Lucas 22

Meupiya ne panugtulen: Bibliya ne Matigsalug (MBTNT) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Te seeye ne timpu, mahaan e ka Sahakeen te Paan ne Ware Patulin ne migngaranan man-e te Sahakeen te Peglihad te Panalihan.
1 A Festa dos Pães sem Fermento, também chamada de Páscoa, se aproximava.
2 Ne ka me pangulu te me talagpanubad wey ka me talagpanulu te Balaud te Manama, migpammitew sikandan te paahi ke egmenuwen ne egkeyimatayan dan si Hisus, su naaldek sikandan te me etew.
2 Os principais sacerdotes e mestres da lei tramavam uma forma de matar Jesus, mas tinham medo da reação do povo.
3 Nataman, migserepan ni Meibulan si Hudas ne egngaranan ki Iskaryuti ne sabeka te sapulu wey daruwa (12) ne hibateen ni Hisus.
3 Então Satanás entrou em Judas Iscariotes, um dos Doze,
4 Ne miggipanew sikandin wey migpakigkita te pangulu te me talagpanubad wey te me pangulu te talagbantey te timplu. Migpasabutey sikandan ke egmenuwen din te pegbehey ki Hisus diye te kandan.
4 e ele foi aos principais sacerdotes e aos capitães da guarda do templo para combinar a melhor maneira de lhes entregar Jesus.
5 Amana sikandan nahale wey migsaaran dan sikandin ne egbehayan te seleppi.
5 Eles ficaram muito satisfeitos e lhe prometeram dinheiro.
6 Ne mig-uyun si Hudas wey migpamuhawang ne egpasayuwan din eg-akali si Hisus ke ware ka masulug ne me etew.
6 Judas concordou e começou a procurar uma oportunidade de trair Jesus, para que o prendessem quando as multidões não estivessem por perto.
7 Ne miggingume e ka aldew te Sahakeen te Paan ne Ware Patulin ne iyan pegpanubad te nati ne karniru eyew egkeenen te Sahakeen.
7 Chegou o dia da Festa dos Pães sem Fermento, quando o cordeiro pascal era sacrificado.
8 Ne migkahiyan ni Hisus si Pidru wey si Huwan, “Hipanew kew wey andama niyu ka iglabung ta te Peglihad te Panalihan.”
8 Jesus mandou Pedro e João na frente e disse: “Vão e preparem a refeição da Páscoa, para que a comamos juntos”.
9 Ne mig-insaan dan si Hisus, “Hendei nu igkeupii ne eg-andamen ney seini?”
9 “Onde o senhor quer que a preparemos?”, perguntaram.
10 Ne migkahiyan din sikandan, “Pammineg kew. Te egginguma kew e diye te siyudad, due etew ne egkasinug-ung niyu ne egtiang te banga ka migpanakeru. Sinundula niyu naa sikandin wey lasud kew diye te baley ne eglasuran din,
10 Ele respondeu: “Logo que vocês entrarem em Jerusalém, um homem carregando uma vasilha de água virá ao seu encontro. Sigam-no. Na casa onde ele entrar,
11 wey kahii niyu ka mahinged, ‘Eg-inse ka talagpanulu keykew: Hendei ka sinabeng ne egkeenan ku duma te me hibateen ku te Peglihad te Panalihan?’
11 digam ao dono: ‘O Mestre pergunta: Onde fica o aposento no qual comerei a refeição da Páscoa com meus discípulos?’.
12 Ne igpakita rin kaniyu ka maluag ne sinabeng diye te dibabew ne kumplitu te me kasangkapan, wey dutun kew naa andam te iglabung ta.”
12 Ele os levará a uma sala grande no andar superior, que já estará arrumada. Preparem ali a refeição”.
13 Nataman, miggipanew ka daruwa wey nakita ran ka langun ne sumale te inlalag ni Hisus kandan. Seeye naa, in-andam dan e ka egkeenen para te Sahakeen te Peglihad te Panalihan.
13 Eles foram e encontraram tudo como Jesus tinha dito, e ali prepararam a refeição da Páscoa.
14 Ne hengkayi te tinglabung e, migpinnuu si Hisus duma te me apustulis din eyew egkeen e.
14 Quando chegou a hora, Jesus e seus apóstolos tomaram lugar à mesa.
15 Ne migkahiyan din sikandan, “Amana ad iya egkeupian ne eglagpu kaniyu egsahakeen te Peglihad te Panalihan te kene e pad eg-antus!
15 Jesus disse: “Estava ansioso para comer a refeição da Páscoa com vocês antes do meu sofrimento.
16 Su egnangenan ku sikaniyu te kena ad eg-abey egkeen kayi taman te egkatuman e ka malehet ne kaluwasan te seini ne Sahakeen diye te Migharian te Manama.”
16 Pois eu lhes digo agora que não voltarei a comê-la até que ela se cumpra no reino de Deus”.
17 Ne migkuwa si Hisus te senge ubab ne binu wey migpasalamatan din ka Manama, wey migkahi diye te me hibateen din, “Kua niyu seini wey pasamsameey kew.
17 Então tomou um cálice de vinho e agradeceu a Deus. Depois, disse: “Tomem isto e partilhem entre vocês.
18 Su egnangenan ku sikaniyu ne ligkat kuntee kena ad e eg-abey eg-inum te seini ne inumen ne egpuun te paras taman te eggingume e ka Peghari te Manama.”
18 Pois não beberei vinho outra vez até que venha o reino de Deus”.
19 Ne migkuwa sikandin te paan wey migpasalamatan din ka Manama, wey impanepik-tepik din seini wey impamehey rin diye te me hibateen din te migkahi, “Seini ka lawa ku ne imbehey kaniyu. Himuwa niyu seini eyew te pegsuman-suman keddiey.”
19 Tomou o pão e agradeceu a Deus. Depois, partiu-o e o deu aos discípulos, dizendo: “Este é o meu corpo, entregue por vocês. Façam isto em memória de mim”.
20 Pegkapenga dutu, migkuwe e man-e sikandin te ubab wey migkahi, “Seini se senge ubab ne inumen, iyan ka langesa ku ne igpatihis para kaniyu wey iyan egpamalehet te iyam ne kasabutan te Manama diye te keet-etawan din.
20 Depois da ceia, Jesus tomou o cálice de vinho e disse: “Este é o cálice da nova aliança, confirmada com o meu sangue, que é derramado como sacrifício por vocês.
21 “Piru pammineg kew. Duma ta kuntee kayi te migkeen ka etew ne eg-akal keddiey.
21 “Mas aqui, partilhando da mesa conosco, está o homem que vai me trair.
22 Egpatey ka Anak te Etew sumale te intahahaan iya kandin, piru mekeyid-u-hid-u ka etew ne eg-akal kandin!”
22 Pois foi determinado que o Filho do Homem deve morrer. Mas que aflição espera aquele que o trair!”
23 Ne dutu, migpein-inseey sikandan ke hentew buwa kandan ka eg-akal kandin.
23 Os discípulos perguntavam uns aos outros qual deles faria uma coisa dessas.
24 Ne migpaap-apuley ka me hibateen ni Hisus ke hentew dapit kandan ka labew.
24 Depois, começaram a discutir entre si qual deles era o mais importante.
25 Sikan naa, migkahiyan sikandan ni Hisus, “Ka me Hari te kene ne Hudiyu, impeuteng dan iya ka geem dan diye te me sakup dan, wey egkeupian sikandan se me pangulu ne egngaranan te ‘egsandihan te me etew.’
25 Jesus lhes disse: “Neste mundo, os reis e os grandes homens exercem poder sobre o povo e, no entanto, são chamados de seus benfeitores.
26 Piru kene niyu sika himuwa. Ka minsan hentew kaniyu ne iyan mabantug, keilangan ne eg-iling te kinaariyan, wey ka pangulu keilangan ne egpeyimu ne suluhuanen.
26 Entre vocês, porém, será diferente. Que o maior entre vocês ocupe a posição inferior, e o líder seja o servo.
27 Hentew ma ka labew, seeye se migsendaran wey ke seeye migsendad? Seeye iya se insendaran. Piru seini a kuntee duma kaniyu ne migtanggu kaniyu.
27 Quem é mais importante, o que está à mesa ou o que serve? Não é aquele que está à mesa? Mas não aqui! Pois eu estou entre vocês como quem serve.
28 “Mig-unung kew keddiey te me peg-eleg-eleg ne nabayaan ku.
28 “Vocês permaneceram comigo durante meu tempo de provação.
29 Sikan naa, eggimuwen ku degma diye te kaniyu ka innimu te Amey ku kayi te keddi. Egbehayan ku sikaniyu te katenged te peghari,
29 E, assim como meu Pai me concedeu um reino, eu agora lhes concedo o direito de
30 eyew egpakalagpu kew egkeen wey eg-inum diye te keddi ne lamisa diye te egharian ku. Ne eyew egpakapinnuu kew man-e diye te me trunu eyew te peggukum te sapulu wey daruwa (12) ne tribu te Israil.”
30 comer e beber à minha mesa, em meu reino. Vocês se sentarão em tronos e julgarão as doze tribos de Israel”.
31 Ne migkahiyan ni Hisus si Simun, “He Simun, pammineg ka! Bantey ka su migtuhutan si Meibulan te peggeram kaniyu langun ne iling te etew ne egpalayap te trigu.
31 Então o Senhor disse: “Simão, Simão, Satanás pediu para peneirar cada um de vocês como trigo.
32 Piru mig-ampuan ku sikeykew Simun, eyew kene egkaawe ka pegpalintutuu nu. Ne emun ke eglibed kad man-e egpalintutuu keddiey, keilangan ne eggeheten nu ka pegpalintutuu te me suled nu.”
32 Contudo, supliquei em oração por você, Simão, para que sua fé não vacile. Portanto, quando tiver se arrependido e voltado para mim, fortaleça seus irmãos”.
33 Migtabak si Pidru, “Magbebaye, andam ad e ne eg-unung keykew minsan egprisuwen wey eggimatayan.”
33 Pedro disse: “Senhor, estou pronto a ir para a prisão, e até a morrer ao seu lado”.
34 Ne migtabak si Hisus, “Egnangenan ku sikeykew Pidru, te kene pad eg-ukale ka manuk kuntee ne marusilem, katatelu ad nikeykew igpahunware.”
34 Jesus, porém, respondeu: “Pedro, vou lhe dizer uma coisa: hoje, antes que o galo cante, você negará três vezes que me conhece”.
35 Ne migkahiyan sikandan ni Hisus, “Nakulangan kew naa te impeendiye ku sikaniyu dengan ne ware in-uyan ne me sening, puntil, wey sandal?”
35 Em seguida, Jesus lhes perguntou: “Quando eu os enviei para anunciar as boas-novas sem dinheiro, sem bolsa de viagem e sem sandálias extras, alguma coisa lhes faltou?”. “Não”, responderam eles.
36 Ne migkahi si Hisus, “Piru kuntee, seeye se due sening wey puntil, keilangan ne eg-uyanen din. Seeye se ware kampilan, keilangan ne igbelegye din ka binekad din wey egbeli te kampilan.
36 Então ele disse: “Agora, porém, peguem dinheiro e uma bolsa de viagem. E, se não tiverem uma espada, vendam sua capa e comprem uma.
37 Su egnangenan ku sikaniyu ne keilangan egkatuman ka diye te Kasulatan meyitenged keddiey ne eggenendue, ‘In-isip sikandin ne sabeka ne mareet ne etew.’ Ne kuntee, egkatuman en iya ka nasulat meyitenged keddiey.”
37 Pois é necessário que se cumpra esta profecia a meu respeito: ‘Ele foi contado entre os rebeldes’. Sim, tudo que os profetas escreveram a meu respeito se cumprirá”.
38 Migkahi ka me hibateen din, “Tew ka, Magbebaye. Duen e daruwa ne kampilan kayi.”
38 Eles responderam: “Senhor, temos aqui duas espadas”. “É suficiente”, disse ele.
39 Ne mig-awe e si Hisus wey miggendiyad te Bubungan te Ulibu iling te nabatasan din. Ne migduma kandin ka me hibateen din.
39 Então, acompanhado de seus discípulos, Jesus foi, como de costume, ao monte das Oliveiras.
40 Te pegginguma ran diye, migkahi si Hisus, “Ampu kew eyew kene kew egkatintal.”
40 Ao chegar, disse: “Orem para que vocês não cedam à tentação”.
41 Ne migpariyu sikandin kandan te eleg de ne egkeumaan te egdegpak, wey migpanimbuel sikandin eyew eg-ampu.
41 Afastou-se a uma distância como de um arremesso de pedra, ajoelhou-se e orou:
42 Ne migkahi sikandin, “Ame, ke egtuhut ka, kene nud ipabulus ka igpaantus nu keddi, piru kene ne iyan egkatuman ka keddiey ne pegbuut, ke kene, ka keykew ne pegbuut.”
42 “Pai, se queres, afasta de mim este cálice. Contudo, que seja feita a tua vontade, e não a minha”.
43 [Ne due panalihan te Manama ne egpuun diye te langit ne miglepew eyew te pegbehey kandin te kanekal.
43 Então apareceu um anjo do céu, que o fortalecia.
44 Ne puun su amana ne masakit ka geyinawa rin, nanasnasian pad iya ne migmapahetpet ka peg-ampu din, wey miglimusengan sikandin iling te langesa ne migtihis diye te tane.]
44 Ele orou com ainda mais fervor, e sua angústia era tanta que seu suor caía na terra como gotas de sangue.
45 Te nakapenge e sikandin ka mig-ampu, miglibed e sikandin diye te me hibateen din wey neumaan din sikandan ne nenewulep e su migmahuye puun te subla ne peglungku.
45 Por fim, ele se levantou, voltou aos discípulos e os encontrou dormindo, exaustos de tristeza.
46 Ne ingkahiyan sikandan ni Hisus, “Mania te miglipereng kew? Enew kew wey ampu kew eyew kene kew egkatintal.”
46 “Por que vocês dormem?”, perguntou ele. “Levantem-se e orem para que não cedam à tentação.”
47 Te sasangan pad ne eglalag si Hisus, nangingume e ka masulug ne me etew ne induma ni Hudas ne sabeka te sapulu wey daruwa (12) ne hibateen din. Miggun-a sikandin kandan wey migparani ki Hisus eyew eggarek kandin.
47 Enquanto Jesus ainda falava, chegou uma multidão conduzida por Judas, um dos Doze. Ele se aproximou de Jesus e o cumprimentou com um beijo.
48 Piru migkahi si Hisus, “Hudas, eg-akalan nu bes ka Anak te Etew pinaahi te harek?”
48 Jesus, porém, lhe disse: “Judas, com um beijo você trai o Filho do Homem?”.
49 Te pegkakita te me duma ni Hisus ne egsahap e sikandin, migkahi sikandan, “Magbebaye, igpanibas ney naan e seini se me kampilan ney?”
49 Quando aqueles que estavam com Jesus viram o que ia acontecer, disseram: “Senhor, devemos lutar? Trouxemos as espadas!”.
50 Ne due sabeka kandan dutu ne intibbas din ka uripen te Labew ne Talagpanubad, wey natamped ka igkakawanan ne talinga te uripen.
50 E um deles feriu o servo do sumo sacerdote, cortando-lhe a orelha direita.
51 Piru migkahi si Hisus, “Eleg e sika!” Ne insamsam ni Hisus ka talinga te uripen wey neulian e.
51 Mas Jesus disse: “Basta!”. E, tocando a orelha do homem, curou-o.
52 Nataman, migkahiyan ni Hisus ka me pangulu te me talagpanubad, ka me pangulu te talagbantey te timplu, wey ka me igbuyag te me Hudiyu ne migduma te pegdakep kandin, “Takawen a? Mania te nanguyan kew te me kampilan wey me lampes ka egdakep keddiey?
52 Então Jesus se dirigiu aos principais sacerdotes, aos capitães da guarda do templo e aos líderes do povo que tinham vindo buscá-lo: “Por acaso sou um revolucionário perigoso para que venham me prender com espadas e pedaços de pau?
53 Tagse aldew duma a kaniyu diye te timplu, ne wara a nikaniyu derakepa. Piru seinid iya ka timpu ne imbehey kaniyu, ka timpu ne due katenged ni Meibulan.”
53 Por que não me prenderam no templo? Todos os dias eu estava ali, ensinando. Mas esta é a hora de vocês, o tempo em que reina o poder das trevas”.
54 Ne indakep dan si Hisus wey in-uyan dan diye te baley te Labew ne Talagpanubad. Ne migsundul degma si Pidru ne migpadpariyu de.
54 Então eles o prenderam e o levaram à casa do sumo sacerdote. Pedro o seguiu de longe.
55 Ne migtetemeg ka me etew diye te taliware te lama wey naminnuu sikandan ka egginarang. Ne migdugpu degma si Pidru kandan wey migpinnuu.
55 Os guardas acenderam uma fogueira no meio do pátio e sentaram-se em volta, e Pedro sentou-se com eles.
56 Due suluhuanen ne malitan ne nakakita ki Pidru te migpinnuu diye te lenged te hapuy. Immemetmetan din si Pidru wey migkahi, “Sika ne etew, duma degma nikandin!”
56 Uma criada o notou à luz da fogueira e começou a olhar fixamente para ele. Por fim, disse: “Este homem era um dos seguidores de Jesus!”.
57 Piru migpahunware si Pidru ne migkahi, “Beyi, ware e ma mule nekeila kandin!”
57 Mas Pedro negou, dizendo: “Mulher, eu nem o conheço!”.
58 Te ware naluhey, duen e man-e lukes ne nakakita kandin wey migkahi, “Hey, duma ka iya degma nikandan!” Piru migtabak si Pidru, “Usi, kena a ne duma nikandan!”
58 Pouco depois, um homem olhou para ele e disse: “Você também é um deles!”. “Não sou!”, retrucou Pedro.
59 Me sabeka ne uras ka miglihad, duen e man-e lein ne lukes ne migkahi, “Malehet iya ne duma rin ka seini ne etew su matig-Galiliya ma degma sikandin!”
59 Cerca de uma hora mais tarde, outro homem afirmou: “Com certeza esse aí também estava com ele, pois também é galileu!”.
60 Piru migtabak si Pidru, “Ti! Wara a nakanengneng te impanlalag nu!”
60 Pedro, porém, respondeu: “Homem, eu não sei do que você está falando”. E, no mesmo instante, o galo cantou.
61 Miglilingey ka Magbebaye wey migtengteng diye te ki Pidru, wey nasuman-suman din ke nekey ka inlalag te Magbebaye kandin, “Te kene pad eg-ukale ka manuk kuntee ne marusilem, katatelu ad nikeykew igpahunware.”
61 Então o Senhor se voltou e olhou para Pedro. E Pedro se lembrou das palavras dele: “Hoje, antes que o galo cante, você me negará três vezes”.
62 Te sikan de, miglihawang e si Pidru wey migpanaman-taman migsinehew.
62 E Pedro saiu dali, chorando amargamente.
63 Ne imbaley-baley wey inlampesan si Hisus te me etew ne migbantey kandin.
63 Os guardas encarregados de Jesus começaram a zombar dele e a bater nele.
64 Imbagkesan dan ka mata rin wey mig-insaan, “Ne la, antuki nu ke hentew-a ka migpasakit keykew?”
64 Vendaram seus olhos e diziam: “Profetize para nós! Quem foi que lhe bateu desta vez?”.
65 Ne masulug pad ka impanlalag dan te pegbaley-baley kandin.
65 E o insultavam de muitas outras maneiras.
66 Te pegkapawe e, miglibulung ka me igbuyag te me Hudiyu ne iyan ka me pangulu te me talagpanubad, wey me talagpanulu te Balaud te Manama. Ne in-uyan dan e si Hisus diye te tangkaan dan.
66 Ao amanhecer, todos os líderes do povo se reuniram, incluindo os principais sacerdotes e os mestres da lei. Jesus foi conduzido à presença desse conselho,
67 Ne migkahi sikandan, “Nangeni key ke sikeykew naa ka Kristu.”
67 e eles perguntaram: “Diga-nos, você é o Cristo?”. Jesus respondeu: “Se eu lhes disser, de modo algum acreditarão em mim.
68 wey ke eg-insaan ku sikaniyu, kene kew egtabak.
68 E, se eu lhes fizer uma pergunta, não responderão.
69 Piru puun kuntee, ka Anak te Etew egpinnuu diye te igkakawanan te maresen ne Manama.”
69 Mas, de agora em diante, o Filho do Homem se sentará à direita do Deus Poderoso”.
70 Ne mig-inse sikandan langun, “Sikeykew naa iya ka Anak te Manama?”
70 Todos gritaram: “Então você afirma que é o Filho de Deus?”. E ele respondeu: “Vocês dizem que eu sou”.
71 Ne dutu migkahi sikandan, “Mania te egkeilangan ki pad ne egkuwa te egpamalehet? Sikante en iya ka nakarineg te inlalag din.”
71 “Que necessidade temos de outras testemunhas?”, disseram eles. “Nós mesmos o ouvimos de sua boca!”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.