não ter nascido”.
22 Te sasangan pad sikandan ne egmangekeen, migkuwa si Hisus te paan wey impasalamatan din ka Manama, wey impanepik-tepik din seini wey impamehey rin diye te me hibateen din te migkahi, “Kuwa kew kayi. Seini ka lawa ku.”
22 Enquanto comiam, Jesus tomou o pão e o abençoou. Em seguida, partiu-o em pedaços e deu aos discípulos, dizendo: “Tomem, porque este é o meu corpo”.
23 Nataman, migkuwe e man-e sikandin te senge ubab ne binu, ne impasalamatan din e ka Manama wey intaruwey rin diye te kandan, wey mig-inum e sikandan langun.
23 Então tomou o cálice de vinho e agradeceu a Deus. Depois, entregou-o aos discípulos, e todos beberam.
24 Ne migkahiyan sikandan ni Hisus, “Sika ka langesa ku ne igpatihis para te masulug ne me etew, wey iyan egpamalehet te kasabutan te Manama diye te keet-etawan din.
24 Então Jesus disse: “Este é o meu sangue, que confirma a aliança. Ele é derramado como sacrifício por muitos.
25 Egnangenan ku sikaniyu te malehet: kena ad e eg-abey eg-inum te seini ne inumen ne egpuun te paras taman te aldew ne eg-inum ad te iyam ne inumen diye te Migharian te Manama.”
25 Eu lhes digo a verdade: não voltarei a beber vinho até aquele dia em que beberei um vinho novo no reino de Deus”.
26 Nataman, nangulahing e sikandan te pegdayan te Manama, wey nangendiyad e te Bubungan te Ulibu.
26 Então cantaram um hino e saíram para o monte das Oliveiras.
27 Ne migkahiyan sikandan ni Hisus, “Eg-engked kew langun keddiey su nasulat diye te Kasulatan, ‘Eggimatayan ku ka talagtameng te me karniru, wey egmemekegsuwey-suwey e ka me karniru.’
27 No caminho, Jesus disse: “Todos vocês me abandonarão, pois as Escrituras dizem: ‘Deus ferirá e as ovelhas serão dispersas’.
28 Piru te pegkapenga te peg-uyag keddi, eggun-a ad kaniyu diye te Galiliya.”
28 Mas, depois de ressuscitar, irei adiante de vocês à Galileia”.
29 Ne migkahiyan ni Pidru si Hisus, “Minsan eg-engkeran kad te langun, kena ad iya eg-engked keykew!”
29 Pedro declarou: “Mesmo que todos os outros o abandonem, eu jamais farei isso”.
30 Ne migkahiyan sikandin ni Hisus, “Egnangenan ku sikeykew te malehet: te kene pad eg-ukale ka manuk te kararuwa te seini ne karusileman, katatelu ad nikeykew igpahunware.”
30 Jesus respondeu: “Eu lhe digo a verdade: esta mesma noite, antes que o galo cante duas vezes, você me negará três vezes”.
31 Piru mabagget iya ne migpehet-pehet si Pidru ne migkahi, “Minsan pad eggimatayan a duma keykew, kene ku iya igpahunware sikeykew.”
31 Pedro, no entanto, insistiu enfaticamente: “Mesmo que eu tenha de morrer ao seu lado, jamais o negarei!”. E todos os outros discípulos disseram o mesmo.
32 Nataman, nangendiyad e ensi Hisus te inged ne egngaranan te Gitsimani wey migkahiyan din ka me hibateen din, “Kayi kew pa paminnuu taheed te eg-ampu e pad.”
32 Então foram a um lugar chamado Getsêmani, e Jesus disse a seus discípulos: “Sentem-se aqui enquanto vou orar”.
33 Ne induma rin si Pidru, si Santiyagu wey si Huwan, ne dutu naheram din ka subla ne pegkalaggew wey migmemasakit ka geyinawa rin.
33 Levou consigo Pedro, Tiago e João e começou a sentir grande pavor e angústia.
34 Ne migkahiyan sikandan ni Hisus, “Amana ne sesakiti ka geyinawa ku ne hendue te egkapatey ad e. Kayi kew naan pa wey kene kew eglipereng.”
34 “Minha alma está profundamente triste, a ponto de morrer”, disse ele. “Fiquem aqui e vigiem.”
35 Ne migpabulus si Hisus diye te kewun-aan wey mig-usengul diye te tane. Mig-ampu sikandin ke egkaayun ne kene perem egginguma diye te kandin ka eg-antusen din.
35 Ele avançou um pouco e curvou-se até o chão. Então orou para que, se possível, a hora que o esperava fosse afastada dele.
36 Migkahi sikandin, “Ame, egpekeyimu ka te langun. Angaya nu seini se ubab te peg-antus ne kayi te keddiey. Piru kene ne iyan egkatuman ka keddiey ne pegbuut, ke kene, ka keykew ne pegbuut.”
36 E clamou: “Aba, Pai, tudo é possível para ti. Peço que afastes de mim este cálice. Contudo, que seja feita a tua vontade, e não a minha”.
37 Nataman, miglibed e si Hisus diye te me hibateen din wey neumaan din sikandan ne nenewulep e. Ne migkahiyan din e si Pidru, “Etuwey Simun, newulep ke bes? Kene kew egpakaantus ne kene eglipereng duma keddi minsan senge uras de?
37 Depois, voltou aos discípulos e os encontrou dormindo. “Simão, você está dormindo?”, disse ele a Pedro. “Não pode vigiar comigo nem por uma hora?
38 Kene kew lipereng, wey ampu kew eyew kene kew egkatintal. Egkeupian perem ka panisingan piru mahuye ka lawa niyu.”
38 Vigiem e orem para que não cedam à tentação, pois o espírito está disposto, mas a carne é fraca.”
39 Ne mig-awe e man-e si Hisus wey mig-ampu te iling ded te in-ampu din te an-anayan.
39 Então os deixou novamente e fez a mesma oração de antes.
40 Te peglibed din, neumaan din ded man-e sikandan ne nenewulep su egmemakaliplipereng en iya sikandan. Ne ware sikandan nakanengneng ke nekey ka igtabak dan ki Hisus.
40 Quando voltou pela segunda vez, mais uma vez encontrou os discípulos dormindo, pois não conseguiam manter os olhos abertos. Eles não sabiam o que dizer.
41 Te igkatelu e ni Hisus te eglibed diye te me hibateen din, migkahiyan din e sikandan, “Ew, nenewulep kew bes pad wey nangimmeley? Eleg e sika! Miggingume e ka timpu ne igbehey e ka Anak te Etew diye te me makasesale.
41 Ao voltar pela terceira vez, disse: “Vocês ainda dormem e descansam? Basta; chegou a hora. O Filho do Homem está para ser entregue nas mãos de pecadores.
42 Bukal-bukal kew e su egmangipanew kid. Pitawa niyu, sikan e ka eg-eakal keddiey!”
42 Levantem-se e vamos. Meu traidor chegou”.
43 Te sasangan pad ne eglalag si Hisus, miggingume e si Hudas ka sabeka te sapulu wey daruwa (12) ne hibateen din. Masulug ne me etew ka migduma kandin ne nanguyan te me kampilan wey me lampes. Insuhu sikandan te me pangulu te me talagpanubad, me talagpanulu te Balaud te Manama wey igbuyag te me Hudiyu.
43 No mesmo instante, enquanto Jesus ainda falava, Judas, um dos Doze, chegou com uma multidão armada de espadas e pedaços de pau. Tinham sido enviados pelos principais sacerdotes, mestres da lei e líderes do povo.
44 Ne seeye se talag-akal migbehey kandan te palinneu ne migkahi, “Ka etew ne eggarekan ku, sikan naa dakepa niyu. Uyana niyu sikandin wey ay-ayari niyu te egbantey.”
44 O traidor havia combinado com eles um sinal: “Vocês saberão a quem devem prender quando eu o cumprimentar com um beijo. Então poderão levá-lo em segurança”.
45 Te pegginguma ni Hudas, migleus e sikandin diye ki Hisus wey migkahi, “Talagpanulu!” Ne miggarekan din e sikandin.
45 Assim que chegaram, Judas se aproximou de Jesus. “Rabi!”, exclamou ele, e o beijou.
46 Ne inderakep dan e si Hisus wey impakamkamalan dan te eggen-gen.
46 Os outros agarraram Jesus e o prenderam.
47 Piru due sabeka ne migsasindeg dutu ne miggulabut te kampilan din wey intibbas din ka uripen te Labew ne Talagpanubad, wey natamped e ka talinga.
47 Mas um dos que estavam com Jesus puxou a espada e feriu o servo do sumo sacerdote, cortando-lhe a orelha.
48 Ne mig-inse si Hisus diye te kandan, “Takawen a? Mania te nanguyan kew te me kampilan wey me lampes ka egdakep keddiey?
48 Jesus perguntou: “Por acaso sou um revolucionário perigoso, para que venham me prender com espadas e pedaços de pau?
49 Tagse aldew duma a nikaniyu diye te timplu ka egpanulu, ne wara a nikaniyu derakepa. Piru keilangan ne egkatuman ka nasulat diye te Kasulatan.”
49 Por que não me prenderam no templo? Todos os dias estive ali, no meio de vocês, ensinando. Mas estas coisas estão acontecendo para que se cumpra o que dizem as Escrituras”.
50 Nataman, in-engkeran e sikandin te me hibateen din wey namallahuy e sikandan langun.
50 Então todos o abandonaram e fugiram.
51 Ne due kanakan ne migsinsinundul ki Hisus ne ware migkukumbale su migkukuyumbu de te hinabel. Egderakepen dan e perem sikandin
51 Um jovem que os seguia vestia apenas um lençol de linho. Quando a multidão tentou agarrá-lo,
52 piru iyan dan de nahen-genan ka ingkukuyumbu din, ne nakapallahuy sikandin ne migpalawas naan de.
52 ele deixou para trás o lençol e escapou nu.
53 Nataman, in-uyan dan e si Hisus diye te baley te Labew ne Talagpanubad. Ne diye nanlibulung ka langun ne pangulu te talagpanubad, ka me igbuyag te me Hudiyu, wey ka me talagpanulu te Balaud te Manama.
53 Levaram Jesus para a casa do sumo sacerdote, onde estavam reunidos os principais sacerdotes, os líderes do povo e os mestres da lei.
54 Ne migsinundul degma si Pidru ki Hisus ne migpadpariyu de taman diye te lama te Labew ne Talagpanubad. Ne diye sikandin migpinnuu duma te me talagtameng ka egginarang.
54 Pedro seguia Jesus de longe e entrou no pátio do sumo sacerdote. Ali, sentou-se com os guardas para se aquecer junto ao fogo.
55 Ne migpammitew ka me pangulu te me talagpanubad wey ka sakup te me Talaggukum te me Hudiyu te igbayung dan ki Hisus eyew egpeyimatayan dan sikandin, piru ware nakita ran.
55 Lá dentro, os principais sacerdotes e todo o conselho dos líderes do povo tentavam, sem sucesso, encontrar provas contra Jesus, para que pudessem condená-lo à morte.
56 Masulug ne me etew ka migpangguhud te ubat meyitenged ki Hisus piru ware nenekeg-iling ka guhuren dan.
56 Muitas testemunhas falsas deram depoimentos, mas elas se contradiziam.
57 Ne due duma ne migsasindeg wey migpangguhud te ubat meyitenged ki Hisus ne migkahi,
57 Por fim, alguns homens se levantaram e apresentaram o seguinte testemunho falso:
58 “Narineg ney sikandin ne migkahi, ‘Egguhusen ku seini se timplu ne innimu re te etew. Ne igpasasindeg ku red man-e seini seled te tatelu ne aldew ne kenad ne hinimuwan te etew.’ ”
58 “Nós o ouvimos dizer: ‘Destruirei este templo feito por mãos humanas e em três dias construirei outro, não feito por mãos humanas’”.
59 Piru minsan pad dutu, ware nenekeg-iling ka guhuren dan.
59 Mas nem assim seus depoimentos eram coerentes.
60 Ne migsasindeg ka Labew ne Talagpanubad diye te tangkaan te langun ne etew wey mig-inse ki Hisus, “Na, ware igkatabak nu te me sumbung meyitenged keykew?”
60 Então o sumo sacerdote se levantou diante dos demais e perguntou a Jesus: “Você não vai responder a essas acusações? O que tem a dizer em sua defesa?”.
61 Piru migpeeneng-eneng de si Hisus wey ware migtabak. Ne mig-abayan e man-e sikandin insei te Labew ne Talagpanubad, “Sikeykew naa iya ka Kristu ne Anak te Egdeyrayen ne Manama?”
61 Jesus, no entanto, permaneceu calado e não deu resposta alguma. Então o sumo sacerdote perguntou: “Você é o Cristo, o Filho do Deus Bendito?”.
62 Ne migtabak si Hisus, “Sikeddiey iya, wey egkiteen niyu kangkuwa ka Anak te Etew ne egpinnuu diye te igkakawanan te Maresen ne Manama. Ne egginguma sikandin ne egdumaan te gapun diye te langit.”
62 “Eu sou”, disse Jesus. “E vocês verão o Filho do Homem sentado à direita do Deus Poderoso e vindo sobre as nuvens do céu.”
63 Te pegkarineg dutu te Labew ne Talagpanubad, inggisi din ka kumbale din wey migkahi, “Mania te egkeilangan ki pad ne egkuwa te me talagpamalehet
63 Então o sumo sacerdote rasgou as vestes e disse: “Que necessidade temos de outras testemunhas?
64 te narineg niyud ma ka pegbaley-baley rin te Manama? Na, nekey te suman-suman niyu?”
64 Todos ouviram a blasfêmia. Qual é o veredicto?”. E todos o julgaram culpado e o condenaram à morte.
65 Nataman, in-iileban e te duma ne etew si Hisus wey imbagkesan dan ka mata rin wey impandabi ran e sikandin. Ne migkahi sikandan, “Ne la, antuki nu ke hentew-a ka migpasakit keykew?” Ne in-angey e si Hisus te me talagbantey wey impanagpi dan sikandin.
65 Então alguns deles começaram a cuspir em Jesus. Vendaram seus olhos e lhe deram socos. “Profetize para nós!”, zombavam. E os guardas lhe davam tapas enquanto o levavam.
66 Ne taheed te diye pad si Pidru te lama, due miglihad ne malitan ne sabeka te me suluhuanen te Labew ne Talagpanubad.
66 Enquanto isso, Pedro estava lá embaixo, no pátio. Uma das criadas que trabalhava para o sumo sacerdote passou por ali
67 Te pegkakita rin ki Pidru ne migginarang, immemetmetan din sikandin wey migkahiyan, “Hey, duma ka iya ni Hisus ne matig-Nasarit.”
67 e viu Pedro se aquecendo junto ao fogo. Olhou bem para ele e disse: “Você é um dos que estavam com Jesus de Nazaré”.
68 Piru migpahunware si Pidru ne migkahi, “Wara a nakataha wey nakasabut ke nekey ka impanlalag nu.” Ne miggendiyad sikandin te kasunguwan te alad. Ne dutu, due manuk ne mig-ukale.
68 Ele, porém, negou. “Não faço a menor ideia do que você está falando!”, disse, e caminhou em direção à saída. Naquele instante, o galo cantou.
69 Te nakite e man-e si Pidru te suluhuanen ne malitan, migkahiyan din e ka me etew ne nanasindeg diye, “Duma ran iya ka sika ne etew.”
69 Quando a criada o viu ali, começou a dizer aos outros: “Este homem com certeza é um deles!”.
70 Piru migpahunware ded man-e si Pidru.
70 Mas Pedro negou novamente. Um pouco mais tarde, alguns dos que estavam por lá confrontaram Pedro, dizendo: “Você deve ser um deles, pois é galileu”.
71 Piru migpahunlibet iya si Pidru ne migkahi, “Mengeyibet iya te pegkeetew ku, wara a iya nekeila te sika ne etew ne egkahiyen nu minsan pad egpatey a!”
71 Ele, porém, começou a praguejar e jurou: “Não conheço esse homem de quem vocês estão falando!”.
72 Ne due-rue ne mig-ukale e man-e ka manuk wey nasuman-suman ni Pidru ka ingkahi ni Hisus kandin, “Te kene pad eg-ukale ka manuk te kararuwa, katatelu ad nikeykew igpahunware.” Ne dutu, migpanaman-taman e migsinehew si Pidru.
72 E, no mesmo instante, o galo cantou pela segunda vez. Então Pedro se lembrou das palavras de Jesus: “Antes que o galo cante duas vezes, você me negará três vezes”. E começou a chorar.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.