João 3
Mbumbukiam-qa Manqat Mbomambaqape (KVG) vs AAI
1 Zu megeat ezoqam mø̀ndøgoám. Iz nqambógo. Nikodemús. Ndego Felisi ezoqám.
1 Jew hai ukwarin orot wabin Nicodemus i Pharisee ana kou’ayamaim orot ta.
2 Yaq khøuwa nøme, lová, Yesu-té genøwáv, vømømbō-ein, “Nøméndim ezoqam. Ni mø̀tinøtén. Qo Mbumbukiam ndokhofotáq, ni toqote-nømendimat. Ezoqa kopømba mbaín, umingiap matev tematanam, av qo ndoqote-matanam, getē Mbumbukiam te namba te꞉goat.”
2 Guguminamaim na Jesu biyan tit, naatu eo, “Bai’obaiyenayan, aki aso’ob o i bai’obaiyenayan God biyanane ina. Men yait ta karam boro ina’inanen fairih o kusisinafube nasinaf, God men hairi hinama’am na’at.” Jesus Nicodemus hairi bar tafan hima tibidudur|alt="Jesus and Nicodemus" src="CN01670b.tif" size="col" loc="Jhn 3.2" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="3.1-4"
3 Yaq Yesu gembo-qavøiu, “No unimanqatín nqataqa-manqate: Ezoqa kopømba mbaín, Mbumbukiam-qa Megeat Matev temøqeiv, getē ndego nqawa teqan.”
3 Mar ta’imonamo Jesu iya’afut, “Ayu tur anababatun a tur ao’owen, men yait ta boro God ana ma’ama wanatowan na’itin, baise i boro natufuw maiye’ebo.”
4 Yaq Nikodemus gendo-ein, “Gê, ezoqa temu-khouwev, nqawa áv kenéqān? Kopømba mbaín, evo-qa emu-te nqawa te-on, yaq nqawa sasa ndǿqān.”
4 “Orot ra’at gagamin na’in ema’am, boro mi’itube natufuw maiye?” Nicodemus ibat. “Men karam hinah yan wanawanan narun mar bairou’abin natufuw maiye!”
5 Yaq Yesu gembo-qavøiu, “No unimanqatín nqataqa-manqate: Ezoqa kopømba mbaín, Mbumbukiam-qa Megeat Matev-te te-on, getē ndego ibøkha-te neka nqova-te teqan.
5 Jesu iya’afut eo, “Turobe a tur ao’owen, men yait ta boro God ana ma’ama wanatowan narun, baise i harew naatu Anuninamaim natufuw.
6 Ezoqa geqanɨn, ndego ezoqam-té gendo-fakhanɨ́n. Geté yage ndakinak nqova-te, Nqova Mbomambaqape-té qandowavɨ́n.
6 Biyat etatoub, i biyat eya’iy, baise Anun Kakafiyin etatoub Anun Kakafiyin iya’iy.
7 Qo nqova betaqànda᷄f, qataqa-ein av nqægo, qo nango vø̀qāq.
7 O boro men ita’ororsa’ir ayu tur iti tufuw maiye ao isan.
8 Khamøe ndǿgo tønø-feaɨ́n, av ekezan tømbøe-pøovet. Qo, a, ndòqombo-ewagát. Geté qo qotéqateqák, āv khandē-feaɨn o āv khanēfetet. Yaq ezoqam-qa yaq-te, ndigu Nqova Mbomambaqape-te, yage ndakinak gindapem, matev até kopó.”
8 Waruw ana kokomaim ebababin. O i nidun kunonowar, baise o men karam boro inao, i menane na enan, o au mena’at babin enan. Imih orot babin anunihine i nati na’atube tetutufuw.”
9 Yaq Nikodemus gendobevap, “Gê, matev av nqægo, áv khanégo?”
9 Nicodemus i bat, “Iti i mi’itube?”
10 Yaq Yesu gendo-qavøiu, “Gê, qo Izlael ezoqam-ge nømendim ezoqam ndoqogo, qo qateqateâv, taqa yaq-te?
10 Jesu eo, “O i Israel hai bai’obaiyenayan naatu o iti sawar men imanamamih?”
11 No unimanqatín nqataqa-manqate. Matev ndøgo, ni ezoqa nqeizømbe-manqate, ni mø̀tinøtén. Neka ni nqati-zømesim ndøgo, ni mø̀iqeivím. Geté zo niqa manqat upøgimáv.
11 Jesu iya’afut eo, “Ayu turobe a tur ao’owen, aki abisa asoso’ob i a’o, naatu abisa aki a’i’itin i isan a’o, baise kwa i boro’ika aki ai tur naniyan men kwabaibimih.
12 Zo noqa manqat unimanqatinteav qagoam, no manqei-qape matev-qa yaq-te qazømbe-manqatam, gê, zo noqa manqat áv khazøté-unimanqatinīm, no yan-qa matev-qa yaq-te, manqat tæzømbe-manqatat?
12 Ayu tafaram ana sawar isah ao kwanowar baise kwa men kwabitumatum. Kwa boro mi’itube kwanitumatum ayu mar ana sawar isah ana’o na’at?”
13 Ezoqa kopo yan-te qavigiáv. Yan-te nqo꞉go, sa ndégo tegoám, ndego yan-te gendovis. Ezoqam-gé Yó.
13 Men yait ta in mar run, baise orot Natun marane nan akisinamo.
14 Mozes leg-av manqei-te, auli wazeam ge-eqeiu, tae-te vø̄tøkeo, yaq Ezoqam-ge Yo āv tiabiti-eqeinám.
14 Moses mi’itube arar yan kok bora’ah na’atube, orot natun hinabora’ah nayen,
15 Yaq ta matev mokho-te, gekha ezoqām ndego, Ezoqam-ge Yo te-unimanqatin, khandi miavmiav ndǿndáp.
15 saise iyabowat i tebitumatum boro ma’ama wanatowan hinab.
16 Mbumbukiam ni manqei-qape ezoqam, teqa kuku matev kandambaqape, āv gininømánd nqǽgo: Ndego ekeza Yo kopo ni-etoám. Yaq gekha ezoqām ndego, te-unimanqatin, ndego soqaqape géqeivák, geté khandi miavmiav ndǿndáp.
16 God tafaram iyabuw kwanekwan imih i Natun ta’imonamo iyafar na, saise yait i ebitumitum boro men namorob, baise boro yawas wanatowan nab.
17 Mbumbukiam ekeza Yo, nqanek manqei-qape-te, ambá ta zapaya ndø̄go tendē-khofotav, manqei-qape ezoqam, manqa ovøyam-tē genǿ-āb. Geté ndǿgo tende-khofotáv, manqei-qape ezoqam, te mokho-te gékhandí꞉z.
17 God i men tafaram bai’afiyin isan Natun iyafar na tafaramaim titamih, baise tafaram baiyawasin isan na tit.
18 Ezoqam ndego, Yo nde-unimanqatinat, ndego yaq-fia nqosøgeap géqeivák. Geté ezoqam ndego, unimanqatinteav ndego, teqa yaq-te Mbumbukiam mø̀ndø-eín, ndego soqaqape ndǿqeív. Zapa ndǿgo, ndego Mbumbukiam-ge Yo kopo unimanqatinteáv.
18 O yait I kubitumitum boro men ina’afemih, baise o yait men ebitumitum i eaf sawar, anayabin i men God Natun Ta’imon, i akisinamo wabin itumitumamih.
19 Mbumbukiam ezoqa yaq-fia nqosøgeap ta zapaya nqánek gezømbé-etoám: Waev mø̀ndø-geavún, nqanek manqei-qape-te. Geté ezoqa poev bøivun-té qazøgoám, ambá ndøgo, waev-te. Zapa ndǿgo, tiqa matev matanam soqaín.
19 Iti i baib’afiyen. Marakaw na tafaramamaim tit, baise orot marakaw efanin gugumin iyabuw anayabin hai sinaf kakafih.
20 Unimanqatín. Gekha ezoqām ndego, matev soqøsoqa ndematanam, ndego waev gèmbøeqasí꞉v. Ndego waev-te fakhanumáv. Zapa ndǿgo, ndego poeveáv, teqa matev soqøsoqa tevøndaz.
20 Orot babin etei sinaf kakafih tesisinaf i marakaw hikwahir naatu boro men hinan marakaw wanawanan hinarun, tebirubir hai sinaf boro hinirerereb.
21 Geté ezoqam ndego, matev eqeieqei ndematanam, ndego waev-té gendo-fakhanɨ́n. Yaq ezoqa āv giníqeivát nqǽgo: Ndego matev, Mbumbukiam-qá mokho-té genø-matanám.”
21 Baise yait ta turobe’emaim ema’am marakaw wanatowan erur, saise i ana bowabow God wanawananamaim bowabow boro nirerereb.
22 Taqa zita-te, Yesu ekeza paev ezoqa namba Zudia plovins-té ginøzáv. Yaq ti namba khøuwa elavøqasi timø-khoubím ndǿgo, neka ezoqa ibøkha iz vømøzø̄-etoam.
22 Iti ufunamaim, Jesu ana bai’ufununayah bairi hitit hin Judea tafaram ufunane hirun, nati’imaim mar kikimin hima naatu bapataito itih.
23 Até Zión-a, ezoqa ibøkha iz vøzø̄-etoumam. Aenon manqei-té gezø-etoumám, Salim vemiav avønin-te. Zapa ndǿgo, ibøkha kandambá qaqonavam, ta manqei-te ndøgo. Yaq ezoqa kopoáv tinø-okhoám ndǿgo, ibøkha iz vø̄ndapemɨn.
23 Nati’imaim John auman tafaram Aenonamaim sabuw bapataito bitih, Salim i men ef yok i sisibinamaim, anayabin nati’imaim i harew moumurih, naatu sabuw i nan ufun hinan bapataito bain isan.
24 (Ta khøuwa-te ndøgo, Zion ndimbula-te utøveav ndøgoám. Zuá.)
24 (Iti John dibur hiyaru’uy ma’am nanamaim.)
25 Yaq manqa itumbam ndøfakhán, Zion-gi paev ezoqa nøme neka Zu ezoqa kopo. Kha sunguzam matev-qá yaq-té gini-itumbám, toqote-ndaføyamba-eq Mbumbukiam-qa bøi-te.
25 John ana bai’ufununayah afa naatu Jew sabuw afa wanawanahimaim gamin matar, bapataito ana ofafaren isan.
26 Yaq ndigu Zion-té ginøzáv, vømømbō-einim, “Nøméndim ezoqam. Ndego ezoqam, qo namba Zoden kea yaq-keoqa qazøtegoam, teqa yaq-te manqat qoqote-manqatam, nqáe! Ndego ndakin ezoqa ibøkha iz zø-etoumít neka ezoqa ewaqape te-té tinø-apét.”
26 I hina John biyan hitit naatu hi’o, “Bai’obaiyenayan, orot nati o airi no Jordan harew rounane menatan isan o i’o’orerereb, i boun bapataito sabuw ebitih, naatu sabuw etei i isan tenan.”
27 Yaq Zion gezø-qavøiu, “Qanimáv. Ezoqa kopømba mbaín, matev tendap, vǿgō, Mbumbukiam ndego etopøteav tøgoat.
27 Nati isan John iya’afut eo, “Orot abistanawat marane tebitin iwat nab.
28 Zo zøkezan mòzoyogém, ndøgo manqat, no av qate-ein nqægo, ‘No Mesayā mbā. Getē Mbumbukiam no bugukhokhof ndokhofotān. No nakhoa nombo-khakheinumīt’.
28 Kwa taiyuw i karam ayu ao i kwanao’rereb, Ayu i men Keriso, baise ayu i nanamaim hiyafaru ana.
29 Ezoqa sævam te-okɨ, ndugu tegú sævám. Tege zifu segembóyát. Yaq ndego teqa manqat te-ewag, ndego khanakhanakh mbá genégoát. No ndakin até kopó, noqa khanakhanakh mø̀ndømø-tøvá.
29 Babin orot ana rum hi’o ema’am, orot ana of menatan i bai’awaninamih i orot isan ma tainin rub ma ekakaif, naatu i ana rum fanan enonowar ana veya i anababatun ekakawasa. Iti kawasa i ayu nowau, naatu kawasa i boun ana yomanin a’asa’ub.
30 Yesu ndego yà bekhouwév. Geté no yà banø-khapelavøqase-én.
30 I ana fair ra’at natabiru, ayu fair i men ra’at.”
31 Ezoqam ndego ova gendovis, ndego ùnime꞉-løvubám, ezoqa nøme ate ndi꞉gu. Geté ezoqam ndego, manqei-qape-te gendowav, av no nqate꞉go, ndego manqei-qape ezoqám neka ndego manqei-qape-qá manqat mba me꞉manqatatún. Geté ndego yan-te gendovis, ndego ezoqa ewaqape mø̀ndø-løvubám.
31 Yeit auyomane nan i ra’at etei natabirih, menatan iti tafaramane nan i tafaram nowan, naatu tafaram ana sawar isah i ebidudur. Menatan marane nan i sawar etei tafahimaim.
32 Ndego manqat ndǿgo tene-manqaté, ndego bøi vø̄e-qeivam-a, gea vø̄e-ewagam. Geté ezoqa teqa manqat upøgimáv.
32 I abis nonowar, i’itanen i isah eo’orerereb, baise men yait ta ana tur ebaibimih.
33 Geté gekha ezoqām ndego, teqa manqat gendap, ndego āv gene-unimanqatinát nqǽgo: Mbumbukiam-qa manqat unimanqatín.
33 Orot yait ta i ana tur nabitumitum na’at, i ebi’obaiyit i ebitumatum God abistan eo’o i turobe.
34 Ndego ezoqam, Mbumbukiam gendo-khofotav, ndego Mbumbukiam-qá manqat ndømanqaté. Mbumbukiam ekeza Nqova mbo-etoám. Kandambá gembo-etoam. Khapelavøqasé mbá.
34 Menatan God biyafar i God ana tur eo’orerereb; anayabin God i Anun i nowanamih itin anababatun
35 Eve kukú Yo-te. Ndego gigiap neka matev ate ndægo, teqá zenda-té genø-áo.
35 Tamah Natun iyabuw kwanekwan naatu sawar etei i ana fair babanamaim ya.
36 Ezoqam ndego, Yo nde-unimanqatinat, ndego khandi miavmiav ndømbôgó. Geté ezoqam ndego, Yo-qa manqat o-mba ndapeav ndøgo, ndego khandi géqeivák. Mbumbukiam-qa qaqa, oskia ndǿgoát te-te.”
36 Yait ana baitumatum Natunamaim naya’iy boro yawas wanatowan nab, baise yait ta God Natun nabifutuw boro men yawas nitinimih, God ana yaso’ar tafahimaim nama.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.