Marcos 1

Mak Kiañiŋ Balaŋ (KQL) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Jisas Krais* Gotkɨk fakɨk wulu anafu kavɨla.
1 A boa notícia que fala a respeito de Jesus Cristo, Filho de Deus, começou a ser dada
2 Katɨk Aisaia* galavale balañjɨkɨn Gotkɨk maŋgɨk malaŋmɨ sivɨleve. Wun moleve buk kumbaŋɨle yila wulu kavik tonma, “Gotɨn kavik galava, ‘Bɨiye, ŋɨn dakɨk wulundi ŋɨmaŋgapale yetɨk balañjɨk apɨsukuve ga ŋɨmama wandefop, dakɨk mai bambavaŋga.
2 como o profeta Isaías tinha escrito. Ele escreveu o seguinte: “Deus disse: Eu enviarei o meu mensageiro adiante de você para preparar o seu caminho.”
3 Muñuŋgumbañi yetɨk balañjɨkɨn towok sivɨtva, “Gasak Wakɨnkɨk mai bambave, wokok mase mfavɨliñjiwɨ.” ’ ”
3 E o profeta escreveu também: “Alguém está gritando no deserto: Preparem o caminho para o Senhor passar! Abram estradas retas para ele!”
4 De, Jonon muñuŋgumbaŋɨk yiŋɨmeve. Kaukatɨk balañju maŋamɨk ga bumŋɨlali wun. Jonon kavik yikali yikali galaveve, “Juñjuŋama anafak yive suwɨ. Suwɨndi ŋɨn be maŋamɨk ga bumbapa. Kavik pavɨndi Gotɨn bikɨk yaka wulu bikɨk safumbatɨk mandɨve ka sivɨlapayi. Valambapa.” Jonon muñuŋgumbaŋɨk yiŋɨmeve|src="CN01650C.tif" size="span" ref="1.4"
4 E foi assim que João Batista apareceu no deserto, batizando o povo e anunciando esta mensagem: — Arrependam-se dos seus pecados e sejam batizados, que Deus perdoará vocês.
5 De, wunutuk yiŋɨ yiŋɨlali Juta galavale distrikɨle balañju wofopti Jerusalem galavale sititɨle balañju wofopɨn. Valan bɨkɨk yakavik paŋɨlalile wulu sivɨlevendi Jonon vala ga bumbeve Jordan galavale maŋamguanɨk.
5 Muitos moradores da região da Judeia e da cidade de Jerusalém iam ouvir João. Eles confessavam os seus pecados, e João os batizava no rio Jordão.
6 De, Jonon kamel dumbindi paveve wataŋ wokok safutuk kuwɨlali. Jak mfɨsakti paveve dɨka kɨlɨkɨlali dauwutuk. Wun kusiŋandi manaŋu jiŋɨlali.
6 Ele usava uma roupa feita de pelos de camelo e um cinto de couro e comia gafanhotos e mel do mato.
7 Wun kavik galaveve, “Ŋakɨk pɨtɨkti juñjuŋama matɨkakalɨwale balañjɨkɨn yiŋɨmama pɨndaŋ. Ŋɨn yakakatɨk balañjɨk, kapekandi apɨtɨtɨtve wokok gambiŋgitɨle sutɨle gɨnda tokoivalen ka balakapayi.
7 Ele dizia ao povo: — Depois de mim vem alguém que é mais importante do que eu, e eu não mereço a honra de me abaixar e desamarrar as correias das sandálias dele.
8 Ŋɨn be maŋamɨk ga bumba, kape wun be Gotkɨk Sulakti* ga bumbapa.”
8 Eu batizo vocês com água, mas ele os batizará com o Espírito Santo.
9 De, Jisasɨlɨn Nasalet galavale watɨkɨle. Nasaletɨn Galili galavale distrikɨle avɨt. De, Jonon balañju maŋamɨk ga bumbeve valundi Jisasɨlɨn yetɨk vandi Nasalet valambe yiŋɨmeve Jontɨk. Kape, de, Jonon wunu maŋamɨk ga bumbeve, Jordan maŋamguanɨk.
9 Nessa ocasião Jesus veio de Nazaré, uma pequena cidade da região da Galileia, e foi batizado por João Batista no rio Jordão.
10 De, Jisasɨlɨn maŋami alikɨvevekandi, de, wun wuleve fɨiŋgalɨn atavɨkɨvendi Gotkɨk Sulakɨn* wunutuk walimɨŋgo bumbeve.
10 No momento em que estava saindo da água, Jesus viu o céu se abrir e o Espírito de Deus descer como uma pomba sobre ele.
11 Bumbevendi fɨiŋgati yetɨk maŋgɨkɨn kavik galaveve, “Du ŋakɨk ŋɨn mɨliwale fak. Ŋakɨk kumbaŋɨn du towok mɨliwa.”
11 E do céu veio uma voz, que disse: — Tu és o meu Filho querido e me dás muita alegria.
12 De, Gotkɨk Sulakɨn* Jisas apɨsukuve ga ŋɨmeve yetɨk muñuŋgumbaŋɨk.
12 Logo depois o Espírito Santo fez com que Jesus fosse para o deserto.
13 Wun kaukatɨk 40 valu toneve. Kavɨla valundi Satanɨn* wunu yikali yikali ta muwove yaka wulu ga pavaŋga. Wun muñugumbaŋɨle jakalindi tonevendi Gotkɨk luasamban sulun wunutuk anafak wulu ŋɨme paŋɨmeve.
13 Jesus ficou lá durante quarenta dias, sendo tentado por Satanás. Ali havia animais selvagens, e os anjos cuidavam de Jesus.
14 De, yila balañjun Jon wuwɨ muñjɨmɨk suwove. Suwovendi Jisasɨlɨn Galilitɨk ŋɨmeve. Ŋɨmevekandi Gotkɨk wulu anafu sivɨleve.Galilitɨle watɨk|src="HK00357C.tif" size="span" ref="1.14"
14 Depois que João foi preso, Jesus seguiu para a região da Galileia e ali anunciava a boa notícia que vem de Deus.
15 Wun kavik galaveve, “De, mfɨmɨmaneve valɨn kamfu. Yila balañjun Got lolomɨk tonapa. Kapendi juñjuŋama anafak yive. Gotkɨk wulu anafu yive suwɨ.”
15 Ele dizia:
16 Jisasɨlɨn Galili galavale maŋamguan vevekatɨk ŋɨmevekandi wuleve wuŋgiakti wufaka, bɨkɨk wuŋa Saimondi Andru. Valan giŋdi yesiŋa kolowove, maŋamguanɨk. Valan valu valu yesiŋandi bɨkɨk moni mɨñakavik yiŋɨlali.
16 Jesus estava andando pela beira do lago da Galileia quando viu dois pescadores. Eram Simão e o seu irmão André, que estavam no lago, pescando com redes.
17 De, Jisasɨlɨn valatɨk kavik galaveve, “Ŋunu vañjenme ŋɨme. Ŋɨn be apɨkakalaiyapa yesiŋa kolokvale daŋdi balañju miyakavik ga yivaŋga.” Jisasɨlin Saimondi Andru galaveve|src="CN01681C.TIF" size="span" ref="1.17"
17 Jesus lhes disse:
18 De, valan kepat bɨkɨk giŋa valambevekandi wunu vañjenme wakan ŋɨmeve.
18 Então eles largaram logo as redes e foram com Jesus.
19 De, yika ŋɨmevekandi, ŋaikɨkfak, wun wuleve yetɨk wuŋgiakti wufaka, Jemsɨndi Jon, Sepetikɨk fu. Valan bɨkɨk balɨ kumbaŋi giŋa yika waiŋgeve mfɨndɨŋeve.
19 Um pouco mais adiante Jesus viu outros dois irmãos. Eram Tiago e João, filhos de Zebedeu, que estavam no barco deles, consertando as redes.
20 De, wun vala galaveve, kapendi valan bɨkɨk waŋ balɨ kumbaŋɨk valambeve, bɨkɨk luasamban balañjundi. Valambevekandi valan Jisas vañjenme ŋɨmeve.
20 Jesus chamou os dois, e eles deixaram Zebedeu, o seu pai, e os empregados no barco e foram com ele.
21 De, Jisasɨlɨn wokok guŋgundandi Kaperneam galavale watɨkɨk ŋɨmeve. Ŋɨmevekandi, de, Yisɨ Tonɨmbale Valundi*Sa Wamɨk* ŋɨŋɨ lolo mfɨtɨti mfɨtɨti sivɨtali Jisasɨlɨn.
21 Jesus e os discípulos chegaram à cidade de Cafarnaum, e, no sábado, ele foi ensinar na sinagoga .
22 De, katɨk watɨkɨle balañjun wokok mfɨtɨtiwale wulu bɨimbɨi bɨkɨk kumbaŋgin yikali yikali kambekeve. Wun Gotkɨk Wulu Kumbaŋgikɨk Balañjuluŋgo* ava sivɨtve. Wun gasak pɨtɨkie wulukok wakɨnɨŋgo sivɨtali.
22 As pessoas que o escutavam ficaram muito admiradas com a sua maneira de ensinar. É que Jesus ensinava com a autoridade dele mesmo e não como os mestres da Lei.
23 De, yetɨk ŋaikɨk vandi yetɨk avɨtɨn toneve katɨk Sa Wamɨk. Yetɨk sulak yakakatɨkɨn wunutuk dundumɨive toneve.
23 Então chegou ali um homem que estava dominado por um espírito mau. O homem gritou:
24 Kapendi wun kavik joŋ galaveve, “Jisas, du Nasaletɨle avɨt. Dɨn gɨtɨk we pavaŋga pave yiŋɨma, ñetɨk? Dɨn ñe yakai yakai ga tonmaŋga pave yiŋɨmala? Ŋɨn du juŋava. Du Gotkɨk anafawali.”
24 — O que quer de nós, Jesus de Nazaré? Você veio para nos destruir? Sei muito bem quem é você: é o Santo que Deus enviou!
25 Kape Jisasɨlɨn wunu apɨkakambeve. Wun kavik galaveve, “Maŋgɨk valambe! Wunu valambe dalaŋɨme!”
25 Então Jesus ordenou ao espírito mau:
26 De, katɨk sulak yakakatɨkɨn katɨk avɨt ga nanambevekandi towok ga joŋovekandi wunu valambe ŋɨmeve.
26 Aí o espírito sacudiu o homem com violência e, dando um grito, saiu dele.
27 De, balañju wofopkɨk kumbaŋgin kambekeve. Valan busuak kavik sivɨleve, “Kasik gɨtɨk we? Kuŋgu wulu sivɨtva, wun. Wokok maŋgɨkɨn pɨtɨkie. Kapendi sulak yakakalen wokok maŋgɨk bɨiye pava.”
27 Todos ficaram espantados e diziam uns para os outros: — Que quer dizer isso? É um novo ensinamento dado com autoridade. Ele manda até nos espíritos maus, e eles obedecem.
28 De, afɨndafɨnda katɨk wun paveve wulu Galilitɨle mɨta mɨta wofop ŋɨmeve.
28 E a fama de Jesus se espalhou depressa por toda a região da Galileia.
29 Valan Sa Wami* salavevekandi Jisasɨlɨn Saimondi Andrukɨk mfotok ŋɨmeve, Jemsɨndi Jondi.
29 Logo depois, Jesus, Simão, André, Tiago e João saíram da sinagoga e foram até a casa de Simão e de André.
30 De, Saimonkɨk wuŋañilɨn malɨwɨ yokowɨ toneve safulun kukuleve. De, kape, de, valan sivɨleve Jisasɨtɨk, wokok mamalɨk.
30 A sogra de Simão estava de cama, com febre. Assim que Jesus chegou, contaram a ele que ela estava doente.
31 De, Jisasɨlɨn wunutuk ŋɨmeve, wokok kɨlik mfove mfakambekevendi wokok mamalɨkɨn valambeve katɨk me. Kape, de, wun kambekevekandi jeñjek masiveve valatɨk.
31 Ele chegou perto dela, segurou a mão dela e ajudou-a a se levantar. A febre saiu da mulher, e ela começou a cuidar deles.
32 Yisɨ Tonɨmbale Valɨn* balakevendi, katɨk mfunum, valɨn mfatɨnɨmbevendi, katɨk watɨkɨle balañjun Jisasɨtɨk malaŋɨve malɨwale balañju wofop, sulak yakakale dundumɨiyeve balañju wokok.
32 À tarde, depois do pôr do sol , levaram até Jesus todos os doentes e as pessoas que estavam dominadas por demônios.
33 De, katɨk watɨkɨle balañju wofopɨn katɨk mfotok lova salava pavale mai mfakuŋguŋmɨ toneve.
33 Todo o povo da cidade se reuniu em frente da casa.
34 Kapendi Jisasɨlɨn mamalu mamalu malɨwale balañju wusandaŋ anafak ga tonevekandi sulak yakakale wusandaŋ sañjaŋeve. Kavɨla sulak yakalen Jisas juŋaveve. Kape wun sulak yakakale kavik apɨkakambeve, “Ben wulu sivɨtvandu.”
34 Jesus curou muitas pessoas de todo tipo de doenças e expulsou muitos demônios. Ele não deixava que os demônios falassem, pois eles sabiam quem Jesus era.
35 De, watvit, gasak wukan vaŋ, Jisasɨlɨn kambewɨ yetɨk balañju mɨñakɨk mɨtɨk ŋɨme kukuñeve.
35 De manhã bem cedo, quando ainda estava escuro, Jesus se levantou, saiu da cidade, foi para um lugar deserto e ficou ali orando.
36 De, Saimonɨn wunundi wakan toneve balañjundi ŋɨme mamfoveve, Jisas.
36 Simão e os seus companheiros procuraram Jesus por toda parte.
37 Mamfovɨlevekandi kavik galaveve, “Wofopɨn du mamfova!”
37 Quando o encontraram, disseram: — Todos estão procurando o senhor.
38 De, Jisasɨlɨn valatɨk kavik galaveve, “De, amban yila vevekatɨk tonmale watatɨk ŋɨmama, ŋɨn Gotkɨk wulu sivɨtvaŋga. Ŋɨn katɨk juñjuŋamandi yiŋɨmeve.”
38 Jesus respondeu:
39 Kapekandi wun Galilitɨle mɨta mɨta wofop ŋɨmeve. Ŋɨmevekandi Sa Wumbi* kumbaŋgiti ŋɨŋɨ loveve. Lovevekandi Gotkɨk wulu sivɨlevekandi sulak yakakale sañjaŋeve.
39 Jesus andava por toda a Galileia, anunciando o evangelho nas sinagogas e expulsando demônios.
40 De, yetɨk andɨvɨli safu jivali mamalɨkiye balañjɨkɨn Jisasɨtɨk ŋɨme gambiŋgi mfaiyimutve apɨtɨtɨlevekandi kavik galambalambaneve, “Dɨn ŋunu anafak ga tonmaŋga pave mɨliwalen, dɨn balakapa.”
40 Um leproso chegou perto de Jesus, ajoelhou-se e disse: — Senhor, eu sei que o senhor pode me curar se quiser.
41 De, Jisasɨlɨn wunu balambanevekandi kɨlik mandɨvevekandi wunutuk kavik galaveve, “Ŋɨn kavik mɨliwa. Dɨn anafak tonme.”
41 Jesus ficou com muita pena dele, tocou nele e disse:
42 De, kepat katɨk andɨvɨli safu jivale mamalɨkɨn wunu valambeve, kape wun anafak toneve.
42 No mesmo instante a lepra desapareceu, e ele ficou curado. Então Jesus o mandou embora.
43 De, Jisasɨlɨn wunu apɨsukuve towok galaveve,
43 — ausente —
44 “Dɨn waiŋgeve. Dɨn kavɨla wulu sivɨtvandu yetɨk balañjɨktɨk. Kape dalaŋɨme dakɨk safu apɨkasɨlɨmfu Gotkɨk Gasak Wamɨle Wakundutuk*. De, Mosesɨlɨn* anañ anañ bikɨk anañkɨk wuŋgasutuk galaveve yila lua masivaŋga kasik mamalɨk malɨwale balañjukok sulakɨn anafak ga tonmaŋgapale. Dɨn kavɨla lua malaŋmɨ masive kavɨla wakundutuk yila balañjutuk ga wutve juŋavaŋga.”
44 — ausente —
45 Kape katɨk avɨtɨn ŋɨme galaveve balañju wofoptɨk. Kavɨla wulu mɨta mɨtatɨk ŋɨme galaveve, wun. Kape Jisasɨlɨn yetɨk watɨk avik ŋɨme lovapa, sɨpalati. Wun muñuŋgumbaŋɨk tonevendi mɨta mɨtatɨle balañjun wunutuk ŋɨmeve.
45 Mas o homem começou a falar muito e espalhou a notícia. Por isso Jesus não podia mais entrar abertamente em qualquer cidade, mas ficava fora, em lugares desertos. E gente de toda parte vinha procurá-lo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.