Marcos 1
Kitapm kɛn Raa dɔɔko kiji ute jeege (KYQ) vs NAA
1 Kupm mɛtn Labar Jiga gɛn Isa *al‑Masi, Goon *Raa.
1 Princípio do evangelho de Jesus Cristo, Filho de Deus.
2 Aan gɔɔ kɛn Ezayi debm taaɗ taar teeco taar Raa ki taaɗno maakŋ Kitapin̰ ki do dɔkin̰ kɛn ɔɔ:
2 Como está escrito na profecia de Isaías: “Eis que envio o meu mensageiro adiante de você, o qual preparará o seu caminho.
3 Tɛr Ezayi ɗeek ɔɔ:
3 Voz do que clama no deserto: Preparem o caminho do Senhor, endireitem as suas veredas.”
4 Debm taaɗ taar teeco taar Raa ki ron̰ Ezayi taaɗn se, naan̰ ɓo Jan‑Batist. Naan̰ naar teec naan jeege tu do kɔɗ‑ɓaar ki se. Gɔtn se naan̰ taaɗɗen ɔɔ: «ꞋTɛrlki maakse ɔɔ ɔn̰ jꞋasen batizi ɔɔ Raa asen tɔɔl *kusin̰sege.»
4 E foi assim que João Batista apareceu no deserto, pregando batismo de arrependimento para remissão de pecados.
5 Jee taa naaŋ Jude ki paac ute jee paacn̰ iin̰o maakŋ gɛgɛr kɛn Jeruzalɛm ki se, naaɗe ɓaaɗo gɔtn Jan ki. Naaɗe tɔɔɗ mɛtn kusin̰ɗege naan jeege tu ɔɔ Jan‑Batist batizɗe maakŋ ool magal kɛn kꞋdaŋin̰ Jordan se.
5 E toda a região da Judeia e todos os moradores de Jerusalém iam até ele. E, confessando os seus pecados, eram batizados por ele no rio Jordão.
6 Jan uuso kal kꞋɗaapin̰ ute bɛɛkŋ gin̰ji ɔɔ dɔɔk maakin̰ te kɔl daara; nakŋ kɔsin̰ iimi ute teeje.
6 A roupa de João era feita de pelos de camelo. Ele usava um cinto de couro e se alimentava de gafanhotos e mel silvestre.
7 Naan̰ taaɗ jeege tu ɔɔ: «Debm utu aɗe ɓaa mɛtum ki se, naan̰ magal ciruma. Maam se kɔl saan̰ kic ɓo mꞋaas gɛn no tuutin̰ eyo.
7 E João pregava, dizendo: — Depois de mim vem aquele que é mais poderoso do que eu, do qual não sou digno de, curvando-me, desamarrar as correias das suas sandálias.
8 Maam se mꞋbatizsenga ute maane, num gaŋ naan̰ se ɓo utu asen *batizn ute Nirl Salal.»
8 Eu batizei vocês com água; ele, porém, os batizará com o Espírito Santo.
9 Anum, maakŋ ɓiige tun se, Isa iin̰o maakŋ gɛgɛr kɛn Nazarɛt, kɛn taa naaŋ Galile ki, ɓaa ɔŋ Jan‑Batist ɔɔ Jan *batizin̰ maakŋ ool Jordan ki.
9 Naqueles dias, Jesus veio de Nazaré da Galileia e foi batizado por João no rio Jordão.
10 Kɛn Isa jaay teeco naatn maakŋ maane ki sum ɓo, aak maakŋ raa ɔɔɗ waŋ ɔɔ *Nirl Raa bɔɔyo don̰ ki tec aan gɔɔ dɛɛrɛ.
10 Logo ao sair da água, Jesus viu os céus se abrindo e o Espírito descendo como pomba sobre ele.
11 Naan̰ booy mindi taaɗ maakŋ raa ki, ɗeek ɔɔ: «Naai se ꞋGoon maak‑jema, mꞋbɛɛr mꞋɔɔɗio taa naai Ꞌtɔɔlumi.»
11 Então veio uma voz dos céus, que dizia: — Você é o meu Filho amado; em você me agrado.
12 Gɔtn se Nirl Raa naar tɔɔɗ ɔlin̰ do kɔɗ‑ɓaar ki.
12 E logo o Espírito conduziu Jesus ao deserto,
13 Naan̰ tiŋg ɓii si‑sɔɔ do kɔɗ‑ɓaar ki. Maakŋ ɓiige tun se, Bubm sitange ɓaaɗo naamin̰a. Naan̰ iŋg ute daagen maakŋ kaag ki ɔɔ *kɔɗn Raage ɓaaɗo ɔŋin̰a ɔɔ naaɗe aakin̰ don̰ ki.
13 onde ficou durante quarenta dias, sendo tentado por Satanás. Estava com as feras, e os anjos o serviam.
14 Kɛn Jan‑Batist kꞋjꞋɔkin̰ga daŋgay ki jaay ɓo Isa iin̰ ɓaa taa naaŋ Galile ki ɔɔ baag wɔɔkŋ Labar Jiga gɛn Raa se jeege tu
14 Depois de João ter sido preso, Jesus foi para a Galileia, pregando o evangelho de Deus.
15 ɔɔ: «Kaaɗin̰ aasga, Gaar Raa se ɓaaɗoga gɔɔrɔ. ꞋTɛrlki maakse ɔɔ aalki maakse do Labar kɛn Jiga.»
15 Ele dizia:
16 Kaaɗ kɛn Isa deel deel taa baar kɛn Galile ki se, aak Simon ute gɛnaan̰ Andre tund tund gɛndɗe maan. Naaɗe se jee toocn̰ kɛn̰jge.
16 Caminhando junto ao mar da Galileia, Jesus viu os irmãos Simão e André, que lançavam a rede ao mar, porque eram pescadores.
17 Isa ɗeekɗen ɔɔ: «ꞋƁaakiro Ꞌdaanumki! Ɓɔrse maam mꞋasen tɛɗn naase jee ɓaa Ꞌje jikilimge aɗe ɓaa ɗoobm Raa ki.»
17 Jesus lhes disse:
18 Naaɗe naar ɔn̰ gɛndɗege ɔɔ daanin̰a.
18 Então eles deixaram imediatamente as redes e o seguiram.
19 Utu iik naan ki cɔkɔ se, naan̰ aak Jak te gɛnaan̰ Jan; naaɗe se gaan Zebedege iŋg kiŋg maakŋ markabɗe ki, ɗaap ɗaap gɛndɗege.
19 Pouco mais adiante, Jesus viu Tiago, filho de Zebedeu, e João, seu irmão, que estavam no barco consertando as redes,
20 Gɔtn se Isa naar daŋɗe. Naaɗe iin̰ ɔn̰ bubɗe Zebede maakŋ markab ki ute jee tɛɗn naabin̰ge ɔɔ naaɗe ɓaa mɛtn Isa ki.
20 e logo os chamou. E eles seguiram Jesus, deixando o seu pai Zebedeu no barco com os empregados.
21 Isa ɛnd maakŋ gɛgɛr kɛn Kaparnayum ute jee mɛtin̰ ki. Ɔɔ kɛn *ɓii sebit jaay aan se naan̰ ɛnd maakŋ *ɓee kɛn Yaudge lee tusn maak ki ɔɔ baag dooy jeege.
21 Depois, entraram em Cafarnaum, e, logo no sábado, Jesus foi ensinar na sinagoga.
22 Jeegen booy taar kɛn naan̰ dooyɗe se, ɔkɗen taaɗ eyo. Taa dooy naan̰ se ɔk tɔɔgɔ ɔɔ tec aan gɔɔ gɛn jee jeel taaɗn tɔɔkŋ mɛtn Ko Taar Raage se eyo.
22 E maravilhavam-se com a sua doutrina, porque os ensinava como alguém que tem autoridade e não como os escribas.
23 Maakŋ ɓee kɛn Yaudge lee tusn maak ki se, debm ɔk kɔɔn̰ sitan naar ɛndo gɔtn se ɔɔ ɔɔɗ ɔɔyɔ,
23 E logo apareceu na sinagoga um homem possuído de espírito imundo, o qual gritou:
24 ɔɔ: «Naai Isan Nazarɛt. Naai tap ɓo naaje jꞋɔŋ ɗi ute naai? Naai se Ꞌɓaaɗo gɛn kutje la? Maam se mꞋjeeli, naai se Debm *Salal kɛn Raa ɓo ɔlio.»
24 — O que você quer conosco, Jesus Nazareno? Você veio para nos destruir? Sei muito bem quem você é: o Santo de Deus!
25 Gaŋ Isa aacin̰ kaama ɔɔ: «ꞋƊoa! ꞋTeec naatn ro gaab kɛn se!»
25 Mas Jesus o repreendeu, dizendo:
26 Gɔtn se sitan baag tiikŋ gaaba se zak zak, ɔɔɗ ɔɔy makɔn̰ɔ ɔɔ teec naatn ron̰ ki.
26 Então o espírito imundo, agitando-o violentamente e gritando em alta voz, saiu dele.
27 Jeege paac taar se ɔkɗen taaɗ eyo ɔɔ naaɗe tɔnd mɛtn naapa ɔɔ: «Kɛse tap ɓo taar ɔɔ ɗio? Kɛse dooy kiji ɔɔ naan̰ dooy jeege ute tɔɔgin̰ mala. Naan̰ taaɗ sitange tu ɔɔ sitange kic ɓo tookin̰ taarin̰a.»
27 Todos se admiraram, a ponto de perguntarem entre si: — Que é isto? Uma nova doutrina! Com autoridade ele ordena aos espíritos imundos, e eles lhe obedecem!
28 Gɔtn se nookin̰ naar eem dɔɔɗ taa naaŋ Galile ute magalin̰a.
28 E a fama de Jesus se espalhou depressa em todas as direções, por toda a região da Galileia.
29 Kɛn naaɗe iin̰ teec naatn maakŋ *ɓee kɛn Yaudge lee tusn maak ki se sum ɓo, Isa ɓaa ɓee Simon te gɛn Andre ki. Jak ɔɔ Jan daanin̰a.
29 E, saindo da sinagoga, foram, com Tiago e João, para a casa de Simão e André.
30 Gɔtn se moom Simon mɛnda se kɔɔn̰ɔ, tooɗ tooɗ daŋal ki, naan̰ ron̰ ɔŋ kɛɗɛk. Kɛn Isa jaay aan se, jeege naar taaɗin̰ taa mɛnd se.
30 A sogra de Simão estava de cama, com febre; e logo deram essa notícia a Jesus.
31 Naan̰ iik cɛɛn̰ ki, ɔk jin̰a, uun ɗaarin̰a. Gɔtn se ron̰ kɛn ɔŋg kɛɗɛk se tɛrɛc urlu, naan̰ iin̰i ɔɔ baagɗen tɛɗn kɔsɔ.
31 Então, aproximando-se, Jesus pegou na mão dela e fez com que ela se levantasse. A febre a deixou, e ela passou a servi-los.
32 Kɛn kaaɗa ooc jaay gɔtɔ tɛɗ ilim se, jeege baag ɓaano te jee kɔɔn̰ge ute jee ɔk kɔɔn̰ sitange paac.
32 À tarde, depois do pôr do sol, trouxeram a Jesus todos os enfermos e endemoniados.
33 Jeegen maakŋ gɛgɛr ki se paac tus taa ɓee kɛn ese.
33 Toda a cidade estava reunida à porta da casa.
34 Gɔtn se Isa ɛɗ lapia jee kɔɔn̰ge tu dɛna ɔɔ kɔɔn̰ɗege se naparin̰ dɛna. Ɔɔ naan̰ tuur sitange dɛna ro jeege tu. Gaŋ sitange se Isa ɔn̰ɗen ɗoobo gɛn taaɗn taar eyo, taa naaɗe se jeelin̰a.
34 E ele curou muitos que se achavam doentes de todo tipo de enfermidades. Também expulsou muitos demônios, não lhes permitindo que falassem, porque sabiam quem ele era.
35 Mɛtbeen̰ki tanɔɔrin̰‑nɔɔrin̰ gɔt utu ilim sum ɓo, Isa iin̰ teec naatn maakŋ naaŋ kɛn se, ɓaa do kɔɗ‑ɓaar ki gɔtɔ kaam kalaŋ. Gɔtn se, naan̰ iŋg eem *Raa.
35 Tendo-se levantado de madrugada, quando ainda estava escuro, Jesus saiu e foi para um lugar deserto, e ali orava.
36 Simon ute mɛɗin̰ge teec ɓaa lee jen̰a.
36 Simão e os que estavam com ele procuraram Jesus por toda parte.
37 Kɛn naaɗe jaay ɔŋin̰ se, ɗeekin̰ ɔɔ: «Jeege paac jei jea.»
37 Quando o encontraram, lhe disseram: — Todos estão à sua procura.
38 Isa ɗeekɗen ɔɔ: «KꞋɓaaki maakŋ naaŋge tun kuuy kɛn cɛɛs ki cɛɛs ki, mꞋɓaa taaɗn Labar Jiga gɔtn naane kici. Anum, taa naan̰ se ɓo maam mꞋteecn̰ mꞋɓaaɗo se.»
38 Jesus, porém, lhes disse:
39 Naan̰ lee dɔɔɗ taa naaŋ Galile ute magalin̰a, taaɗɗen taar Raa maakŋ *ɓeeɗege tun kɛn naaɗe lee tusn maak ki ɔɔ naan̰ tuur sitange ro jeege tu.
39 Então ele foi por toda a Galileia, pregando nas sinagogas deles e expulsando os demônios.
40 Gaaba kalaŋ ɔk kɔɔn̰ bikiɗi ɓaaɗo cɛɛ Isa ki, ɛrg naanin̰ ki, eemin̰ nɔɔ ɔɔ ɗeekin̰ ɔɔ: «Kɛn naai Ꞌje num, ɛɗum lapia taa rom se ɗaapm Ꞌtooɗn kɔlɔn̰ kɔlɔn̰.»
40 Um leproso se aproximou de Jesus e lhe pediu, de joelhos: — Se o senhor quiser, pode me purificar.
41 Isa aakin̰ se, ɛɛjin̰ don̰ ki, ɔl jin̰ utin̰a ɔɔ ɗeekin̰ ɔɔ: «Yɛɛ, maam mꞋjea, ɔn̰ roi ɗaapm Ꞌtooɗn kɔlɔn̰ kɔlɔn̰!»
41 E Jesus, profundamente compadecido, estendeu a mão, tocou nele e disse:
42 Gɔtn se sum ɓo, gaabm se bikiɗin̰ ɔn̰in̰a ɔɔ ron̰ ɗaap tooɗ kɔlɔn̰ kɔlɔn̰.
42 No mesmo instante, a lepra desapareceu dele, e ele ficou limpo.
43 Gɔtn se, Isa aacin̰ kaama ɔɔ naar tuurin̰a,
43 E, advertindo-o severamente, logo o despediu.
44 ɔɔ ɗeekin̰ ɔɔ: «ꞋBooy bɛɛ: ɔn̰te ɓaa taaɗn nam ki. Num gaŋ Ꞌɓaa Ꞌtaaɗ roi *debm tɛɗn sɛrkɛ Raa ki ɔɔ ɛɗ *sɛrkɛ Raa ki aan gɔɔ kɛn *Musa taaɗin̰o maakŋ Kitap ki, taa naai roi ɗaapga tooɗga kɔlɔn̰ kɔlɔn̰ se. Bin ɓo jeege paac Ꞌjeele, naai se ɔŋga lapia.»
44 E lhe disse:
45 Num kɛn gaabm se jaay iin̰ ɓaa se ɔɔ gɔtɔ ɓaa se paac naan̰ baag taaɗn labar nakŋ aanin̰ don̰ ki se jeege tu. Taa naan̰ se ɓo, naan jeege tu se Isa ɔŋ ɛnd te maakŋ gɛgɛr ki eyo, num ɓaa tiŋg do kɔɗ‑ɓaar ki ɔɔ jeege iin̰o gɔtɔ ɓaa se paac, ɓaaɗo ɔŋin̰a.
45 Mas, tendo ele saído, começou a proclamar muitas coisas e a divulgar a notícia, a ponto de Jesus não poder mais entrar publicamente em nenhuma cidade. Por isso, permanecia fora, em lugares desertos. E de toda parte vinham ao encontro dele.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.