Mateus 9
Mum Language NT Portions (KQA) vs NAA
1 Kamata Jisas kupik muhañɨ mɨnzɨta indu timukari aŋga indɨhuta, nuŋandɨ pɨhuyɨ yɨvurahami.
1 Entrando num barco, Jesus passou para o outro lado do mar e foi para a sua própria cidade.
2 Kamatɨhi kru mumɨŋga kuma tanda atɨnda kɨmumi mɨŋgaŋ, pinayɨ kavuta pata Jisas kɨyɨmi arɨhañɨ tamahu karɨhata kɨyɨmi. Kamatɨhu Jisas ŋgahi kru haŋɨnɨŋ nuŋɨrɨm indarɨmaŋgarahu ŋgata kandi naŋga hamaŋ ambami, Yandɨ ñɨŋi tɨkatɨkata kɨñɨ. Ñamba vanavana andɨndana haŋɨnɨŋ kuŋgɨ kuyɨvin, vami.
2 E eis que lhe trouxeram um paralítico deitado num leito. Jesus, vendo a fé que eles tinham, disse ao paralítico:
3 Kamavahi kru tɨkatɨka kuyundu mirɨmba naŋga muvɨra yahata nurɨŋambi masamasa kuyundavarambara Jisasɨrɨm nɨmavamu, Kru nɨma Gotɨndu upɨ mɨŋata kuyu kanɨmata nɨ ambi, vamu.
3 Mas alguns escribas diziam entre si: — Ele está blasfemando.
4 Kamavahu Jisas nurɨŋandɨ indarɨmit hambu ŋgata nɨmavami, Mumɨndɨhi indarɨmit ñamba haŋɨnɨŋ narɨŋandɨ mavɨñɨ kɨyɨ.
4 Jesus, porém, conhecendo os pensamentos deles, disse:
5 Yi kru nɨmarɨm nandɨ ñamba vanavana haŋɨnɨŋ kuŋgɨ kuyɨvin vɨrɨm avɨrɨmandamahin. Naŋga yahamɨrata kɨndavara vɨrɨm ndahara avɨrɨmandamahin.
5 Pois o que é mais fácil? Dizer: “Os seus pecados estão perdoados”, ou dizer: “Levante-se e ande”?
6 Nɨmata nɨmbu indarɨmara. Krundu Ñɨŋi hama pɨrɨ nɨñɨ nu ñɨmbi naŋga mɨŋga. Kamataharɨm ñamba vanavanandu kuŋgɨ kuyɨvahi, vami. Kamavata Jisas kru kuma tanda kɨmuhɨmu hamaŋ tɨhɨratuta ŋgata ambami, Yahamɨrata nandɨ pina ha mɨŋata nandɨ tavɨyɨ uhu, vami.
6 Mas isto é para que vocês saibam que o Filho do Homem tem autoridade sobre a terra para perdoar pecados. Então disse ao paralítico:
7 Kamavahi kru hama yahamɨrata nuŋandɨ tavɨyɨ umi.
7 E o homem se levantou e voltou para casa.
8 Kamatɨhi, kruŋ Got tɨkatɨka naŋga ñɨmbi ŋgumiha ŋgata pɨŋitumu. Kamata krunavundi Gotɨndu ñɨmbi tɨhuyahamu.
8 Vendo isto, as multidões, possuídas de temor, deram glória a Deus, que tinha dado tal autoridade aos homens.
9 Jisas uta kru mumɨŋgaŋ ŋgami. Nuŋandɨ ñɨmbi Matyu. Gavaman ndamarɨm tɨmbahɨrɨs mɨŋandu tavɨyɨ mɨnzɨta kɨyɨmi. Kamatɨhi Jisas nuŋ ambami, Na yi naŋga pañɨ, vami. Kamavahi Matyu yahamɨrata nu naŋga umi.
9 Quando Jesus saiu dali, viu um homem chamado Mateus sentado na coletoria e lhe disse: Ele se levantou e o seguiu.
10 Kamata muhɨvɨyɨ, Jisas naŋga nuŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ, Matyundu tavɨyɨ kru gavaman ndamarɨm tɨmbahɨrɨs mɨŋamɨŋa haŋɨnɨŋ naŋga, kru muvɨra ñamba vanavana andɨndu haŋɨnɨŋ naŋga kɨhɨrɨ mɨnzɨta ñamu.
10 Estando Jesus à mesa, na casa de Mateus, muitos publicanos e pecadores vieram e tomaram lugares com Jesus e os seus discípulos.
11 Kamatɨhu Farisi haŋɨnɨŋ ŋgata, Jisasɨndu sɨmbɨrasaraŋ kitɨhuta nɨmavamu, Mumɨndɨhi kru gavaman ndamarɨm tɨmbahɨrɨs mɨŋamɨŋa ndaŋɨnɨŋ, naŋga kru muvɨra ñamba vanavana andɨndu ndaŋɨnɨŋ, sɨwɨmañamasa ndamata narɨŋandɨ ahusɨki ndama naŋga kɨhɨrɨ ñandu, vamu.
11 Vendo isto, os fariseus perguntavam aos discípulos de Jesus: — Por que o Mestre de vocês come com os publicanos e pecadores?
12 Kamavahu Jisas indarɨta ambami, Kru kandi manɨman haŋɨnɨŋ ukɨ kahahaha mɨŋga kɨndiyɨ maŋundu. Kru kandi naŋga haŋɨnɨŋ ndaya ukɨ kahahaha mɨŋga kɨndiyɨ undu.
12 Mas Jesus, ouvindo, disse:
13 Got ambami, Narɨ yaŋ saŋɨnaŋga kɨrañɨŋgundararɨm pirɨmandamandin. Hara muŋɨnɨŋ sɨhiŋgamara vata pirɨtamamaŋgarandin, vamba ambami, vami. Kamavata Jisas sɨhinda ambami, Harɨm narɨ uta kuyu kanɨŋandɨhinɨrɨm indarɨmitata ŋgamara. Yi tɨtɨtaya kɨyɨhɨyɨ haŋɨnɨŋ uraramɨrɨm mambayɨmin. Yi ñamba vanavana andɨndu haŋɨnɨŋ uraramɨrɨm payɨmin, vami.
13 Vão e aprendam o que significa: “Quero misericórdia, e não sacrifício.” Pois não vim chamar justos, e sim pecadores.
14 Kandɨtɨwɨmi hañɨ Jonɨndu sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ pata Jisasɨŋ kitɨhuta nɨmavamu, Mumɨndɨhi ara naŋga Farisi ñaña itɨhañaharɨŋ nandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ ñaña maŋitɨhañandu, vamu.
14 Vieram, depois, os discípulos de João e perguntaram a Jesus: — Por que nós e os fariseus jejuamos muitas vezes, mas os seus discípulos não jejuam?
15 Kamavahu Jisas ambami, Kru mumɨŋga navundi urɨrɨm andɨndi. Kamata nuŋandɨ kru mɨndu haŋɨnɨŋ naŋga kɨyɨhihi nuŋambirɨm indarɨhu mavɨndɨhi maŋirɨhandu. Kɨyɨhandata kru muŋɨnɨŋ kru kandɨhamaŋ tɨmbuta muvu undu. Kamatɨhu nuŋandɨ kru mɨndu haŋɨnɨŋ nɨŋambirɨm indarɨhu mavɨndɨhi ñaña itɨhañandu.
15 Jesus respondeu:
16 Sɨwɨmañanda, kru mumɨŋga mɨkwɨrɨ kɨhi sɨŋga mɨŋata, kwɨrandɨ yɨvupɨhavɨhavɨ atɨndu sɨhɨrasɨhɨra humbañɨ yɨvuvihɨta manzɨvirɨndi. Kandɨhamata musa andɨta, kwɨrandɨ yɨvupɨhavɨhavɨ atɨndu ha ñɨmburɨndi. Kamatɨhi mɨkwɨrɨ kɨhi sɨŋga kumba yɨvuvihɨta sɨvirɨndi haŋandɨhin uta sukɨyɨputɨndi. Kamata mɨkwɨrɨ kɨhi sɨŋga ha andɨhi kwɨrandɨ yɨvupɨhavɨhavɨ atɨndu ha sɨhɨrata kumba ha sɨhinda arutɨmaŋgarandi.
16 Ninguém põe remendo de pano novo em roupa velha; porque o remendo tira um pedaço da roupa, e o buraco fica ainda maior.
17 Kru mumɨŋga wain kɨhi ŋandi meme vɨsa atɨnduyɨ maŋgapirandi. Kamatɨhi meme vɨsa ha pirɨhuhi wain ha pɨrɨyɨ mɨŋgaramandi. Kamatɨhi meme vɨsa handahara ñambatɨndi. Kamataharɨm wain kɨhi, meme vɨsa kɨhiyɨ kapirandi. Kamatɨhi arɨkiŋgɨm avindaya kɨndu.
17 Nem se põe vinho novo em odres velhos, porque, se alguém fizer isso, os odres se rompem, o vinho se derrama, e os odres se perdem. Mas põe-se vinho novo em odres novos, e ambos se conservam.
18 Jisas Jonɨndu sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ ambavarahihi, aru miku mumɨŋga pata Jisasɨndu tandanzapayɨ tanda mɨkwɨmɨkwɨnɨta ambami, Yandɨ navundi ha tɨhura kwɨmi. Hara pata uta mɨŋasarɨna aŋga yahamɨram, vami.
18 Enquanto Jesus lhes dizia estas coisas, eis que um chefe da sinagoga, aproximando-se, o adorou e disse: — Minha filha morreu agora mesmo; mas venha impor a mão sobre ela, e ela viverá.
19 Kamavahi Jisas yahamɨrata kru kandɨhama naŋga uhi, nuŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ ndahara nu naŋga kɨhɨrɨ umu.
19 E Jesus se levantou e o seguiu, juntamente com os seus discípulos.
20 — ausente —
20 E eis que uma mulher, que durante doze anos vinha sofrendo de uma hemorragia, veio por trás de Jesus e tocou na borda da capa dele.
21 — ausente —
21 Porque dizia consigo mesma: “Se eu apenas tocar na capa dele, ficarei curada.”
22 Kamatɨhi Jisas kimɨruramata ŋgata nɨmavami, Yandɨ ñɨŋi tɨkatɨkata kɨñɨ. Na yaŋɨrɨm indarɨmaŋgarana harɨm avindɨ, vami. Kamavahi navundi haŋambɨ kandɨhɨrɨvɨ hañɨ sɨkwɨtaya avindɨmi.
22 Então Jesus, voltando-se e vendo-a, disse: E, desde aquele instante, a mulher ficou sã.
23 Kamatɨhi Jisas uta aru miku hamandu tavɨyɨ yɨvurahata ŋgahi krunavundi kambirɨhata kɨyɨmu. Kru haŋɨnɨŋ pɨkɨ tɨmɨhuruhuhu, krunavundi pɨrɨndɨm aru tamata kɨyɨmu.
23 Tendo Jesus chegado à casa do chefe e vendo os tocadores de flauta e o povo em alvoroço, disse:
24 Kamatɨhu Jisas nurɨŋ ambami, Mikitamata umara. Navundiyɨpu nɨ maŋgwɨmi. Saŋ karɨhata kɨyɨ, vami. Kamavahi nuŋ irɨmɨndihɨmu.
24 — Saiam daqui! Porque a menina não está morta, mas dorme. E riam-se dele.
25 Kamatɨhura nurɨŋ pɨŋguvarahi tapɨrañɨ pindɨhamu. Kamata Jisas indɨhuta navundi ñaŋɨra haŋambɨndu kuma hañɨ mɨŋahandahi yahamɨrami.
25 Mas, quando o povo tinha sido colocado para fora, Jesus entrou, tomou a menina pela mão, e ela se levantou.
26 Kandɨhamatɨmi hañɨndu vana ha pɨrɨvɨsa kandɨhañɨndu pɨhu muvumuvu panzaŋgarami.
26 E a notícia deste acontecimento se espalhou por toda aquela terra.
27 Kamata Jisas kandɨ pɨhu ha mitata umi. Kamatɨhi tamɨŋga ñumi arɨkimbat Jisas uhihi sɨhɨndɨ uta nɨmavamu, Devit nɨŋuñɨŋgi, avinda vaha arɨŋ sɨhiŋgahana, vamu.
27 Saindo Jesus dali, dois cegos o seguiram, gritando: — Tenha compaixão de nós, Filho de Davi!
28 Kamavahu Jisas tavɨyɨ indɨhuhi, kru arɨkimbat tamɨŋga ñumi haŋɨnɨŋ Jisas kɨyɨmiyɨ payɨmu. Kamatɨhu nurɨŋ kitɨhuta nɨmavami, Yi andɨrɨman vana nɨŋandɨhinɨrɨm narɨ indarɨmaŋgarara vaha, vami. Kamavahi arɨkimbat ambamu, Kandɨ Aru mɨŋga, ara indarɨmaŋgararɨŋ, vamu.
28 Quando ele entrou em casa, os cegos se aproximaram, e Jesus lhes perguntou: Eles responderam: — Sim, Senhor!
29 Kamavahu Jisas nurɨŋandɨ tamɨŋga hañɨ mɨŋasarata ambami, Narɨ yambirɨm indarɨmaŋgarara, harɨm ambara maña narɨŋ yɨvuraham, vami.
29 Então Jesus tocou nos olhos deles, dizendo:
30 Kamatɨhi arɨkimbatɨndu tamɨŋga ha taruvɨhɨrɨmi. Kamatɨhi Jisas arɨkimbatɨŋ tɨkatɨka kuyu ŋguta nɨmavami, Nɨmata musa andɨhin ŋgara nɨrɨm uta muŋɨnɨŋ maŋambavaramara, vami.
30 E os olhos deles se abriram. Jesus, porém, os advertiu severamente, dizendo:
31 Hara arɨkimbat uta krunavundi pɨrɨvɨsa kandɨhañɨ hatiŋ Jisas avi vana andɨmi haŋandɨhinɨrɨm ambavaramu.
31 Eles, porém, saíram e espalharam a notícia a respeito de Jesus por toda aquela terra.
32 Kamata kru arɨkimbat uhuhu, krunavundi kru sundɨ ñamba arɨŋguhi mɨka pɨmɨtɨhi maŋguyundavarandi hamaŋ, Jisas kɨyɨmiyɨ tɨmbuta payɨmu.
32 Quando eles saíram, eis que trouxeram a Jesus um mudo endemoniado.
33 Kamatɨhu Jisas sundɨ ñamba ha pɨŋguvarahi kuyundavarami. Kamatɨhi ŋgata krunavundi sɨhanaŋga indarɨhɨtɨhɨtɨta ambamu, Kuha Israel pɨrɨvɨsayɨ mayɨvurahandi vana yɨvurahi, vamu.
33 E, assim que o demônio foi expulso, o mudo passou a falar. E as multidões se admiravam, dizendo: — Jamais se viu tal coisa em Israel!
34 Kamavahura Farisi ambamu, Nuŋ sundɨ ñambandu aru miku hama tɨkatɨka ŋguhi sundɨ ñamba haŋɨnɨŋ pɨŋguvarandi, vamu.
34 Mas os fariseus diziam: — Ele expulsa os demônios pelo poder do maioral dos demônios.
35 Jisas pɨhu aruru naŋga pɨhu suksɨrambɨ sɨhanaŋgayɨ kɨndami. Kamata krunavundiŋ Got naŋga kuyundavaravara tavɨhumba nurɨŋandɨyɨ nurɨŋ ambaramami. Kamatɨndɨ kuyu avivi Gotɨndu tɨwɨyɨ kɨyɨhɨyɨrɨm ambavarami. Kamatɨndɨ kru muhɨmɨmuhɨm kandi naŋga haŋɨnɨŋ mɨŋavindamami.
35 E Jesus percorria todas as cidades e aldeias, ensinando nas sinagogas, pregando o evangelho do Reino e curando todo tipo de doenças e enfermidades.
36 Kamata krunavundi sambɨ ŋgahi indarɨhu tɨmɨndɨmɨndɨhi ñamba sɨkwɨ kɨta sipsip kara manɨmanɨ haŋɨnɨŋ kɨndu maña kɨyɨmu. Kamatɨhu nuŋ mavɨnzaŋɨnzaŋɨnɨdɨmi.
36 Ao ver as multidões, Jesus se compadeceu delas, porque estavam aflitas e exaustas como ovelhas que não têm pastor.
37 Kamatɨhi Jisas nuŋandɨ sɨmbɨrasara haŋɨnɨŋ ambami, Kɨvayɨ ñaña sambɨ mɨndɨtɨ. Hara krunavundi ñaña yɨvutɨhɨruramarama haŋɨnɨŋ maŋgɨyu.
37 Então Jesus disse aos seus discípulos:
38 Kamataharɨm kɨva nɨŋuva hama naŋga kuyundavarata kitɨhumara. Kamatɨra sɨmbɨrasaraŋ sɨmbɨti uta nuŋandɨ ñaña haŋɨnɨŋ yɨvutɨhɨrumu, vami.
38 Por isso, peçam ao Senhor da seara que mande trabalhadores para a sua seara.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.